Skip to main content

Etikett: Segregation

Majoriteten får alltid den opposition som den förtjänar!

Svar på Thore Berggrens (M) och till Strängnäspartiets debattartiklar den 27 respektive 28 december i e-kuriren. Detta är en längre version av den kortade replik som publicerades i Eskilstuna-Kuriren den 5 januari.

Det är beklämmande att politiker i majoritetspartierna så totalt misslyckats med att förstå vad oppositionen menar med att ifrågasätta beslutsunderlaget för nedläggningen av fyra skolor och två högstadier. Majoriteten har genom sitt agerande fått både den politiska och folkliga opinion som man förtjänat. Det är däremot viktigt att påpeka att oppositionen inte är enig. Anledningarna till att vara emot förslaget varierar. Att vi stod bakom en gemensam återremiss är lika mycket för att kunna få igenom just våra frågor, som att vi alla vill ha svar på alla frågor.

Skolfrågan i Strängnäs var från början en ekonomisk fråga, hur ska elevpengen och resultaten hållas uppe när kommunens totala kostnader ökar i framtiden? Därför var den en av flera utredningar i paraply-ärendet om långsiktig ekonomisk planering. Slutsatsen var att lokalkostnaderna var lite höga i grundskolan och det fanns lediga platser. Nedläggning av skolor blev då plötsligt logiskt fast att det bara var två år sedan förra omorganisationen och besparingen bara är i storleksordningen 6 miljoner per år för nämnden och mindre för kommunen.

Frågan om skollokaler har allt mer glidit över till en diskussion om bland annat resultaten i den kommunala skolan och tillgången på lärare. Det var inte en del av utredningens uppdrag och ytterligare ett skäl för oss att begära ytterligare mer konkret information.

Det är tråkigt att Strängnäspartiet och företrädare för majoriteten, som är huvudman för de kommunala skolorna, envisas med att svartmåla skolorna långt bortom vad som är rimligt. Några av de kommunala skolorna presterade 2014-2016 bättre än vad Skolverkets modeller visar att de borde göra (åren innan precis som modellen) och några sämre än modellen. Liknande förhållande gäller friskolorna, där några är bättre än modellen och några sämre. Skillnaden mellan skolorna kan enligt Skolverkets modeller i stort sett helt förklaras av den segregation som uppstått genom införande av skolval och i princip fri etableringsrätt för friskolor.

Det är huvudmannens ansvar att följa skollagen och att skolorna klarar sitt kompensatoriska uppdrag –

“1 kap 4 § Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen”.

I januari 2014 skrev Skolinspektionen en artikel där de påpekade att väldigt få kommuner gjorde tillräckligt för att uppväga de socioekonomiska skillnaderna. Strängnäs och sittande majoritet är inget undantag. Vi hade velat se kraftfulla åtgärder. Vi hade i vårt (fullt finansierade) budgetförslag för 2018 många gånger högre resurstillskott till de kommunala skolorna än vad skolnedläggningarna kommer att ge ens om de får full effekt. Vi har inte det tunnelseende som Thore Berggren skriver om i sin artikel. Vi tycker helt enkelt inte att majoritetens förslag är bra, och det verkar majoriteten och Berggren ha mycket svårt att förstå.

Givetvis behövde vi begära återremiss. Främst Socialdemokraterna och Strängnäspartiet för fram argument och nära på drömlika visioner alternativt mardrömmar som helt saknar koppling till underlaget och de mycket små förväntade ekonomiska effekterna av nedläggningarna. Vi vill därför se att majoriteten överhuvudtaget tänkt på det som kommunstyrelsen ska göra, nämligen hela kommunen.

Ett folkinitiativ har fått tillräckligt med underskrifter och det är en fråga som fullmäktige kan besluta om. Då borde ärendet invänta underlaget i form av resultatet i folkomröstningen. SKL är tydliga med att tanken med folkinitiativ inte var att rådgivande folkomröstningar skulle genomföras efter att beslut är fattat, men att det är fullt möjligt. Frågan blir nu hur majoriteten ser på medborgardialogen.

Vi kommer att noga värdera de svar som vi förhoppningsvis får på våra och övrig oppositions frågor. Däremot kan vi redan nu konstatera att vi inte kommer att stödja förslaget som det ser ut nu, delar av det är inte prioriteringar som vi vill stödja. Vi tycker att det finns ett värde i en levande landsbygd med små lokala skolor, så länge det är pedagogiskt väl fungerande verksamhet. Vi tycker att det i en skolvalsituation är olyckligt om det inte går att välja ett lokalt högstadium på Stallarholmsskolan eller välja mellan två kommunala högstadier i Strängnäs stad. Det gynnar inte den kommunala skolan att alternativen på den kommunala sidan blir färre. Istället borde alternativen utvecklas och åtminstone Paulinska och Karinslund få tydliga profiler så att de blir fullvärdiga alternativ till varandra och till friskolorna.

