Etikett: Elevpeng

En skola för alla – möjligt även i Strängnäs

Skrivet av strangnas den 12 september, 2017. Postad i Kommentarer och uttalanden.

Det går inte att göra mer för mindre pengar. I budgetdebatten i Strängnäs och i valrörelsen har det alltid låtit som att alla vill göra skolan bättre. Skolan ska prioriteras, skolan ska satsas på. Skolresultaten ska bli bättre.

Vi litar på kommunens tjänstemän. När de säger att det kommer behövas mer pengar 2017 än 2016 så tror vi att de talar sanning. Det är inte alltid de får de pengar de vill ha, i Strängnäs mer regel än undantag att de inte får det. Det är förstås inte så konstigt, politik är att prioritera. Vill man ha en vettig omsorg om äldre så kan man inte ge alla pengar till skolan. Vill man undvika farliga situationer i trafiken så måste även investeringar ske för exempelvis rondeller och cykelbanor, alla pengarna kan inte gå till skolan.

Det är här vi skiljer oss från andra partier. Vi tycker liksom andra partier att skolans resultat måste upp och att sjukfrånvaron måste minska, då blir Strängnäs en mer attraktiv kommun för lärare och skolpersonal. Vi tycker däremot att det måste få kosta pengar, det är vi rätt ensamma om. När vi vill införa administrativa chefer i skolan, som kan vara chef över icke-pedagogisk personal och hantera administrationen så att rektorn kan ta det pedagogiska ledarskapet, så förstår vi att det kostar och föreslår att de pengarna tillförs. Vi föreslår inte att skolan ska genomföra åtgärderna utan extra finansiering, för vi förstår att det medför färre resurser för eleverna.

Det går inte att trolla med knäna. Det går inte att göra mer för mindre pengar. Det går förstås för det mesta att effektivisera administrativa processer. Det går att göra lärarnas arbete mer fokuserat på lärandet, men kanske inte som en kommunal åtgärd. Men inom skolan finns det naturliga gränser. Det går inte att effektivisera på lärartjänster utan att klasserna blir större och vissa elever inte får det stöd de skulle behöva. På marginalen går det förstås för en duktig lärare att hantera lite fler elever, men att förutsätta att skolan kan spara in pengar när skolkontoret säger att de skulle behöva mer pengar är inte seriöst.

Vi vill ha en skola i Strängnäs som uppfyller skollagens krav. Alla elever ska få det stöd de behöver för att nå sin egen högsta nivå.

” I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. …”
– Skollagen 1 kap 4 §

Vad vi vill göra för riktiga satsningar på skolan
(totalt 31 miljoner i tillskott 2018)

Utökade resurser till skolor för att ge likvärdig skola (Salsa)
Vi vill ge skolorna en chans att sätta in extra resurser för att ge alla barn en faktisk chans att nå sin högsta förmåga i skolan. I vår budget ökar vi beloppet för Salsa (alltså socioekonomiskt fördelade medel till skolorna) med 60 miljoner, varav 20 miljoner är tillskott och 40 miljoner flyttat från den vanliga elevpengen.

Förutsättningarna för föräldrar att stötta barn i deras skolgång varierar på många sätt. En av de faktorer som Skolverket ser som viktiga är föräldrarnas utbildningsnivå. När eleverna gick ut skolan i nian 2016 så såg det ut så här.

	Genomsnitt Friskolorna (Asken, Montesori, Rogge)*	Genomsnitt kommunala skolor (Paulinska, Åker, Mariefred, Stallarholmen, Karinslund)*
Föräldrarnas utbildning (2 = gymnasium, 3= universitet/högskola)	2,51 (ex medelfamiljen har en förälder med gymnasieutbildning och en med högskola/universitet)	2,1 (ex. medelfamiljen har gymnasieutbildning)
Andel (%) som uppnått kunskapskraven (skolverkets modellberäkning)	90 % (90 %)	62 % (72 %)

(* Att ta medelvärdet på olika stora skolor kan bli lite fel, ta siffrorna som en indikation)

Skolverkets Salsamodell bygger på olika socioekonomiska faktorer, som föräldrarnas utbildning, andel pojkar i skolan, hur länge man gått i svensk skola och några till.

Det som är det stora misslyckandet här är att Skolverkets modell bedömer att 70 % av eleverna ska klara kunskapskraven i den kommunala skolan och det visar sig vara lite mycket (en skola stack ut i avvikelse). Skolverkets modell visade att 90 % skulle klara sig på friskolorna och 90 % gjorde det.

