Skip to main content

Etikett: Friskolor

Insändare – Det går inte att spara sig till bättre skolresultat

Skrivet av strangnas den . Postad i Kommentarer och uttalanden.

Detta är en insändare som publicerades i Strengnäs tidnings webbtidning den 26 juni 2024.

https://strengnastidning.se/insandare/artikel/det-gar-inte-att-spara-sig-till-battre-skolresultat/jp4p73kj

I en artikel i Strengnäs tidning den 23 juni beskrivs Paulinska skolans arbete utifrån att hälften av eleverna inte har godkänt i alla ämnen. Det är förstås inte bra men artikeln tappar bort alla framgångarna. Skolfrånvaron har minskat kraftigt, andelen elever som nått gymnasiebehörighet ökar. Den pedagogiskt inriktade omorganisation som sker begränsas av en budgetram men är lovande.

Vi har ett skolsystem som har stora brister. Den jämlika och effektiva skola vi hade finns inte längre. Den som gjorde skollagens portalparagraf om att alla elever ska lyftas till sin högsta nivå till en möjlig verklighet och inte ett dåligt skämt. I internationella jämförelser går den svenska skolan dåligt. De kraftiga segregationseffekter som det fria skolvalet och den fria etableringsrätten medfört har slagit igenom med full kraft i Strängnäs som är en friskoletät kommun. Systemet liknar snart mer skolan innan den samlade 9-åriga grundskolan infördes än den skola jag gick i.

Det ser tyvärr inte bättre ut för kommunens skolor. När flerårsplanen presenterades i juni så var Vänsterpartiet det enda parti som ville fortsätta satsa på skolorna. Samtliga budgetförslag förutom vårt har lägre budget för skolan år 2027 än för 2025. Med den flerårsplan som Socialdemokraterna och Moderaterna tagit fram får Barn- och utbildningsnämnden inte kompensation för sina ökande kostnader. Det skulle skolan inte fått med de borgerliga eller SDs förslag heller. Skolorna får nu se fram emot flera år av nedskärningar istället för förbättringar.

I artikeln uttalar sig Liberalernas Sofia Könberg. I Liberalernas förslag till flerårsplan presenteras inga ekonomiska siffror, mer än att effektiviseringskraven på nämnderna ska dubblas. Nu blev det så att förslaget inte lades fram eftersom Liberalerna inte hade någon ledamot på plats när fullmäktige debatterade budget och flerårsplan. Jag hade sett fram emot en debatt i fullmäktige om Liberalernas lokala skolpolitik. Förslaget framstod mest som ofinansierat tyckande och fina ord. Det är också fascinerande att Liberalerna inte ens lyckas presentera ett budgetförslag, någon som vi andra klarat med det stöd av förvaltningen som Liberalerna i sitt förslag skriver att de inte tror finns. Jag bjuder in till debatt här istället.

De borgerliga partierna och inte minst Liberalerna underfinansierar inte bara skolan utan är också milt sagt skeptiska till den socioekonomiska kompensation som skolor som Paulinska får för att motverka effekterna av segregationen. Friskolorna i Strängnäs har i flera år bedrivit lobbying för att ändra systemet i en mer friskolevänlig inriktning, så att de får ännu mer pengar för behov de inte har, och de borgerliga partierna lyssnar. Nu har en oroväckande utredning startat. En sådan förändring skulle vara ett slag i ansiktet på Paulinska skolans personal och elever samt en direkt stoppkloss för det förbättringsarbete som gradvis över åren gett breda positiva resultat.

Vänsterpartiets linje är att skolorna i Strängnäs kommun måste få mer pengar än skolorna i de flesta andra kommuner, eftersom vi har ett ineffektivt uppdelat lokalt skolsystem. De pengarna måste fördelas så att det i huvudsak kommer de socioekonomiskt utsatta skolorna till del. Paulinska ska kunna ta in den pedagogiska personal som behövs utan att behöva säga upp elevassistenterna. Till skillnad från övriga partier i Strängnäs fullmäktige så tror vi inte att det är möjligt att spara sig till bättre skolresultat.

