Skip to main content

Etikett: Insändare

Insändare – Det går inte att spara sig till bättre skolresultat

Detta är en insändare som publicerades i Strengnäs tidnings webbtidning den 26 juni 2024.

https://strengnastidning.se/insandare/artikel/det-gar-inte-att-spara-sig-till-battre-skolresultat/jp4p73kj

I en artikel i Strengnäs tidning den 23 juni beskrivs Paulinska skolans arbete utifrån att hälften av eleverna inte har godkänt i alla ämnen. Det är förstås inte bra men artikeln tappar bort alla framgångarna. Skolfrånvaron har minskat kraftigt, andelen elever som nått gymnasiebehörighet ökar. Den pedagogiskt inriktade omorganisation som sker begränsas av en budgetram men är lovande.

Vi har ett skolsystem som har stora brister. Den jämlika och effektiva skola vi hade finns inte längre. Den som gjorde skollagens portalparagraf om att alla elever ska lyftas till sin högsta nivå till en möjlig verklighet och inte ett dåligt skämt. I internationella jämförelser går den svenska skolan dåligt. De kraftiga segregationseffekter som det fria skolvalet och den fria etableringsrätten medfört har slagit igenom med full kraft i Strängnäs som är en friskoletät kommun. Systemet liknar snart mer skolan innan den samlade 9-åriga grundskolan infördes än den skola jag gick i.

Det ser tyvärr inte bättre ut för kommunens skolor. När flerårsplanen presenterades i juni så var Vänsterpartiet det enda parti som ville fortsätta satsa på skolorna. Samtliga budgetförslag förutom vårt har lägre budget för skolan år 2027 än för 2025. Med den flerårsplan som Socialdemokraterna och Moderaterna tagit fram får Barn- och utbildningsnämnden inte kompensation för sina ökande kostnader. Det skulle skolan inte fått med de borgerliga eller SDs förslag heller. Skolorna får nu se fram emot flera år av nedskärningar istället för förbättringar.

I artikeln uttalar sig Liberalernas Sofia Könberg. I Liberalernas förslag till flerårsplan presenteras inga ekonomiska siffror, mer än att effektiviseringskraven på nämnderna ska dubblas. Nu blev det så att förslaget inte lades fram eftersom Liberalerna inte hade någon ledamot på plats när fullmäktige debatterade budget och flerårsplan. Jag hade sett fram emot en debatt i fullmäktige om Liberalernas lokala skolpolitik. Förslaget framstod mest som ofinansierat tyckande och fina ord. Det är också fascinerande att Liberalerna inte ens lyckas presentera ett budgetförslag, någon som vi andra klarat med det stöd av förvaltningen som Liberalerna i sitt förslag skriver att de inte tror finns. Jag bjuder in till debatt här istället.

De borgerliga partierna och inte minst Liberalerna underfinansierar inte bara skolan utan är också milt sagt skeptiska till den socioekonomiska kompensation som skolor som Paulinska får för att motverka effekterna av segregationen. Friskolorna i Strängnäs har i flera år bedrivit lobbying för att ändra systemet i en mer friskolevänlig inriktning, så att de får ännu mer pengar för behov de inte har, och de borgerliga partierna lyssnar. Nu har en oroväckande utredning startat. En sådan förändring skulle vara ett slag i ansiktet på Paulinska skolans personal och elever samt en direkt stoppkloss för det förbättringsarbete som gradvis över åren gett breda positiva resultat.

Vänsterpartiets linje är att skolorna i Strängnäs kommun måste få mer pengar än skolorna i de flesta andra kommuner, eftersom vi har ett ineffektivt uppdelat lokalt skolsystem. De pengarna måste fördelas så att det i huvudsak kommer de socioekonomiskt utsatta skolorna till del. Paulinska ska kunna ta in den pedagogiska personal som behövs utan att behöva säga upp elevassistenterna. Till skillnad från övriga partier i Strängnäs fullmäktige så tror vi inte att det är möjligt att spara sig till bättre skolresultat.

David Aronsson

Gruppledare Vänsterpartiet Strängnäs

Debatt – Läggestaskolan borde inte falla på skolpengsstrulet

Detta är en debattartikel som publicerades i Strengnäs Tidning den 17 februari 2024.

Varför byggs inte Läggestaskolan nu? Mariefredsskolan är överfull och Åkerskolan kommer heller inte kunna fyllas hur mycket som helst.