Som statistik sett så visar detta alltså att Skolverkets modell som bygger på elevernas socioekonomiska förutsättningar visade ganska rätt… och därmed har skolan misslyckats med att kompensera för elevernas förutsättningar. Hur väl medeleleven skulle klara sig var i princip förutbestämt innan den började skolan.

Utökade resurser för barn med behov av särskilt stöd (tilläggsbelopp)
Vi vill öka budgeten för tilläggsbelopp med tre miljoner och göra om kriterierna så att fler barn omfattas. Det är viktigt att skolorna har resurser att sätta in extra lärare eller ha mindre undervisningsgrupper för att stötta de barn som inte når sin högsta nivå i en vanlig klassrumssituation.

Biträdande rektorer/administrativt stöd/chefsstöd
Vi anser att det behövs ett stöd till rektorerna så att de kan fokusera på det pedagogiska ledarskapet och chefskapet över den pedagogiska personalen. För att det ska uppnås så behöver de avlastas en del administrativ styrning och få färre personer att vara chef över. Det kan lösas på flera sätt men vi anser att ett administrativt stöd i form av en administrativ chef per skola är ett steg i rätt riktning. Vi räknar med att det kostar ca 10 miljoner.

Kompetensutveckling
Att lära ut är att lära sig, men lärare behöver också få hålla sin nivå aktuell. Det gäller inte minst när nya tekniska hjälpmedel blir mer integrerade i pedagogiken. Då behövs kompetensutveckling. Vi sätter av 4 miljoner för det i vår budget.

Åtgärder för minskad sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron måste bli lägre. Det sliter på individen, på kollegorna, på elevernas resultat och i förlängningen på den kommunala ekonomin om lärare blir sjuka av sitt jobb. Vi öronmärkte ett tillskott på 5 miljoner i vår budget till personalbefrämjande åtgärder. Åtgärder som förstås ska vara de som varje individ eller skolenhet behöver för att sänka sjukfrånvaron. Det kan vara allt från en extra stödperson på skolan för att en sjukskriven lärare ska komma tillbaka eller en högt belastad lärare inte ska bli sjuk, eller bara ett trevligare arbetsrum.

Vänsterpartiet Strängnäs skuggbudget – ramar och mål 2015

Skrivet av strangnas den 15 november, 2014. Postad i Fullmäktige, Politiska dokument.

Mål och budgetramar för år 2015

Resultatbudget, drift- och investeringsramar utgör de ekonomiska förutsättningarna för nämndernas planering av verksamheten. Kommunfullmäktiges mål och fördelning av budgetramar ska skapa riktning för prioriteringar i nämndernas arbete med mål och budget för år 2015.

Mål 2015

Alla kommunmedborgare ska behandlas på ett likvärdigt sätt, oavsett etnisk tillhörighet, kön, sexuell orientering, ålder eller funktionsnedsättning. Alla i Strängnäs ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla delar av samhället och livet.
Kommunen ska vara ett föredöme inom miljöområdet och minska energianvändningen mot en långsiktigt hållbar nivå.
Alla barn och unga skall ges goda förutsättningar att utveckla sin fulla förmåga.
Kunskapsnivån höjs genom god kvalitet i hela utbildningskedjan från förskola till högre utbildning. Alla elever som går ut 9:an ska ha godkänt i alla ämnen.
Tryggheten ökar och hälsan förbättras.
Medborgarna ska ha insyn i och inflytande över den dagliga samhälleliga verksamheten.
Strängnäs kommun skapar goda förutsättningar för att alla ska ges möjlighet att delta i ett kulturliv med aktivitet, kreativitet och stor mångfald. Barn och unga kommer först.
Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med tydligt ledarskap och stolta medarbetare. Alla som jobbar inom kommunen ska ha rätt till heltid och rätt att slippa delade turer.
Kommunens tjänster och service ska ha sådan omfattning och kvalitet att de av alla kommunmedborgare uppfattas som i princip heltäckande för deras behov.
Den kommunala ekonomin ska vara så stabil att svängningar i den kommunala verksamhetens kvalitet och långsiktiga hållbarhet inte ska uppstå.

Prognos 2014

Årets resultat 2014 beräknas bli ett underskott om 21,3 miljoner kronor att jämföras med budgeterade överskottet om 0,5 miljoner kronor. Socialnämnden och Barn- och utbildningsnämndens prognoser har försämrats under året. Åtgärder för att minska befarade underskott har inte gett effekter i den omfattning som har krävts. Nämndernas samlade underskott beräknas uppgå till 40 miljoner kronor vid årets slut.