David Aronsson

Gruppledare Vänsterpartiet Strängnäs

Debatt – Läggestaskolan borde inte falla på skolpengsstrulet

Skrivet av strangnas den . Postad i Kommentarer och uttalanden, Skolpolitik.

Detta är en debattartikel som publicerades i Strengnäs Tidning den 17 februari 2024.

Varför byggs inte Läggestaskolan nu? Mariefredsskolan är överfull och Åkerskolan kommer heller inte kunna fyllas hur mycket som helst.

En inte obetydlig faktor är också vad kommunen vill ha för inflyttning till Läggestaområdet. Är det arbetande föräldrar som uppskattar platsen och förutsättningarna eller är det områden som kommer att bidra till Strängnäs kommuns allt mer skeva befolkningsprognos? Hur ser kommunen på sin roll i att forma, planera och styra samhällsutvecklingen?

Skolan i Läggesta har varit en fråga sedan skolutredningen 2018 som resulterade i stängda småskolor och flytten av högstadiet från Stallarholmsskolan. Då nämndes också behovet av en skola i Läggesta. Det är år 2025 som varit det år som nämnden hållit fast vid som det år som skolan skulle vara klar, detta trots att prognoserna hittills sagt att behovet var 2024.

Nu har prognoserna ändrats igen. Skolan är försenad. Byggnationer blir inte av i den takt som var tänkt. Det har heller inte flyttat in så många barnfamiljer som man trodde. Att det inte flyttar in barnfamiljer kanske är just för att det inte finns någon skola?

Vi kan inte se att det finns något som hindrar att kommunen ordnar med den avfart som behövs för skolområdet och den övergång som barnen från Marielund och Läggesta behöver för att komma över vägen. Därefter kan en ordentlig skolgård, den önskade lokala gymnastiksalen och en första etapp av skolan byggas på rätt plats. I enlighet med gällande detaljplan för området.

Skolchefen nämner i en artikel att en skola som inte är full går ut över skolpengen. Ja, Strängnäs kommun har hälften av eleverna i friskolor. Friskolor som i någon sort omvänd rättvisa kräver att få sin del av kommunens kostnadsökning för en ny kommunal skola.

Systemet är som det är och går man emot det så brukar minst en av friskolorna överklaga beslutet. Det borde dock vara fullt möjligt att runda den delen av systemet. Låt Barn- och utbildningsnämnden hyra de delar av skolan och annat som de använder, anpassa hyran efter det slitage och den ventilation etc. som uppstår respektive behövs för ett mindre antal elever. Avtala om en kostnad för nämnden som inte medför en märkbar ökning av kostnaden per elev, använd de flexibla delarna av systemet för att balansera elevpengen. Gå inte i systemets fälla i onödan. Låt kommunstyrelsen stå för kostnaderna för lokaler som inte används som utbildningslokaler och lägg exploateringskostnader för ytor och vägar i exploateringsprojektet och inte i skolans budget.

Marknadsskolans udda finansieringssystem ska inte förhindra att kommunen planerar och bygger de skolor som behövs. Skolor som ger en bra utbildning och driver utvecklingen av bostadsområden i rätt riktning. Bygg inte temporära baracklösningar för så viktig verksamhet när det ändå kommer att behövas en skola.

David Aronsson, gruppledare

Carolina Moretti, ersättare barn- och utbildningsnämnden

Replik: Gångvägen behöver inte ingå i skolgården

Skrivet av strangnas den . Postad i Kommentarer och uttalanden.

(Detta är en replik som publicerades på Strengnäs tidnings insändarsida den 24 maj 2023,)

Pontus Wennerberg och Margit Urtegård skrev den 16 maj sitt senaste inlägg i debatten gällande Benninge. De efterfrågade oppositionens syn.

Det är som sagt två frågor, delvis gällande kommunens och Strängnäs fastighets AB (SFAB) affär med Europaskolans fastighetsbolag Lyktan förvaltning AB samt delvis gällande gångstråket i östra delen av området.

