Skip to main content

Etikett: Insändare

Jätteförskola missgynnar barn med störst behov

Detta är den fullständiga/ursprungliga versionen av den debattartikel som publicerades i Strängnäs tidning den 12 juli 2012.

Valdes pedagogiken för att den skulle passa barnen, eller valdes den för att denna typ av pedagogik logistiskt/lokalmässigt passar bra i en nedlagd låg- och mellanstadieskola?


Barn och utbildningsnämnden tog i maj i år beslut om att bygga om förskolan Trollskogen i gamla Långbergsskolans lokaler.

Den nya förskolan är tänkt att rymma 140 barn fördelade på tre ”hemvister” och bedrivas med en pedagogik inspirerad av Reggio Emilia. Detta riskerar att medföra att barn i Strängnäs kommun inte får sina behov av omsorg och kontinuerliga relationer tillgodosedda. Både den känslomässiga och den kunskapsmässiga utvecklingen sätts på spel.

Vänsterpartiet anser att nämnden bör ompröva beslutet att bygga om Trollskogens förskola till en Reggio Emilia-inspirerad enhet för 140 barn av följande skäl: Skolverket rekommenderar barngrupper på maximalt 15 barn (Skolverkets allmänna råd, 2005). Barngrupperna i denna förskola blir mer än tre gånger så stora. Stora barngrupper medför att barnen får hantera många möten och relationer varje dag. Ljudnivåerna blir höga, stressnivåerna likaså.

Tre grupper av barn riskerar att fara mer illa än övriga; de yngsta barnen (1-2 år), barn i behov av särskilt stöd och barn från socialt missgynnade miljöer (enligt Skolverkets Kunskapsöversikt 2001). Barn som är lite äldre, kan uttrycka sig med språk (det svenska språket) och har socialt goda förutsättningar har lättare att ta plats i de stora grupperna och få sina behov tillgodosedda medan yngre barn har ett stort behov av vuxnas lyhördhet, lugna tempo och fysiska omsorg för att få sina behov mötta.
Barngruppens storlek är den enskilt största faktorn som påverkar kvaliteten i barnomsorgen och gruppstorlekens effekt kan inte uppvägas av ökad personaltäthet (Skolverkets kunskapsöversikt 2001). Vänsterpartiet vill ha en förskola som utjämnar barns villkor, inte en som förstärker de orättvisor som finns i samhället.

De Reggio Emilia-inspirerande förskolorna brukar bestå av ett antal hemvister motsvarande avdelningar samt gemensamma lokaler såsom utrymmen för skapande verksamheter, ett stort torg, och en restaurang där barnen äter. Ofta delas barnen upp i mindre grupper där man blandar barn ifrån olika hemvister som har aktiviteter med en pedagog. Detta innebär att ett barn kan tillbringa delar av dagen tillsammans med enbart barn ifrån andra grupper samt utan någon av de pedagoger som arbetar i den egna hemvisten. I denna modell har man helt missat betydelsen av relationen mellan barn och pedagog.

Barns utveckling sker i utforskandet av världen inom ramen för förtroendefull relation till en vuxen. När ett barn börjar förskolan ska den viktiga anknytningen utökas från att omfatta föräldrar och kanske någon mer närstående till att bäras av några dittills okända vuxna. Dessa vuxna behöver spendera tid tillsammans med barnet så att man lär känna varandra och hittar sätt att tryggt hantera såväl medgångar som besvikelser, rädsla, konflikter och skrubbsår. Den känslomässiga utvecklingen är grunden för all annan utveckling.

Barnen i Trollskogens förskola riskerar att denna känsliga process som kräver kontinuitet störs eftersom barngrupperna blir mycket stora, barngrupperna blandas dessutom med ännu fler barn och den totala barngruppen är 140 stycken, kontinuiteten i relationen till personalen hackas upp eftersom man blandar personal i smågrupperna.
Som grädde på moset är det vanligt förekommande att personalen flyttar runt mellan avdelningarna efter en viss tid så att all kontinuitet i relationerna avbryts. Tanken är att barnen ska känna all personal och att all personal ska kunna arbeta i alla åldersgrupper. Även kontinuiteten i det pedagogiska arbetet bryts på grund av det gruppsykologiska experimentet att blanda om de personalgrupper som ansvarar för varje hemvist. Kontinuitet i relationerna är extra viktigt med tanke på att allt fler barn vistas långa dagar i förskolan redan från ett års ålder. Vid denna ålder sker en stor del av utvecklingen framförallt i mötet mellan en vuxen och ett barn.