Låt oss också hoppas att vi slipper upprepa att detta är en prioriteringsfråga! Vi i Vänsterpartiet är också helt oense med majoriteten kring prioriteringen. Majoriteten med Socialdemokraterna och Moderaterna har satt ramen för kostnaderna för skolan, en för liten ram. Nedläggningar av skolor blir då ett sätt för Barn- och utbildningsnämnden och förvaltningen att flytta resurser inom ramen. Anledningen till förslaget att lägga ned skolor är prioritering av pengar.

Det är för Moderaterna, Strängnäspartiet och tyvärr Socialdemokraterna viktigare att inte höja skatten än vad det är att bygga en levande kommunal skola. Att som Strängnäspartiet flytta arbetsuppgifter från Socialnämnden till Barn- och utbildning är inte att satsa 60 miljoner! Det är att svika eleverna på de kommunala skolorna och att inte ta sitt ansvar som huvudman.

Låt oss börja om under 2018 och då fokusera tydligt på skolans behov och organisering, inte på lokalkostnader och pengar. Vi visade vägen i vårt budgetförslag, Strängnäspartiet lämnade inte något förslag alls.

Vi som skrev under debattartikeln i tidningen har lite olika syn på framlagt förslag och bor i olika delar av kommunen. När vi skrev under så visar vi att vi ändå är eniga i vår kritik mot hur ärendet hanteras och mot de grundlösa påståendena från Berggren och Strängnäspartiet.

 

En skola för alla – möjligt även i Strängnäs

Det går inte att göra mer för mindre pengar. I budgetdebatten i Strängnäs och i valrörelsen har det alltid låtit som att alla vill göra skolan bättre. Skolan ska prioriteras, skolan ska satsas på. Skolresultaten ska bli bättre.

Vi litar på kommunens tjänstemän. När de säger att det kommer behövas mer pengar 2017 än 2016 så tror vi att de talar sanning. Det är inte alltid de får de pengar de vill ha, i Strängnäs mer regel än undantag att de inte får det. Det är förstås inte så konstigt, politik är att prioritera. Vill man ha en vettig omsorg om äldre så kan man inte ge alla pengar till skolan. Vill man undvika farliga situationer i trafiken så måste även investeringar ske för exempelvis rondeller och cykelbanor, alla pengarna kan inte gå till skolan.

Det är här vi skiljer oss från andra partier. Vi tycker liksom andra partier att skolans resultat måste upp och att sjukfrånvaron måste minska, då blir Strängnäs en mer attraktiv kommun för lärare och skolpersonal. Vi tycker däremot att det måste få kosta pengar, det är vi rätt ensamma om. När vi vill införa administrativa chefer i skolan, som kan vara chef över icke-pedagogisk personal och hantera administrationen så att rektorn kan ta det pedagogiska ledarskapet, så förstår vi att det kostar och föreslår att de pengarna tillförs. Vi föreslår inte att skolan ska genomföra åtgärderna utan extra finansiering, för vi förstår att det medför färre resurser för eleverna.

Det går inte att trolla med knäna. Det går inte att göra mer för mindre pengar. Det går förstås för det mesta att effektivisera administrativa processer. Det går att göra lärarnas arbete mer fokuserat på lärandet, men kanske inte som en kommunal åtgärd. Men inom skolan finns det naturliga gränser. Det går inte att effektivisera på lärartjänster utan att klasserna blir större och vissa elever inte får det stöd de skulle behöva. På marginalen går det förstås för en duktig lärare att hantera lite fler elever, men att förutsätta att skolan kan spara in pengar när skolkontoret säger att de skulle behöva mer pengar är inte seriöst.

Vi vill ha en skola i Strängnäs som uppfyller skollagens krav. Alla elever ska få det stöd de behöver för att nå sin egen högsta nivå.

”  I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. …”
– Skollagen 1 kap 4 §

Vad vi vill göra för riktiga satsningar på skolan
(totalt 31 miljoner i tillskott 2018)

Utökade resurser till skolor för att ge likvärdig skola (Salsa)
Vi vill ge skolorna en chans att sätta in extra resurser för att ge alla barn en faktisk chans att nå sin högsta förmåga i skolan. I vår budget ökar vi beloppet för Salsa (alltså socioekonomiskt fördelade medel till skolorna) med 60 miljoner, varav 20 miljoner är tillskott och 40 miljoner flyttat från den vanliga elevpengen.

