Skip to main content

Etikett: Friskolor

Debattartikel: Skola och omsorg – inte bra nog

Nu är budgetfullmäktige passerat i Strängnäs och det hände förstås inget spektakulärt. Vi gick därifrån mer fundersamma än när vi kom dit.

Det fanns några saker inom skolan och omsorgen som skiljde vårt förslag från övriga partiers. 

Nästan alla pratade omsorg och behoven där. Alla partier satsar också, men inte så att det kommer att lösa problemen. Det kommer att fortsatt vara brist på utbildad personal och fler äldre i behov av särskilt boende, hemtjänst och hemsjukvård. De brister som pandemin visade kommer att finnas kvar. Det räcker inte med att kompensera omsorgen för antalet äldre och att digitalisera.

Vänsterpartiets förslag innehöll 25 miljoner per år till 7 % högre lön, fler anställda, mer kompetensutveckling och inte minst ett uppdrag att lyfta även de många timanställda och andra med flexibel arbetsplats. Strängnäs omsorgssektor behöver bli en mer attraktiv arbetsplats och vi måste värna alla potentiella nya kollegor.

Vid samma tillfälle som budgetfullmäktige så rapporterade revisionen sin senaste granskning. Det var en fullständig sågning av det stöd som skolan ger (eller snarare inte ger) till barn i behov av särskilt stöd. Skolan levererar långt under lagens krav. Det är sällan vi får se revisionen lämna kritik från talarstolen med sådan känsla bakom.

Revisionens kritik var till stora delar klockren och speglade det vi hört från föräldrar och lärare. Det var därför vi i vår flerårsplan hade föreslagit stora omjusteringar och tillskott till skolpengen för att vrida större resurser till socioekonomisk fördelning respektive till barn med behov av särskilt stöd.

Det finns inget som är så skadligt för en persons livsförutsättningar som en misslyckad skolgång. Det är därför helt avgörande att Strängnäs kommun ser till att skollagen följs och att inga barn misslyckas i skolan. Så här långt gör inte Socialdemokraterna och Moderaterna sitt jobb bra nog.

Vi är också mycket förvånade över att övriga partier tänker sig en sänkning av de hittills effektiva horisontella medel som bland annat går till att nämnderna ska kunna jobba tillsamman för att stötta barn och ungdomar som behöver samhällets hjälp. Resurserna i barn- och ungdomsdelen av de horisontella medlen planeras enligt majoritetens plan att halveras till 2023 och 2024. Vi förstår fortfarande inte varför.

David Aronsson
Gruppledare

Yvonne Knuutinen
Ledamot


Vänsterpartiet Strängnäs

 

Kommunpolitiskt program? Folkomröstning? Budgetförslag? Var hittar du det du letar efter?

Välkommen hit! Vi har många år av uttalanden, insändare,  motioner, budgetar med mera här på sidan.
Du kanske letar efter något specifikt, som vad vi sagt om skolan.

Så här hittar du…

Kommunpolitiskt program – Det är uppdelat i sidans meny. Du hittar det antingen i menyn till vänster eller på streckmenyn uppe i högra hörnet (beror på dator/mobil och skärmstorlek). Om du klickar på länken så kommer du till första sidan där du också hittar hela programmet som pdf.

Senaste budgetförslag – Du hittar vår senaste Strategiska plan/årsplan i menyn till vänster eller på streckmenyn uppe i högra hörnet.

Skolstruktursutredningen/Skolnedläggningar/Folkomröstning – Du hittar det på etiketten Skolstruktursutredning i etikettmolnet i högra spalten, eller så klickar du på länken på den här raden. Det är rätt många inlägg så du får bläddra sidor för att se alla.

Etikettmolnet till höger (om du använder dator) eller längre ned på sidan (om du använder mobil) är ett sätt att hitta inlägg inom vissa specifika områden.

Vill du komma tillbaka till första sidan så klicka Startsida i menyn.

En skola för alla – möjligt även i Strängnäs

Det går inte att göra mer för mindre pengar. I budgetdebatten i Strängnäs och i valrörelsen har det alltid låtit som att alla vill göra skolan bättre. Skolan ska prioriteras, skolan ska satsas på. Skolresultaten ska bli bättre.

Vi litar på kommunens tjänstemän. När de säger att det kommer behövas mer pengar 2017 än 2016 så tror vi att de talar sanning. Det är inte alltid de får de pengar de vill ha, i Strängnäs mer regel än undantag att de inte får det. Det är förstås inte så konstigt, politik är att prioritera. Vill man ha en vettig omsorg om äldre så kan man inte ge alla pengar till skolan. Vill man undvika farliga situationer i trafiken så måste även investeringar ske för exempelvis rondeller och cykelbanor, alla pengarna kan inte gå till skolan.