Vidare bygger nämnda pedagogik på ett stort aktivt ansvarstagande ifrån respektive barn att välja aktiviteter. Barn har väldigt olika förutsättningar för att i 1-5 års ålder kunna vara så medvetna konsumenter att de väljer utvecklande aktiviteter. Tanken att verksamheten ska utgå ifrån barnens upptäckarlust och uttryckssätt är bra men de professionella pedagogerna kan aldrig avsäga sig ansvaret för varje barns omsorg och kunskapsutveckling och lämna över det ansvaret till barnet. I nämnda pedagogik är det lätt att glömma det, följa varje barns val eller ickeval och därmed erbjuda en verksamhet som är en allt annat än jämlik start på det livslånga lärandet. De stora och ofta oöverblickbara lokalerna, de stora grupperna, rörligheten bland barn och vuxna samt väljandets pedagogik medför stora svårigheter för många barn i behov av särskilt stöd som behöver större tydlighet och förutsägbarhet för att känna sig trygga och utvecklas optimalt. Det blir svårare att få struktur på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd då personalen flyttar runt och ansvarsfördelningen blir oklar. Särskild kunskap, planering, insatser och uppföljning kring dessa barn riskerar att tappas bort.

Det Reggio-Emilia-insprirerade upplägget riskerar dessutom att stämpla fler barn som avvikande eftersom det ställer så höga krav på barnet att hantera många relationer, stora lokaler, hög grad av omväxling samt eget ansvar. I nämndens beslut står att pedagogiken stämmer väl överens med förskolans läroplan. Läroplanen säger att verksamheten ska utgå ifrån varje barns behov (lpfö -98). Barns val är inte detsamma som barns behov. Vissa barn är inte detsamma som varje barn.
Ett mål för den svenska välfärdsmodellen har varit att eliminera ojämlikhet i barns uppväxtvillkor/…/Förskolan har stora möjligheter att kompensera för ojämlikheter i detta viktiga avseende.” (Magnus Kihlbom i Kihlbom, Lidholt & Niss 2009)

Strängnäs barn har rätt till en förskola med varaktighet i vuxenrelationerna , lagom stora barngrupper samt en pedagogik som möter varje barn efter sina förutsättningar -en förskola för alla barn!

Artikeln kom till som en medlems reaktion på att Sandrina som sitter i BUN lyfte problematiken på ett medlemsmöte. Den skickades runt på epostlistan för att kortas ned och justerades lite för att passa som debattartikel.

Insändarsvar kring skolan i Strängnäs

Denna insändare publicerades i Eskilstuna-Kuriren med Strängnäs tidning i slutet på januari.

Majoritetens gruppledare i Strängnäs framför i en insändare den 11/1 en del kloka argument för hur viktigt det är med en bra skola och fritidsverksamhet för barn.  Vi ställer upp på de flesta av de vackra orden. Det är bara det att mycket av det de skriver inte kopplar till verkligheten. De räknar upp flera bra satsningar men det mest grundläggande för att få en skola och fritids med bra kvalité fattas, nämligen tillräckligt med personal. Fritids i vår kommun har bland de största barngrupperna i Sverige och har väldigt få fritidspedagoger i verksamheten.

Under de senaste sex åren så har personaltätheten på fritids i Strängnäs, enligt Skolverkets statistik, gradvis nästan halverats. Andelen personal som har pedagogisk högskoleutbildning har sjunkit från hälften till en tredjedel. Ingen annan kommun i länet har genomgått en så omfattande omställning till det sämre.

Ingrid Fäldt (s) och ni andra gruppledarna skriver att ni vill ha fler pedagoger i skolan. Ni har ju majoritet – gör något åt det! Vi har år efter år hört era partier prata om fler pedagoger. I praktiken har ni istället skurit ned pengarna som ska betala för det, årets budget är ingen avvikelse. Ni säger att ni skapar goda förutsättningar för att våra barn ska få stimulans och känna trygghet. Det tycker inte vi att ni gör. Mittenalliansens upprustade lokaler kommer öka hyrorna även i grundskolan. Kommer barn- och utbildningsnämnden få täckning för det, eller går låg skatt och snygga lokaler före pedagoger även denna gång?

David Aronsson
Lasse Pettersson
Vänsterpartiet Strängnäs

Fallande skatteintäkter kräver prioritering

Det framstår kanske som ett mysterium varför vi i Vänsterpartiet samarbetar med Moderaterna. Vissa kanske även förvånas över att (v)i föreslår nedskärningar i verksamhet (i detta fall KS).