Förutsättningarna för föräldrar att stötta barn i deras skolgång varierar på många sätt. En av de faktorer som Skolverket ser som viktiga är föräldrarnas utbildningsnivå. När eleverna gick ut skolan i nian 2016 så såg det ut så här.

Genomsnitt Friskolorna
(Asken, Montesori, Rogge)*
Genomsnitt kommunala skolor (Paulinska, Åker, Mariefred, Stallarholmen, Karinslund)*
 Föräldrarnas utbildning
(2 = gymnasium, 3= universitet/högskola)
2,51
(ex medelfamiljen har en förälder med gymnasieutbildning och en med högskola/universitet)
2,1
(ex. medelfamiljen har gymnasieutbildning)
Andel (%) som uppnått kunskapskraven (skolverkets modellberäkning) 90 %
(90 %)
62 %
(72 %)

(* Att ta medelvärdet på olika stora skolor kan bli lite fel, ta siffrorna som en indikation)

Skolverkets Salsamodell bygger på olika socioekonomiska faktorer, som föräldrarnas utbildning, andel pojkar i skolan, hur länge man gått i svensk skola och några till.

Det som är det stora misslyckandet här är att Skolverkets modell bedömer att 70 % av eleverna ska klara kunskapskraven i den kommunala skolan och det visar sig vara lite mycket (en skola stack ut i avvikelse). Skolverkets modell visade att 90 % skulle klara sig på friskolorna och 90 % gjorde det.

Som statistik sett så visar detta alltså att Skolverkets modell som bygger på elevernas socioekonomiska förutsättningar visade ganska rätt… och därmed har skolan misslyckats med att kompensera för elevernas förutsättningar. Hur väl medeleleven skulle klara sig var i princip förutbestämt innan den började skolan.

Utökade resurser för barn med behov av särskilt stöd (tilläggsbelopp)
Vi vill öka budgeten för tilläggsbelopp med tre miljoner och göra om kriterierna så att fler barn omfattas. Det är viktigt att skolorna har resurser att sätta in extra lärare eller ha mindre undervisningsgrupper för att stötta de barn som inte når sin högsta nivå i en vanlig klassrumssituation.

Biträdande rektorer/administrativt stöd/chefsstöd
Vi anser att det behövs ett stöd till rektorerna så att de kan fokusera på det pedagogiska ledarskapet och chefskapet över den pedagogiska personalen. För att det ska uppnås så behöver de avlastas en del administrativ styrning och få färre personer att vara chef över. Det kan lösas på flera sätt men vi anser att ett administrativt stöd i form av en administrativ chef per skola är ett steg i rätt riktning. Vi räknar med att det kostar ca 10 miljoner.

Kompetensutveckling
Att lära ut är att lära sig, men lärare behöver också få hålla sin nivå aktuell. Det gäller inte minst när nya tekniska hjälpmedel blir mer integrerade i pedagogiken. Då behövs kompetensutveckling. Vi sätter av 4 miljoner för det i vår budget.

Åtgärder för minskad sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron måste bli lägre. Det sliter på individen, på kollegorna, på elevernas resultat och i förlängningen på den kommunala ekonomin om lärare blir sjuka av sitt jobb. Vi öronmärkte ett tillskott på 5 miljoner i vår budget till personalbefrämjande åtgärder. Åtgärder som förstås ska vara de som varje individ eller skolenhet behöver för att sänka sjukfrånvaron. Det kan vara allt från en extra stödperson på skolan för att en sjukskriven lärare ska komma tillbaka eller en högt belastad lärare inte ska bli sjuk, eller bara ett trevligare arbetsrum.

Motion: Högre andel SALSA

Skolverket har i rapporter påpekat den ökade betydelsen av socioekonomiska faktorer, både som förklaringsmodell för försämrade skolresultat och sjunkande läsförståelseresultat. Föräldrarnas utbildningsnivå är den faktor som allra tydligast påverkar betygsutfall för eleven.

I studier har Skolverket noterat att undervisningen har förändrats till att bli mer generell, tvärt emot tanken med de förändringar som gjordes under nittiotalet. Det gör att elevens behov av stöd i hemmet ökar och föräldrarnas förutsättningar att leverera det stödet blir då avgörande.