Budget 2015

Nämnderna måste få en budgetram som de klarar att följa med den verksamhet som förväntas. Det är inte långsiktigt hållbart för verksamheten eller kommunen som helhet att en för begränsad budget läggs. Att det alltid är en fråga om nedskärningar för att nå en underfinansierad budget skapar inte en bra verksamhet.

Volymsökningar och nödvändiga kvalitetsförbättringar och verksamhetsomställningar behöver få täckning i budgeten för 2015. Det är viktigt att budgeten visar ett långsiktigt positivt resultat för att finansiera de investeringar som är en effekt av kommunens ökade befolkningsantal.

För att upprätthålla bibehållen kvalitet jämfört med år 2014 behövs en ökning av den totala budgeten med 123,5 miljoner kronor. Bibehållen kvalitet är samma budget som år 2014 uppräknad för prisökningar, löneökningar och volymsökningar (fler barn, fler äldre etc.). Det medför en verksamhet som för den individuella brukaren blir på samma servicenivå som året innan avseende exempelvis personaltäthet.

Ökningen av skatteintäkterna beräknas till 95,6 miljoner kronor. Detta innebär att i grundläget saknas intäkter på ca 30 miljoner kronor per år för att hålla samma kvalitet som tidigare år. Detta beror på volymförändringar som delvis är kopplade till att kommunens befolkning årligen växer med ca 1%, liksom volymförändringar på grund av en åldrande befolkning.

Denna budget utgår från grundläget att kvaliteten på verksamheten inte ska sänkas jämfört med 2014. Däremot ligger ett generellt effektiviseringskrav på 1% utlagt på alla nämnder samt ett generellt besparingskrav på 4% på Kommunstyrelsen.

En skatteökning på 78 öre tillför 54,6 miljoner.

Kommunfullmäktige

Dagens verklighet präglas av ett ökat avstånd mellan allmänhet och politiker. För många människor innebär den också en känsla av maktlöshet inför de små möjligheterna att påverka politiska beslut. Fullmäktige ska göra allt för att bryta denna olyckliga trend. Fullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och har ett särskilt ansvar för demokratin.

Vi vill utveckla och fördjupa den lokala demokratin. Representativ demokrati får aldrig innebära att de direkta kontakterna mellan medborgare och politiker inskränker sig till en valrörelse vart fjärde år, en levande demokrati kräver mer. Det krävs en ständig dialog mellan politiker och befolkning.

Volymsökningar inkluderade i budget (-577 tkr)

Material och utbildning till nya ledamöter 650 tkr

Effekt av nya pensionsregler för förtroendevalda 500 tkr

Förbättringar av webbsändningar etc. 150 tkr

Inget allmänt val – 2 127 tkr

Pris-/Löneökningar 200 tkr

Budget 2015 (11 617 tkr)

Effektiviseringskrav 0% 0 tkr

Budget 2014 12 247 tkr

Bibehållen kvalitet 11 617 tkr

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsens roll som beredande för fullmäktige behöver stärkas. Beredningarna måste bli öppnare och ha mer faktaunderlag, i enlighet med majoritetsförklaringen.

Mycket av kommunen utvecklingsarbete samlas under Kommunstyrelsen. Det är en viktig långsiktig verksamhet men en anpassning av arbetet behöver ske så att en större del utförs av egen personal och att arbetet fokuseras på verksamhetseffektivitet inom förvaltningen.

Volymsökningar inkluderade i budget (5 747 tkr)

Strängnäs Business Park 700 tkr

E-tjänstportal 75 tkr

Kollektivtrafik 3 222 tkr

Effekt av nya pensionsregler för förtroendevalda 50 tkr

Pris-/Löneökningar 1 700 tkr

Kvalitetsförbättringar (2 400 tkr)

Beslutsstödssystem 850 tkr

Sociala krav i upphandling 50 tkr

Systematiskt arbetsmiljöarbete 1 500 tkr

Budget 2015 110 625 tkr

4% effektiviseringskrav – 4 619 tkr

Politisk organisation – 2 700 tkr

Nuvarande prognostiserad kostnad under budget – 2 000 tkr

Budget 2014 115 465 tkr

Bibehållen kvalitet 119 212 tkr

Barn- och utbildningsnämnden

Nämnden är kommunens till kostnader sett största nämnd och påverkar direkt en stor del av kommunen medborgare, antingen som elever, föräldrar eller personal. En välfungerande skola är avgörande för kommunen och inte minst de barn som växer upp till framtidens arbetande befolkning.

Strängnäs skolor präglas av en stor socioekonomisk segregation till följd av det fria skolvalet. Det stora antalet friskolor gör också att skolan blir ekonomiskt ineffektiv och pedagogiskt svårstyrd med fluktuationer i elevantal på enskilda enheter.