Vi har hittills inte sett något övertygande argument kring varför det är bättre att kommunen äger fastigheten istället för SFAB och sen ger Lyktan tomträtt för lokaler som Lyktan äger. En tomträtt kan köpas och säljas. Den ger också starkare rätt än vad ett hyresavtal gör. Vår bild är att majoriteten, med kommunstyrelsens första steg den 31 maj, i praktiken säljer den långsiktiga beslutanderätten över området.

Nuvarande hyresavtal verkar inte vara funktionellt. Hyran är för låg för att lokalerna ska kunna underhållas långsiktigt och avtalet gör att SFAB får ta kostnader för exempelvis vattenskador. Ett omförhandlat hyresavtal framstår som ett bättre alternativ, annars går det att säga upp till 2028.

Långberget är ett viktigt friluftsområde och vi ser inget skäl för att inkludera gångvägen i varken tomträtten eller i skolgården. Gångvägen har i praktiken varit en del av Långbergets infrastruktur och koppling ned mot Nabbviken långt innan Roggeskolan etablerades. SFAB kan sätta staket längs med sidorna av den om skolan vill avgränsa sin skolgård. Förbudsskyltarna som skolan satt upp i fastighetsgräns har bara effekt på laglydiga kommuninvånare och inte på de personer som skolan har skäl att avvisa under skoltid.

David Aronsson
Gruppledare

Vänsterpartiet Strängnäs

Debatt: Det är olyckligt om någon har missat skolsystemets segregerande effekter

Skrivet av strangnas den . Postad i Kommentarer och uttalanden.

(Det här är en debattartikel som publicerades i Mariefredsposten den 12 maj 2023. Det är en delvis en replik på Strengnäs tidnings ledarredaktions svar på den här debattartikeln )

Det har kommit en del kommentarer och funderingar sedan min debattartikel om skolorna i Strängnäs kommun publicerades. En del tror att det i en kommun som Strängnäs inte kan vara segregation som är problemet.

Jag trodde att jag varit tydlig. Det som föranledde min debattartikel var en ledare i Strengnäs tidning, där man funderade kring vad som är problemet i Strängnäs skolor och varför ingen kan svara på det.

Problemet är segregation och lokalt är pengar lösningen.

Det är olyckligt om någon har missat skolsystemets  segregerande effekter. Denna påverkan finns i alla kommuner och det har ingen betydelse att Strängnäs är en rimligt välmående kommun utan tydliga socioekonomiskt utsatta områden. Man kan däremot att konstatera att SCB säger att Strängnäs kommun har störst inkomstskillnader
av kommunerna i Sörmland.

Friskolan Karlavagnen (F-3) och den kommunala Karinslundsskolan (F-6) ligger båda på Tosterö i Strängnäs stad. Det är 300 meter mellan skolorna och det tar ungefär 3 minuter att gå mellan dem. Bland föräldrarna till eleverna på Karlavagnen har 69 % eftergymnasial utbildning, medan motsvarande siffra för Karinslund är 33 %. Att barn har utländsk bakgrund är inte en av de tyngre faktorerna för
hur väl de kommer att klara sig i skolan, men det är ändå symptomatiskt för segregationen att Karinslundsskolan har 51 % elever med utländsk bakgrund medan Karlavagnen har för få för att Skolverket alls ska vilja redovisa det i statistiken.

Hur kan man inte se att detta är segregation? Att barnen har blivit uppdelade efter föräldrarnas utbildning är ett stort problem i klassrummen. Jag kan inte se andra skäl än ideologiska när såväl lokalpolitiker som liberala Strengnäs tidnings ledarredaktion duckar för det.

Det är ett strukturellt problem. Det går att motverka lokalt med en utökning eller en förändring av hur skolpengen fördelas. Hur skolan sedan använder pengarna, till tvålärarsystem, små grupper, elevassistenter, bättre läromedel, har jag som politiker och förälder definitivt åsikter om men hur skolan bedrivs i den dagliga  verksamheten är faktiskt rektorns ansvar och kompetensområde. Det är inte en fråga för direkt politisk styrning.

David Aronsson
Gruppledare