Skolan har genom de beslut som tagits på nationell och delvis på lokal nivå blivit mer segregerad. En segregerad skola förstärker fortsatt segregering när exempelvis föräldrar med akademisk utbildning i större grad sätter eleverna i skolor med större andel föräldrar med den bakgrunden.

I Strängnäs stad har skillnaden mellan de kommunala 4-9-skolorna och motsvarande friskolor blivit mycket stor avseende vissa socioekonomiska faktorer.

AndelFlickor (%) Andel med utländsk bakgrund (%) Föräldrar med eftergymnasial utbildning (%) Meritvärde VT 2013 Uppnådde målen VT2013
Paulinska skolan 43 32 37 204 65%
Karinslundskolan 47 21 37
Friskolan Asken 46 6 66 231 95%
Europaskolan Rogge 54 10 63 239 88%
Strängnäs montesoriskola 57 11 80 241 87%

 

SALSA-modellen är ett sätt att fördela resurser. Strängnäs använder en modell framtagen i samarbete med bland annat Uppsala. Den tar hänsyn till faktorerna nedan.

  • Andel nyinvandrade elever, fördelat på 3 grupper (0-2 år, 3-6 år, >6 år eller inte invandrad)
  • Vårdnadshavarnas utbildningsnivå, fördelat på 3 grupper (förgymnasial, gymnasial, eftergymnasial eller högre)
  • Ekonomiskt bistånd (har/har inte)
  • Sammanboende vårdnadshavare (bor med båda/bor med en eller ingen)

I budget för 2014 fördelades totalt 16,8 miljoner genom SALSA-modellen till grundskolor i kommunen. Totalt uppgick verksamhetsområdet grundskolor till 355 miljoner. SALSA-fördelningen uppgick alltså till 4,7%.

De stora skillnader som finns mellan skolorna, där vissa skolor har dubbelt så mycket föräldrar med akademisk utbildning, kan inte motverkas med en ekonomisk korrigering som är så liten som 5%.

För enskild elevpengstilldelning varierade tilldelningen som mest med drygt 16 tkr per år, det är ca 20% av det totala grundbeloppet.

Vår bedömning är att den stora segregation som skett i skolorna i Strängnäs (och då främst i Strängnäs stad, men även kommunövergripande) inte motverkas i tillräcklig grad. Den stora skillnaden mellan skolorna i andel elever som klarar målen pekar på att kommunen inte kan leverera en kompensatorisk skola.

För att korrigera för det större behovet av lärartäthet och elevstöd samt för högre lärarlöner som attraktionsmedel så anser vi att SALSA-andelen av elevpengen måste öka.

En ökning av SALSA-andelen till 8% skulle under år 2014 ha medfört en fördelning av ca 30 miljoner baserat på socioekonomiska faktorer.

 

Vi yrkar att

  1. SALSA-andelen av verksamhetsområdet Grundskola ökas och fastställs till 8% för år 2015
  2. SALSA-andelen av verksamhetsområdet Grundskola ökas och fastställs till 10% år 2016, 12% år 2017, 14% år 2018. Denna fördelning bibehålls till dess att kommunfullmäktige tar ett annat beslut.
  3. En utvärdering av skolans kompensatoriska funktion genomförs årligen och redovisas som en del av årsredovisningen.

 

 

 

David Aronsson (V)                   Sandra Blanksvärd (V)              Peter Hjukström (V)

Våra kandidater i kommunvalet

Namn:
David Aronsson22

Aktuell i valet:
Första namn på kommunlistan

Ålder:
40 år

Jobbar med:
Tillsyn inom miljö och natur

Nuvarande uppdrag:
Gruppledare i fullmäktige

 Vem är jag:
Min familj flyttade till Selaön när jag var fyra år gammal och några år senare in till Strängnäs. Efter några år som student i Stockholm har jag provat både Vallbyvägen och Löt. Strängnäs är en bra plats att bo på så därför har jag blivit kvar. Numera är jag gift och vi har tre barn.

Om dagarna pendlar jag till Nyköping för att jobba med tillsyn inom miljöskydd och naturvård.

Jag är politiker för att jag vill kunna göra något lite åt de orättvisor som finns i samhället. Det naturliga för mig var att bli politiskt aktiv.

Vad jag vill göra:

Genomföra Vänsterpartiets politik som en del av en majoritet.

Om alla elever ska kunna klara grundskolan med tillräckliga kunskaper måste det bli möjligt att ha högre lärartäthet på de skolor och klasser där det behövs, därför vill jag att elevpengssystemet ändras.