En inte obetydlig faktor är också vad kommunen vill ha för inflyttning till Läggestaområdet. Är det arbetande föräldrar som uppskattar platsen och förutsättningarna eller är det områden som kommer att bidra till Strängnäs kommuns allt mer skeva befolkningsprognos? Hur ser kommunen på sin roll i att forma, planera och styra samhällsutvecklingen?

Skolan i Läggesta har varit en fråga sedan skolutredningen 2018 som resulterade i stängda småskolor och flytten av högstadiet från Stallarholmsskolan. Då nämndes också behovet av en skola i Läggesta. Det är år 2025 som varit det år som nämnden hållit fast vid som det år som skolan skulle vara klar, detta trots att prognoserna hittills sagt att behovet var 2024.

Nu har prognoserna ändrats igen. Skolan är försenad. Byggnationer blir inte av i den takt som var tänkt. Det har heller inte flyttat in så många barnfamiljer som man trodde. Att det inte flyttar in barnfamiljer kanske är just för att det inte finns någon skola?

Vi kan inte se att det finns något som hindrar att kommunen ordnar med den avfart som behövs för skolområdet och den övergång som barnen från Marielund och Läggesta behöver för att komma över vägen. Därefter kan en ordentlig skolgård, den önskade lokala gymnastiksalen och en första etapp av skolan byggas på rätt plats. I enlighet med gällande detaljplan för området.

Skolchefen nämner i en artikel att en skola som inte är full går ut över skolpengen. Ja, Strängnäs kommun har hälften av eleverna i friskolor. Friskolor som i någon sort omvänd rättvisa kräver att få sin del av kommunens kostnadsökning för en ny kommunal skola.

Systemet är som det är och går man emot det så brukar minst en av friskolorna överklaga beslutet. Det borde dock vara fullt möjligt att runda den delen av systemet. Låt Barn- och utbildningsnämnden hyra de delar av skolan och annat som de använder, anpassa hyran efter det slitage och den ventilation etc. som uppstår respektive behövs för ett mindre antal elever. Avtala om en kostnad för nämnden som inte medför en märkbar ökning av kostnaden per elev, använd de flexibla delarna av systemet för att balansera elevpengen. Gå inte i systemets fälla i onödan. Låt kommunstyrelsen stå för kostnaderna för lokaler som inte används som utbildningslokaler och lägg exploateringskostnader för ytor och vägar i exploateringsprojektet och inte i skolans budget.

Marknadsskolans udda finansieringssystem ska inte förhindra att kommunen planerar och bygger de skolor som behövs. Skolor som ger en bra utbildning och driver utvecklingen av bostadsområden i rätt riktning. Bygg inte temporära baracklösningar för så viktig verksamhet när det ändå kommer att behövas en skola.

David Aronsson, gruppledare

Carolina Moretti, ersättare barn- och utbildningsnämnden

Insändare – Slappt oppositionsarbete om sporthallen

Detta är en insändare publicerad in Strengnäs tidning den 10 juli.

I en artikel den 30 juni skriver Strengnäs tidning om beslutet i Teknik- och fritidsnämnden att gå vidare med upphandling av sporthallen på Larslunda.

Erik Granbäck som är kommunens byggprojektledare kommenterar i artikeln att ingen reserverat sig mot upphandlingen utan bara mot att kontorschefen får slutföra upphandlingen. Det stämmer inte. Enligt protokollet yrkade ingen ledamot avslag på någon punkt. Nämnden gick till ett enhälligt beslut i enlighet med framlagt förslag.

Ledamöterna från Sverigedemokraterna, Liberalerna och Strängnäspartiet valde att använda reservation mot ett enhälligt nämndbeslut för att lämna in vad som i bästa fall kan ses som protokollsanteckningar i form av brasklappar.

Det är något annat än det försök till återremiss från oppositionen som Vänsterpartiet också deltog i när fullmäktige beslutade att utöka kostnadsramen för Larslundaprojektet med 140 Mkr baserat på otydligt underlag.

Att inte försöka få till en återremiss för att komplettera underlaget eller gå rakt av på avslag, utan att istället acceptera förslaget men sen ändå lämna in reservationer är slappt oppositionsarbete. Nu gick en enhällig nämnd vidare med upphandlingen och stödde att kontorschefen slutför upphandlingen, oavsett vilka skrifter som sen lämnades in efter mötet.

