Skip to main content

Etikett: Skola

Debattartikel: Det är segregationen som är skolans problem

[Detta är en replik på en ledare i Strengnäs tidning den 1 maj 2023. Publicerad i Mariefredspostens papperstidning och på Strengnäs tidnings web den 5 maj]

På Strengnäs tidnings ledarsida upprepas de felaktigheter som sprids av Strängnäspartiet och Liberalerna gällande främst de kommunala skolorna i Strängnäs.

I åratal har vi i Vänsterpartiet tjatat på majoriteten och de övriga partierna att öppna ögonen för segregationens effekter i skolorna i Strängnäs, den socioekonomiska situationen och bristen på likvärdighet. När det till slut började kännas som att socialdemokraterna och tillräckligt många moderater började se vad vi såg, nämligen att de socioekonomiska effekterna och då speciellt föräldrarnas utbildningsnivå blivit ett problem, så kommer nya och nygamla lokalpolitiker in i debatten. Nu börjar allt om från början igen.

All forskning pekar på att föräldrarnas utbildningsnivå är den tyngsta bakgrundsfaktorn av de som påverkar förutsättningarna för eleven att nå kunskapsmålen. Det är också den viktigaste faktorn i Skolverkets SALSA-modell som bland annat Liberalerna hänvisade till i den debattartikel som ledarredaktionen ser som “beviset” för att segregationen inte är problemet.

Mellan 2004 och 2017 förväntade modellen att Mariefredskolan skulle få stabilt omkring 80-85 % av eleverna godkända i alla ämnen. År 2022 förväntades det vara 71 % godkända. Därför att Skolverkets modeller reagerar på de socioekonomiska effekter som segregationen ger, som att föräldrarnas utbildningsnivå sjönk. Sen kan man fundera på om skolan misslyckades med att möta den förändringen, för de faktiska resultaten sjönk snabbare. Det var inte 10 år sedan effekten kom, det var det år som Gripsholmsskolans första åk 9 gick ut.

SALSA-modellen är ett viktigt sätt att beskriva några tunga socioekonomiska effekter i ett skolperspektiv på ett sätt som går att förstå. Det man däremot måste komma ihåg är att det är en statistisk modell, även om modellen är bra på att beskriva verkligheten så är den inte verkligheten. Det finns så många faktorer som påverkar att statistik aldrig blir något annat än ett utvecklingsverktyg för den enskilda skolan. Det är inte ett sätt att jämföra skolor.

Det dataunderlag som finns visar däremot vad problemet är. Skolorna i Strängnäs kommun har segregerats med avseende på föräldrarnas utbildningsnivå. Eftersom den styrande majoriteten ännu inte gör tillräckligt åt det i finansieringen av skolan så kommer den likvärdiga skolan inte uppkomma som av magi.

Ledarredaktionen på Strengnäs tidning verkar inte se att Gripsholmsskolan med 79 % av föräldrarna med eftergymnasial utbildning och 4 % elever med utländsk bakgrund och Paulinska skolan med 44 % av föräldrarna med eftergymnasial utbildning och 47 % elever med utländsk bakgrund arbetar under olika förutsättningar. Skolpengen har inte justerats nog för att möta det.

Jag har som förälder under de senaste 8 åren sett förbättringen i Paulinska skolans arbete. Det finns helt klart saker kvar att jobba med men skolan uppfyller sitt uppdrag så väl som budgeten medger och i stort utifrån den förväntan som Skolverkets modeller har på skolan. Det är också den enda kommunala skolan som under en tid haft uppåtgående förväntan från modellen, sannolikt för att segregationen som kom med friskolorna i Strängnäs stad nu börjar återställas. Det syns dock inte i resultaten ännu.

Det är däremot inte tillräckligt att en socioekonomiskt missgynnad skola presterar som förväntat, likvärdig skola förutsätter en överprestation. Det räcker inte budgeten till idag och det påverkar de samlade resultaten för kommunen.

David Aronsson
Gruppledare
Vänsterpartiet Strängnäs

Grafer med underlag från Salsadatabasen. Klicka på dem för större bild.

 

Vänstern i Strängnäs – Ledare – Rättvis skola kräver insatser

Det går inte så bra i skolorna i Strängnäs kommun. Alla har varit överens om det under lång tid. Lika frånvarande har verksamma åtgärder varit. 

(Du kan läsa Ledaren som pdf-fil via denna länk)

Det går inte att säga vad resultatet skulle blivit utan Skolutvecklingsprogram 2023. Flera bra åtgärder har kommit senaste åren genom det ökade samarbetet mellan skola, socialtjänst och fritidsgårdarna. Skolresultaten sjönk stadigt ändå. 

Optimistiska personer tror att det organiserade samarbetet mellan den kommunala skolan och friskolorna på sikt kommer att lyfta skolorna, mer cyniska personer tror att det mest var avsett att få friskolorna att sluta överklaga skolpengen eller att låta friskolorna ducka segregationen. Så mycket resultat har vi inte sett.

Andelen elever som klarar godkänt i alla ämnen har sänkts, lite varje år. Enligt Skolverkets statistik så är andelen som klarar godkänt i alla ämnen nu under 70 procent. Det låg på över 80 procent för tio år sedan. De styrande politikerna förklarar att nu finns indikationer på att det vänder. Det finns hittills inget som egentligen talar för det.

Det är en grundläggande orättvisa att elever går ut grundskolan utan att kunna gå vidare till gymnasiet. Det är skadligt för individen och för samhället. 

Argumentet att det inte är en fråga om pengar hörs sällan numera, för det är förstås en fråga om pengar. Pengar betyder personal som har tid och kompetens att hjälpa eleverna. Pengar betyder mindre klasser så att fler elever syns och får stöd. Pengar ger skolan resurser att fokusera, för pengar är personal.

Det viktiga är att pengarna går dit där de får mest effekt för att lyfta de elever som idag inte klarar skolan. Hela vägen från förskolan till slutet på högstadiet behöver pengarna riktas in till rätt åtgärder. Det gör de inte idag.

Det måste få märkas ännu mer i fördelningen av pengar mellan skolor att var femte elev som gick ut nian i somras i den kommunala skolan var född utomlands, var tjugonde i friskolorna. Likaså att i Åkersskolan så var det var tredje elev vars föräldrar hade eftergymnasial utbildning, när det bara var vart femte barn vars föräldrar inte hade det på Montessori.

Skolsystemet blir inte kompensatoriskt och rättvist bara för att man vill det, eller för att skollagen säger att det ska vara det. Det krävs att någon gör något också.

Vänstern i Strängnäs – Trångt på skolorna i Mariefred inför höstens skolstart

Föräldrar får en negativ överraskning när närhetsprincipen inte fungerar i skolvalet i Mariefred. Det ser ut som att barn som gått i förskola i Mariefred får fortsätta grundskolan i Åker och Stallarholmen.
Har du tur så bor du i ett område som får Vänstern i Strängnäs. Om inte så får du läsa här!

Läs artikel om skolorna i Mariefred, från den kommande tidningen!

Läs den som pdf via denna länk
eller klicka på bilden och läs den som bild
Artikel om att förskoleklass är full i Mariefredsskolan
(Uppdatering: Tidningen är här nu, läs hela Vänstern i Strängnäs – 1 maj)