Skip to main content

Etikett: Elevpeng

Motion: Motion angående att upphöra med elevpengsystemet

Skrivet av David den . Postad i Politiska dokument, Skolpolitik.

Motion angående att upphöra med elevpengsystemet

Vi har idag en situation där flera skolor lider av elevkullar som inte är i optimal storlek, en situation som skapas av det nuvarande finansieringssystemet. Systemets utformning med en i princip fast summa pengar per elev innebär att t.ex. Stallarholmsskolan och andra skolor som inte är fulla till kapacitet riskerar att få problem.

Nedskärningar i skolverksamhet skapar en negativ och orolig stämning, vilket gör att föräldrar (och elever) söker sig bort från drabbade skolor. Detta har hittills i princip uteslutande drabbat de kommunala skolorna eftersom de från början varit utsatta för ett omvandlingstryck. Detta på grund av att Skolverket på ideologisk beställning tvingat kommunerna att acceptera överetablering av skolor. I och med förändringar i elevkullarnas sammansättning kan problemen även drabba de fristående skolorna, om de (gör en missbedömning och) expanderar bort sina köer.

Vi i Vänsterpartiet tror inte att det är möjligt att korrigera systemet i tillräcklig omfattning. Det måste helt enkelt upphöra som finansieringsmodell.

Det är fullt möjligt att behålla ett fritt skolval (om man av ideologiska skäl så önskar) och en jämlik behandling av elever och verksamhetsutövare med en traditionell budgeteringsmodell där skolorna (även de fristående) får motivera sina kostnader och intäkter i ett budgetförslag, som efter beredning fastslås av nämnden. Det innebär kanske lite mer administration för att kontrollera underlaget i budgetförslagen men det skyddar eleverna från effekterna av ett finansieringssystem med inbyggda effekter som havererar deras skolor.

Likaså kan effekter av lokalinvesteringar lösas på ett verksamhetsoptimalt sätt, vilket i nuvarande system framstår som svårt.

Därför yrkar jag att:

  1. Budgetering och resursfördelning utifrån elevpengssystemet upphör i och med budgetering för år 2012 och att det från budget för år 2013 ersätts med ett traditionellt budgeteringssystem baserat på enskilda verksamheters förväntade kostnader och intäkter.

_______________

David Aronsson
V Strängnäs

Halverad tilldelning, dubblerat behov

Skrivet av strangnas den . Postad i Kommentarer och uttalanden.

Debatten har rasat i tidningen de senaste dagarna kring den individuellt sökbara delen av kostnadsersättningen till skolorna för barn med särskilda behov.

I och med ett beslut vid antagande av Barn och Utbildningsnämndens budget för 2010 så flyttades 5 miljoner av totalt 13 miljoner till Salsa-delen av kostnadsersättningen. Salsa är en fördelningsmetod där socioekonomiska faktorer som föräldrars utbildning, skilsmässa, invandrade föräldrar etc kommer med.

Vänsterpartiets motion om likvärdighetsgarantin (dvs den individuella delen) och Salsa från i höstas har nu i juni beretts inför beslut i fullmäktige efter sommaren. Förslaget är avslag.

Motionen innebär att både Salsa och likvärdighetsgarantin fördubblas utifrån 2009 år nivå. Det innebär ca 3 ggr så mycket på likvärdighetsgarantin som 2010 års nivå.

Det behövs uppenbarligen.

Ansökningarna är dubbelt så många nu som 2009, men pengarna är i princip halverade. Det är inte hållbart. Budgeten ska vara en plan för hur kostnaderna ska fördelas under året, det ska inte vara en fristående produkt utan relevans till verkligheten. Om förväntningen är att centrala medel ska finnas och systemet i praktiken är riggat på det sättet så ska det återspeglas i budgeten.

Syftet med motionen var annars att förändra den snedfördelning av resurser som idag sker pga den socialt segregerade elevfördelningen mellan kommunens skolor (kommunala och privata) och att ge elever med särskilda behov bättre stöd på privatskolorna.

Allmänpolitisk debatt på KF den 29 mars

Skrivet av strangnas den . Postad i Kommentarer och uttalanden.

Sagt av David Aronsson (Vänsterpartiet Strängnäs) på kommunfullmäktige den 29 mars 2010 i den allmänpolitiska debatten:

Jag tänkte säga att jag inte är någon stor anhängare av dessa allmänpolitiska debatter. Fast jag ändrade mig denna gång också…

Jag ska börja med en kort kommentar… eller reflektion.

Efter valet kanske vi är 11 eller till och med 12 partier i fullmäktige. Nu har vi fem partier som inte kommer in i nämnderna på egen kraft. Efter valet finns det risk för att det är ytterligare något.