Vi tycker det är positivt att kommunen kan gå vidare till upphandling för att få en central och tillgänglig arena för våra idrottsföreningar.

Ted Danson, ersättare Teknik- och fritidsnämnden och fullmäktige

David Aronsson, gruppledare fullmäktige

Debattartikel: Det är segregationen som är skolans problem

[Detta är en replik på en ledare i Strengnäs tidning den 1 maj 2023. Publicerad i Mariefredspostens papperstidning och på Strengnäs tidnings web den 5 maj]

På Strengnäs tidnings ledarsida upprepas de felaktigheter som sprids av Strängnäspartiet och Liberalerna gällande främst de kommunala skolorna i Strängnäs.

I åratal har vi i Vänsterpartiet tjatat på majoriteten och de övriga partierna att öppna ögonen för segregationens effekter i skolorna i Strängnäs, den socioekonomiska situationen och bristen på likvärdighet. När det till slut började kännas som att socialdemokraterna och tillräckligt många moderater började se vad vi såg, nämligen att de socioekonomiska effekterna och då speciellt föräldrarnas utbildningsnivå blivit ett problem, så kommer nya och nygamla lokalpolitiker in i debatten. Nu börjar allt om från början igen.

All forskning pekar på att föräldrarnas utbildningsnivå är den tyngsta bakgrundsfaktorn av de som påverkar förutsättningarna för eleven att nå kunskapsmålen. Det är också den viktigaste faktorn i Skolverkets SALSA-modell som bland annat Liberalerna hänvisade till i den debattartikel som ledarredaktionen ser som “beviset” för att segregationen inte är problemet.

Mellan 2004 och 2017 förväntade modellen att Mariefredskolan skulle få stabilt omkring 80-85 % av eleverna godkända i alla ämnen. År 2022 förväntades det vara 71 % godkända. Därför att Skolverkets modeller reagerar på de socioekonomiska effekter som segregationen ger, som att föräldrarnas utbildningsnivå sjönk. Sen kan man fundera på om skolan misslyckades med att möta den förändringen, för de faktiska resultaten sjönk snabbare. Det var inte 10 år sedan effekten kom, det var det år som Gripsholmsskolans första åk 9 gick ut.

SALSA-modellen är ett viktigt sätt att beskriva några tunga socioekonomiska effekter i ett skolperspektiv på ett sätt som går att förstå. Det man däremot måste komma ihåg är att det är en statistisk modell, även om modellen är bra på att beskriva verkligheten så är den inte verkligheten. Det finns så många faktorer som påverkar att statistik aldrig blir något annat än ett utvecklingsverktyg för den enskilda skolan. Det är inte ett sätt att jämföra skolor.

Det dataunderlag som finns visar däremot vad problemet är. Skolorna i Strängnäs kommun har segregerats med avseende på föräldrarnas utbildningsnivå. Eftersom den styrande majoriteten ännu inte gör tillräckligt åt det i finansieringen av skolan så kommer den likvärdiga skolan inte uppkomma som av magi.

Ledarredaktionen på Strengnäs tidning verkar inte se att Gripsholmsskolan med 79 % av föräldrarna med eftergymnasial utbildning och 4 % elever med utländsk bakgrund och Paulinska skolan med 44 % av föräldrarna med eftergymnasial utbildning och 47 % elever med utländsk bakgrund arbetar under olika förutsättningar. Skolpengen har inte justerats nog för att möta det.

Jag har som förälder under de senaste 8 åren sett förbättringen i Paulinska skolans arbete. Det finns helt klart saker kvar att jobba med men skolan uppfyller sitt uppdrag så väl som budgeten medger och i stort utifrån den förväntan som Skolverkets modeller har på skolan. Det är också den enda kommunala skolan som under en tid haft uppåtgående förväntan från modellen, sannolikt för att segregationen som kom med friskolorna i Strängnäs stad nu börjar återställas. Det syns dock inte i resultaten ännu.

Det är däremot inte tillräckligt att en socioekonomiskt missgynnad skola presterar som förväntat, likvärdig skola förutsätter en överprestation. Det räcker inte budgeten till idag och det påverkar de samlade resultaten för kommunen.

David Aronsson
Gruppledare
Vänsterpartiet Strängnäs

Grafer med underlag från Salsadatabasen. Klicka på dem för större bild.