Jag tänker se till att personalen inom omsorgen får en rimlig arbetssituation. Det ska finns tillräckligt med personal, men utan delade turer och heltid ska vara en rättighet.


Namn:
Sandra Blanksvärd12

Aktuell i valet:
Andra namn på kommunlistan

Ålder:
33 år

Jobbar med:
Psykolog inom mödra- och barnhälsovård

Nuvarande uppdrag:
Ersättare i Barn- och utbildningsnämnden

Vem är jag:
En småbarnsförälder med jord under naglarna, som bor i ett gammalt torp, odlar lite grönsaker och drömmer om självhushållning.

Till Strängnäs flyttade jag med kärleken en snöstormsnatt för drygt fyra år sedan.

Jag jobbar med förebyggande och hälsofrämjande arbete för små barn och deras föräldrar.

När jag själv fick barn blev det viktigt för mig att vara med och påverka samhällsutvecklingen. Därför gick jag med i vänsterpartiet.

Vad jag vill göra:
Världen bättre, vår livsstil hållbar och vårt samhälle jämlikt! …men på mer lokal nivå vill jag förbättra förutsättningarna för förskolan och skolan att utföra sitt viktiga uppdrag, verka för att Strängnäs kommun blir en bättre miljökommun samt verka för en kommun med ökad social rättvisa.


Namn:
Peter Hjukström18a

Aktuell i valet:
Tredje namn på kommunlistan

Ålder:
59 år

Jobbar med:
Arbetslös + Frilansande Afghanistanföreläsare

Nuvarande uppdrag:
Sekreterare i Vänsterpartiets lokalförening

Vem är jag:
Född och uppvuxen i Stockholmsförorten Hässelby Gård.1995 landade jag och min familj i vackra Mariefred och bostadsområdet Flora på Öster där jag är engagerad i den lokala Hyresgästföreningen.

Innan jag drabbades av arbetslöshet vid årsskiftet 2011/2012 hann jag med att arbeta i 16 år som metallarbetare/svetsare, 14 år som förbundssekreterare för biståndsorganisationen Svenska Afghanistankommittén och 11 år som nationell projektledare för Radiohjälpens insamlingskampanj Världens Barn.

Ända sedan tonåren har jag brunnit för att arbeta mot orättvisor och övergrepp, och för rättvisa och sammanhållning i Sverige och i världen.

Vad jag vill göra:
Jag vill medverka till att Vänsterpartiets rättvisepolitik får ett tydligt genomslag i vår kommun. Jag vill bidra till att kommunen utvecklas som en samlad enhet, vilket förutsätter att de mindre orternas och landsbygdens intressen tillvaratas på ett bättre sätt än i dag.

Som hyresgäst vill jag arbeta för att det byggs fler och mindre hyreslägenheter i kommunen. Som långtidsarbetslös kommer jag att aktivt driva frågor som konkret bidrar till att pressa ner arbetslösheten och jag vill avskaffa den förnedrande FAS 3. Kommunen ska kunna erbjuda meningsfull sysselsättning där de anställda har kollektivavtal och får relevant arbetslivserfarenhet.


Namn:
Tanja Henriksson19a

Aktuell i valet:
Fjärde namn på kommunlistan

Ålder:
66 år

Jobbar med:
Pensionär sedan 2010 men som föreningsmänniska, aktiv inom FUB och med ett politiskt engagemang så är almanackan ofta fulltecknad

Nuvarande uppdrag:
Fullmäktigeledamot, Ledamot i Socialnämnden

Vem är jag:
Uppvuxen i Tornedalen. Efter socionomexamen vid Umeå Universitet kom jag till Sörmland 1973. Har bott i Strängnäs kommun sedan 1978, först i Åker och sedan 1983 på Selaön.

Har arbetat med missbrukare / familjer inom Stockholms Stad i över 30 år, men även inom kommunal socialtjänst.

Är gift och har två vuxna söner.

Vad jag vill göra:
För mig är välfärdsfrågorna viktigast. Alla våra gamla ska ha rätt till äldreboende i sin kommundel och vid en tid då man själv inte orkar eller vill bo kvar hemma. För demenssjuka måste det finnas särskilda boenden i tillräcklig omfattning och med hög personaltäthet.

Jag kommer att arbeta för att tempot ska öka när det gäller att göra Strängnäs tillgängligt för alla. Även för att den rättighet till Ett Gott Liv som de utvecklingsstörda har enligt lag, inte ska utsättas för nedskärningar.

Framför allt ska jag arbeta för att våra äldre och funktionsnedsatta inte blir handelsvaror på den privata marknaden.