Skolan har utmaningar i form av flera sjunkande indikatorer, exempelvis anser bara 18% av eleverna i årskurs 8 att de får hjälp av lärarna när de behöver hjälp med skolarbetet. Budgetmedel tillförs för att kunna öka antalet assisterande lärare.

För att förskolan ska ha en pedagogiskt roll för alla barn inkluderas budgetmedel för att öka vistelsetiden för de barn som har föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga med elevens syskon till 30 timmar. Budgetmedel tillförs för att öka personaltätheten vid ökad vistelsetid.

Volymsökningar inkluderade i budget (51 985 tkr)

Fler elever i förskola 6 922 tkr

Fler elever i grundskolan 19 065 tkr

Fler barn i fritidsverksamhet 4 982 tkr

Färre elever i gymnasiet -1 708 tkr

Ökad modersmålsundervisning 500 tkr

Ökat antal elever med skolskjuts 325 tkr

Fler elever i särskola 1 355 tkr

SFI 2 106 tkr

Ökat behov av elevhälsoresurs 500 tkr

Pris-/Löneökningar 17 700 tkr

Kvalitetsförbättringar (8 150 tkr)

Ökad vistelsetid 3 700 tkr

Ökad personaltäthet grundskola 4 450 tkr

Budget 2015 813 508 tkr

1% effektiviseringskrav – 7 631 tkr

Budget 2014 763 124 tkr

Bibehållen kvalitet 812 989 tkr

Socialnämnden

Socialnämnden är en leverantör av omsorg, vård, folkhälsa och jämställdhet.

Budgeten för Socialnämnden har under flera år varit underbudgeterad med stora nedskärningskrav på verksamheten in på varje nytt år.

Nämnden har under flera år gått med underskott av varierande orsaker. Orsaker har varit felaktiga prognoser för bostadsanpassning och försörjningsstöd samt svårigheter att anpassa personalstyrkan till budgeten utan att bryta mot lagstiftning eller orsaka sjukskrivningar när andelen äldre med privata utförare av hemtjänst ökat i förhållande till budgeterad nivå för året.

Det finns ett behov i verksamheten att öka antalet demensplatser.

En omställning till mindre arbetsgrupper och mer eget handläggningsstöd i enlighet med förslagen i den genomgång som har gjorts av förvaltningens verksamhet behöver genomföras i närtid för att få ned kostnader och sjukfrånvaro.

Volymsökningar inkluderade i budget (56 450 tkr)

Ökning anhörigstöd 900 tkr

Ökning boendestöd/servicelägenheter 3 000 tkr

Förändringar LSS/personligt stöd 4 700 tkr

Ökning aktivitetsstöd (ungdomar under 19 år) 1 050 tkr

Jobbtorget 2 500 tkr

Ökning vårdinsatser 6 400 tkr

Ökning hemsjukvård 1 700 tkr

Hemtjänst (volymsökning, underbudgetering) 20 900 tkr

Pris-/Löneökningar 15 300 tkr

Kvalitetsförbättringar (19 550 tkr)

Åtgärdsplan socialkontoret 15 450 tkr

Ökad nattbemanning boenden 4 100 tkr

Budget 2015 656 682 tkr

1% effektiviseringskrav – 5 814 tkr

Budget 2014 581 446 tkr

Bibehållen kvalitet 642 996 tkr

Kultur- och fritidsnämnden

Nämnden har ett viktigt uppdrag i att låta kulturen bli en positiv faktor i allas liv. Strängnäs kommun ska skapa goda förutsättningar för att alla ska ges möjlighet att delta i ett kulturliv med aktivitet, kreativitet och stor mångfald, med fokus på barn och unga i första hand.

Volymsökningar inkluderade i budget (900 tkr)

Ökande e-boklån 300 tkr

Pris-/Löneökningar 600 tkr

Kvalitetsförbättringar (2 120 tkr)

Socialbibliotekarie 490 tkr

Ökad medieanslag till riksgenomsnitt 460 tkr

Kulturskolan (Bild&form, Nycirkus, dans) 340 tkr

Kulturskolan (fler elever sång/gitarr) 230 tkr

Allmänkulturell programverksamhet 600 tkr

Budget 2015 32 993 tkr

1% effektiviseringskrav – 301 tkr

Budget 2014 30 074 tkr

Bibehållen kvalitet 31 174 tkr

Teknik och servicenämnden

I nämndens uppdrag ingår att hålla allmänna ytor och vägar i ett bra skick. Det är en fråga om allt från att skapa ett bra intryck för de som besöker kommunen till att öka känslan av trygghet och säkerhet för de som rör sig i tätorterna. Nämnden har också ansvaret för en viktig verksamhet i form av kommunens tillagning och distribution av mat.