Då får vi sannolikt en eller flera valtekniska samverkan i mer eller mindre osannolika konstellationer och en del partier kommer inte få plats i dessa eller i nämnderna. Jag anser att det är ett demokratiskt problem.

Där kommer hur vi organiserar politiken in. I god tid innan rösträkningen måste demokratiberedningen och arvodeskomittén ha diskuterat igenom den politiska organisationen respektive fördelningen av politiska arvoden…

Om vi inte har ett eller flera tänkbara sätt att organisera politiken på, som även fungerar för situationen med massor av småpartier, så blir det nog ännu svårare att styra kommunen.

Jag tror inte att det är en bra idé att vänta och se.

Jens (Persson (c)) tog upp samverkan..

I en framtida regionalisering så står en ensam kommun rätt… ensam. Jens efterfrågade stöd från politiker. Han har mitt stöd iallafall. Jag är öppen för en utökad samverkan över kommungränserna.

Normalt jobbar jag på länsstyrelsen. Där har jag kontakt med Södermanlandskustens räddningstjänst, Västra södermanlands räddningstjänst, Sörmland vatten och Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund för att nämna några. Det är i princip bara Strängnäs och Eskilstuna som står utanför samverkan inom miljö, VA och räddningtjänst…. och det är ju lite skillnad i storlek mellan oss.

Vi ska ju prata framtid, men parti efter parti framför önskelistor. Jag tror inte jag kan låta bli att kommentera det.

Maria von Betzeen (M) tog upp lärartätheten. Hon fick det att låta som om hon har en lösning på det hela.

När vi diskuterade rambudget och strategisk plan så var det bara vi i Vänsterpartiet.. och Mariefredspartiet som föreslog en reell vändning av lärartätheten. Jag har inte hört något idag som tyder på att detta förhållande kommer ändras i framtiden.

Men jag håller med om en del….

Jag delar Marias åsikt gällande en sak… Skolan ska definitivt inte vara buffert för den kommunala ekonomin.

….och när jag hör Lotta Grönblad (S) så förstår jag äntligen faktiskt varför hon är ordförande för BUN [Barn och Utbildningsnämnden]. Det hon sa om sätt att förstärka lärartätheten och kvalitén var strålande. Jag håller med om allt, förutom två saker….

Stödet för privatskolorna som har bland annat medfört skenande lokalkostnader och ”När… ekonomin… tillåter”

Tord [Tjernström (S), socialnämndens ordförande] hänvisade till den ekonomiska krisen… nej, det var inte krisens fel, felet var majoritetens prioriteringar.

Ekonomin tillåter det nu. Vänsterpartiet kommer även nästa gång det är dags för budget att förslå en skattehäjning för att delvis reparera skadorna inom skolan som Marias,,, och Lotta och Tords majoriteter orsakat. Sen kan vi börja diskutera åtgärder för effektivisering.

Personaltätheten måste upp även inom socialnämndens område… både inom hemtjänsten och boendena. Annan verksamhet kan absolut inte stå tillbaka för en nödvändig satsning på skolan.

Ni kan också hitta en artikel i tidningen från debatten… eller brist på.

Skollokalsutredningen

Skrivet av strangnas den . Postad i Kommentarer och uttalanden.

Äntligen läggs skollokalutredningen ned! Vi är inte emot utredningar, tvärt om är utredningar en viktig del av en verksamhet för att undvika att onödiga kostnader och förhållanden som skapar dålig arbetsmiljö lever kvar av tradition och slentrian.

Det var dock uppenbart redan från början att skollokalsutredningen kom snett från starten. Det som skulle visat på om det fanns överytor blev en översikt över en lång lista på konsekvenser av eftersatt underhåll och uteblivna investeringar. Att det inte fanns några överytor som snabbt skulle kunna omsättas i minskad hyra var också, för oss, helt uppenbart.

Vi ville inte ha en nedläggning av Karinslundsskolan. Vi såg inte någon möjlighet att använda Karinslund till annan verksamhet eller någon annan anledning till att lägga ned skolan. Frågan om nedläggning av Karinslund gled också över till ett lärarbemannings och resultatproblem. De problem med vikande elevantal och dåliga resultat som skolan hade var snarare en konsekvens av elevpengssystemet och borde ha åtgärdats innan skolan lades ned.

Nu läggs alltså skollokalsutredningen ned, tyvärr tömdes Karinslund och en lång rad negativa effekter i form av bland annat förtroende för den kommunala skolan uppstod. Det hade kunnat undvikas…

Vi delar nuvarande majoritets syn på problemen, att kontinuerligt utvärdera vad lokaler används till och göra små steg mot ett effektivare användning är bättre är stora omvälvande strukturella förändringar.

Att lokalerna blir ”för stora” om fler elever börjar i privatskolor ser vi snarare som en liten del av privatskoleproblematiken.