Det är här vi skiljer oss från andra partier. Vi tycker liksom andra partier att skolans resultat måste upp och att sjukfrånvaron måste minska, då blir Strängnäs en mer attraktiv kommun för lärare och skolpersonal. Vi tycker däremot att det måste få kosta pengar, det är vi rätt ensamma om. När vi vill införa administrativa chefer i skolan, som kan vara chef över icke-pedagogisk personal och hantera administrationen så att rektorn kan ta det pedagogiska ledarskapet, så förstår vi att det kostar och föreslår att de pengarna tillförs. Vi föreslår inte att skolan ska genomföra åtgärderna utan extra finansiering, för vi förstår att det medför färre resurser för eleverna.

Det går inte att trolla med knäna. Det går inte att göra mer för mindre pengar. Det går förstås för det mesta att effektivisera administrativa processer. Det går att göra lärarnas arbete mer fokuserat på lärandet, men kanske inte som en kommunal åtgärd. Men inom skolan finns det naturliga gränser. Det går inte att effektivisera på lärartjänster utan att klasserna blir större och vissa elever inte får det stöd de skulle behöva. På marginalen går det förstås för en duktig lärare att hantera lite fler elever, men att förutsätta att skolan kan spara in pengar när skolkontoret säger att de skulle behöva mer pengar är inte seriöst.

Vi vill ha en skola i Strängnäs som uppfyller skollagens krav. Alla elever ska få det stöd de behöver för att nå sin egen högsta nivå.

”  I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. …”
– Skollagen 1 kap 4 §

Vad vi vill göra för riktiga satsningar på skolan
(totalt 31 miljoner i tillskott 2018)

Utökade resurser till skolor för att ge likvärdig skola (Salsa)
Vi vill ge skolorna en chans att sätta in extra resurser för att ge alla barn en faktisk chans att nå sin högsta förmåga i skolan. I vår budget ökar vi beloppet för Salsa (alltså socioekonomiskt fördelade medel till skolorna) med 60 miljoner, varav 20 miljoner är tillskott och 40 miljoner flyttat från den vanliga elevpengen.

Förutsättningarna för föräldrar att stötta barn i deras skolgång varierar på många sätt. En av de faktorer som Skolverket ser som viktiga är föräldrarnas utbildningsnivå. När eleverna gick ut skolan i nian 2016 så såg det ut så här.

Genomsnitt Friskolorna
(Asken, Montesori, Rogge)*
Genomsnitt kommunala skolor (Paulinska, Åker, Mariefred, Stallarholmen, Karinslund)*
 Föräldrarnas utbildning
(2 = gymnasium, 3= universitet/högskola)
2,51
(ex medelfamiljen har en förälder med gymnasieutbildning och en med högskola/universitet)
2,1
(ex. medelfamiljen har gymnasieutbildning)
Andel (%) som uppnått kunskapskraven (skolverkets modellberäkning) 90 %
(90 %)
62 %
(72 %)

(* Att ta medelvärdet på olika stora skolor kan bli lite fel, ta siffrorna som en indikation)

Skolverkets Salsamodell bygger på olika socioekonomiska faktorer, som föräldrarnas utbildning, andel pojkar i skolan, hur länge man gått i svensk skola och några till.

Det som är det stora misslyckandet här är att Skolverkets modell bedömer att 70 % av eleverna ska klara kunskapskraven i den kommunala skolan och det visar sig vara lite mycket (en skola stack ut i avvikelse). Skolverkets modell visade att 90 % skulle klara sig på friskolorna och 90 % gjorde det.

Som statistik sett så visar detta alltså att Skolverkets modell som bygger på elevernas socioekonomiska förutsättningar visade ganska rätt… och därmed har skolan misslyckats med att kompensera för elevernas förutsättningar. Hur väl medeleleven skulle klara sig var i princip förutbestämt innan den började skolan.

Utökade resurser för barn med behov av särskilt stöd (tilläggsbelopp)
Vi vill öka budgeten för tilläggsbelopp med tre miljoner och göra om kriterierna så att fler barn omfattas. Det är viktigt att skolorna har resurser att sätta in extra lärare eller ha mindre undervisningsgrupper för att stötta de barn som inte når sin högsta nivå i en vanlig klassrumssituation.

Biträdande rektorer/administrativt stöd/chefsstöd
Vi anser att det behövs ett stöd till rektorerna så att de kan fokusera på det pedagogiska ledarskapet och chefskapet över den pedagogiska personalen. För att det ska uppnås så behöver de avlastas en del administrativ styrning och få färre personer att vara chef över. Det kan lösas på flera sätt men vi anser att ett administrativt stöd i form av en administrativ chef per skola är ett steg i rätt riktning. Vi räknar med att det kostar ca 10 miljoner.