Samtidigt kan väl ingen tycka att det är seriöst att föreslå skattehöjning, vilket vi förstås kommer att göra då Strängnäs kommuns ekonomi varit underfinansierad i flera mandatperioder, för att betala åtgärder som vi inte anser är tillräckligt prioriterade.

”Ständiga förbättringar” (eller LEAN) ser vi som ett tankesätt och en metodik för att låta anställda på golvet i sina arbetsgrupper kunna höja kvaliteten i sitt arbete och systematiskt arbeta bort tidsödande och irriterande flaskhalsar, för bättre kvalitet och bättre arbetsmiljö. Varför ska det behöva tilldelas flera miljoner, som delvis går till konsulter och utbildningar för ledningen, när skolan och äldrevården går på knäna?

Under år 2010 gjorde KS ett resultat på flera miljoner. Det bör inte få ätas upp under år 2011 och år 2012.

Några stora näringslivssatsningar på flera miljoner planeras. Visst är det bra, men så länge som den kommunala servicen (barnomsorg, skola, äldrevård) inte är på en acceptabel nivå så kommer företag inte hit ändå och framför allt inte deras anställda som står för skatteintäkten.

Vi har också i vårt förslag till budget tagit upp besparingar på KS på 5,4 miljoner, hälften i många små förslag som förvaltningen själva tagit upp och andra hälften i minskad politisk organisation. Jag kan bara konstatera att vi inte tog i tillräckligt mycket. Det finns ytterligare minst 5 miljoner att flytta till skolan utan att det påverkar den administration som behöver vara effektiv och välfungerande för att stötta övriga mer operativa verksamheter (som skola och äldrevård och näringsliv). Detta kommer att återfinnas i vårt slutgiltiga förslag till budget.

Här finns en web-version av artikeln om det gemensamma yrkandet (som framförs av Maria von Beetzen (M) i KS)/a.

David Aronsson
Gruppledare i KF och ordförande
Vänsterpartiet Strängnäs

Det blev inte ens en tumme av skolsatsningen

Detta är en debattartikel publicerad i Eskilstuna-Kuriren den 13 dec 2010

I Strängnäs under valrörelsen hörde vi Moderaterna med stödpartier prata om satsningar på skolan. Socialdemokraterna och de andra partierna i den nuvarande majoriteten pratade om satsningar på skola, förstås, och att det behövdes fler personer till omsorgen.

Vad säger då den skattesats som antagits av fullmäktige och den årsplan som nu är på väg till fullmäktige? Snarare motsatsen. Det blir inga satsningar på skolan, i alla fall inga värda namnet. I årsplanen räknar man även med att inte ens kompensera nämnderna för kostnadsökningar år 2012, dvs en besparing på 2-3%. Även 2013 prioriterar man det ekonomiska resultatet före skolan och omsorgen.

Under valrörelsen hade partiernas skolpolitiker ett möte med lärarförbundet. Jag gjorde mina politikerkollegor sura genom att konstant påpeka att alla fina ord de sa, bara var fina ord och valfläsk. Inte ens jag trodde att jag skulle få så här rätt.

Det blir inga pengar över för att öka personaltätheten inom omsorgen 2011, istället får Socialnämnden finna sig i att begära extra miljoner för att hålla näsan över vattenytan.

Det blir inget förberedande arbete inför kommande generationsväxling och ingen fortsatt satsning på att ta fram meningsfull sysselsättning för unga arbetslösa.

En bibehållen skattesats är alltså viktigare än alla fina ord i valrörelsen!

Vänsterpartiet står fast vid det vi sagt tidigare. Nedskärningarna i skolan ska återställas omgående för att höja lärartätheten. Personaltätheten inom omsorgen ska upp.

Det går inte att spara ihop dessa pengar i den fjärdedel av budgeten som inte är skola, vård och omsorg, i alla fall inte i närtid. Det har nu majoriteten visat med önskvärd tydlighet i sitt budgetförslag. Därför behövs en skattehöjning. Vi yrkade 1:50 när det blev 90 öre. Det står vi i princip fast vid och föreslår en skattesats på 22:30, dvs. 57 öre höjning (142 kr på en lön på 25000 kr).

Vänsterpartiet tycker att det är viktigt med hög personaltäthet inom skola och omsorg, viktigare än någon hundralapp per månad, så i vårt budgetförslag återställs lärartätheten till 2007 års nivå och personaltätheten inom omsorgen ökar märkbart redan år 2011. Det arbetar vi för oavsett om det är val eller inte, hjälp gärna till.

David Aronsson
Gruppledare KF, Vänsterpartiet Strängnäs