Kompetensutveckling
Att lära ut är att lära sig, men lärare behöver också få hålla sin nivå aktuell. Det gäller inte minst när nya tekniska hjälpmedel blir mer integrerade i pedagogiken. Då behövs kompetensutveckling. Vi sätter av 4 miljoner för det i vår budget.

Åtgärder för minskad sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron måste bli lägre. Det sliter på individen, på kollegorna, på elevernas resultat och i förlängningen på den kommunala ekonomin om lärare blir sjuka av sitt jobb. Vi öronmärkte ett tillskott på 5 miljoner i vår budget till personalbefrämjande åtgärder. Åtgärder som förstås ska vara de som varje individ eller skolenhet behöver för att sänka sjukfrånvaron. Det kan vara allt från en extra stödperson på skolan för att en sjukskriven lärare ska komma tillbaka eller en högt belastad lärare inte ska bli sjuk, eller bara ett trevligare arbetsrum.

Motion: Högre andel SALSA

Skolverket har i rapporter påpekat den ökade betydelsen av socioekonomiska faktorer, både som förklaringsmodell för försämrade skolresultat och sjunkande läsförståelseresultat. Föräldrarnas utbildningsnivå är den faktor som allra tydligast påverkar betygsutfall för eleven.

I studier har Skolverket noterat att undervisningen har förändrats till att bli mer generell, tvärt emot tanken med de förändringar som gjordes under nittiotalet. Det gör att elevens behov av stöd i hemmet ökar och föräldrarnas förutsättningar att leverera det stödet blir då avgörande.

Skolan har genom de beslut som tagits på nationell och delvis på lokal nivå blivit mer segregerad. En segregerad skola förstärker fortsatt segregering när exempelvis föräldrar med akademisk utbildning i större grad sätter eleverna i skolor med större andel föräldrar med den bakgrunden.

I Strängnäs stad har skillnaden mellan de kommunala 4-9-skolorna och motsvarande friskolor blivit mycket stor avseende vissa socioekonomiska faktorer.

AndelFlickor (%) Andel med utländsk bakgrund (%) Föräldrar med eftergymnasial utbildning (%) Meritvärde VT 2013 Uppnådde målen VT2013
Paulinska skolan 43 32 37 204 65%
Karinslundskolan 47 21 37
Friskolan Asken 46 6 66 231 95%
Europaskolan Rogge 54 10 63 239 88%
Strängnäs montesoriskola 57 11 80 241 87%

 

SALSA-modellen är ett sätt att fördela resurser. Strängnäs använder en modell framtagen i samarbete med bland annat Uppsala. Den tar hänsyn till faktorerna nedan.

  • Andel nyinvandrade elever, fördelat på 3 grupper (0-2 år, 3-6 år, >6 år eller inte invandrad)
  • Vårdnadshavarnas utbildningsnivå, fördelat på 3 grupper (förgymnasial, gymnasial, eftergymnasial eller högre)
  • Ekonomiskt bistånd (har/har inte)
  • Sammanboende vårdnadshavare (bor med båda/bor med en eller ingen)

I budget för 2014 fördelades totalt 16,8 miljoner genom SALSA-modellen till grundskolor i kommunen. Totalt uppgick verksamhetsområdet grundskolor till 355 miljoner. SALSA-fördelningen uppgick alltså till 4,7%.

De stora skillnader som finns mellan skolorna, där vissa skolor har dubbelt så mycket föräldrar med akademisk utbildning, kan inte motverkas med en ekonomisk korrigering som är så liten som 5%.

För enskild elevpengstilldelning varierade tilldelningen som mest med drygt 16 tkr per år, det är ca 20% av det totala grundbeloppet.

Vår bedömning är att den stora segregation som skett i skolorna i Strängnäs (och då främst i Strängnäs stad, men även kommunövergripande) inte motverkas i tillräcklig grad. Den stora skillnaden mellan skolorna i andel elever som klarar målen pekar på att kommunen inte kan leverera en kompensatorisk skola.

För att korrigera för det större behovet av lärartäthet och elevstöd samt för högre lärarlöner som attraktionsmedel så anser vi att SALSA-andelen av elevpengen måste öka.

En ökning av SALSA-andelen till 8% skulle under år 2014 ha medfört en fördelning av ca 30 miljoner baserat på socioekonomiska faktorer.

 

Vi yrkar att

  1. SALSA-andelen av verksamhetsområdet Grundskola ökas och fastställs till 8% för år 2015
  2. SALSA-andelen av verksamhetsområdet Grundskola ökas och fastställs till 10% år 2016, 12% år 2017, 14% år 2018. Denna fördelning bibehålls till dess att kommunfullmäktige tar ett annat beslut.
  3. En utvärdering av skolans kompensatoriska funktion genomförs årligen och redovisas som en del av årsredovisningen.

 

 

 

David Aronsson (V)                   Sandra Blanksvärd (V)              Peter Hjukström (V)