Volymsökningar inkluderade i budget (4 983 tkr)

Fler fastigheter/ytor, ökade driftskostnader 1 508 tkr

Ökade IT-kostnader, e-tjänster 1 175 tkr

Pris-/Löneökningar 2 300 tkr

Kvalitetsförbättringar (1 260 tkr)

Ekologisk mat 360 tkr

Närodlad mat 300 tkr

Måltidsutvecklare 600 tkr

Budget 2015 120 274 tkr

1% effektiviseringskrav – 1 180 tkr

Budget 2014 118 049 tkr

Bibehållen kvalitet 123 497 tkr

Samhällsbyggnadsnämnden

I samhällsbyggnadsnämnden samlas kommunens samhällsplanering i form av detaljplaner, samhällsanalyser och bygglov samt hållbar utveckling, miljöstrategi och kommunekolog. Nämnden gör det praktiska arbetet för att styra utökningen av Strängnäs kommun på ett hållbart sätt.

Volymsökningar inkluderade i budget (1 820 tkr)

Diverse volymsökningar 1 420 tkr

Pris-/Löneökningar 400 tkr

Kvalitetsförbättringar (283 tkr)

E-tjänstportal 150 tkr

Regional samverkan 133 tkr

Budget 2015 14 534 tkr

1% effektiviseringskrav – 110 tkr

Flera delar av den tidigare Nämnden för hållbart samhälle har tillförts nämnden, vilket gör jämförelser med tidigare år missvisande.

Miljötillsynsnämnden

Miljötillsynsnämnden är samhällets kontroll av att verksamheter, företag och privatpersoner följer de lagar som Riksdagen stiftat för att skydda vår natur och miljö. I en expanderande kommun som vill exploatera naturnära områden eller tidigare industrimark behövs en intern miljökontroll som är fristående från övriga nämnder och verksamheter.

Volymsökningar inkluderade i budget (400 tkr)

Pris-/Löneökningar 400 tkr

Kvalitetsförbättringar (240 tkr)

Deltagande i VA-plan 40 tkr

Skydd av dricksvattentäkter 100 tkr

Kartläggning av förorenade områden 100 tkr

Budget 2015 4 820 tkr

Effektiviseringskrav 0% 0 tkr

Flera delar men inte alla av den tidigare Nämnden för hållbart samhälle finns i nämnden, vilket gör jämförelser med tidigare år missvisande.

Övriga antaganden

Hyreskostnader motsvarande 10,4 miljoner kronor budgeteras centralt på finansförvaltningen och nämnderna tilldelas budget när lokalen tas i bruk
Pensionskostnader om 39, 5 miljoner kronor
Exploateringsvinster uppgår till 8 miljoner kronor
Central lönepott om 6,5 miljoner kronor
Personalomkostnadspålägg om 38,46 % är oförändrat jämfört med 2014
Ingen ekonomisk buffert

Investeringar

Kommunens investeringsnivå sänks från 90 miljoner till 53 miljoner 2015,

i enlighet med KS förslag till beslut i ärendet (KS/2014:504-0061).

Motion – Längre tid i förskolan för barn till föräldralediga och arbetslösa föräldrar

Skrivet av strangnas den 15 november, 2014. Postad i Fullmäktige.

”Skolan ska vara organiserad på ett sätt som överensstämmer med att eleven är i fokus från förskolan vidare till grundskolan och genom gymnasiet.
Varje barn ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. …
Möjligheten att utöka vistelsetiden för de barn i förskolan som i dag har rätt till 15 timmar ska utredas.” – Majoritetsförklaringen 2014

Vi delar majoritetens syn på förskolan som en naturlig del av skolan. Förskolan är avgörande för en bra pedagogisk start på elevens väg genom skolan. Förskolan är en plats för lärande och social kunskap. Det ska inte (längre) ses som en plats där föräldrar lämnar sina barn för att kunna förvärvsarbeta eller studera utan som en del av barnets väg till att få godkända betyg med sig från gymnasiet. Utifrån det ställer vi oss frågande till varför elever vars föräldrar är föräldralediga med ett av elevens syskon eller är arbetslösa har nedsatt vistelsetid till 15 timmar per vecka.

Från kommunens hemsida:
”Rätt till barnomsorg

har barn från 12 månaders ålder till förskoleklasstart vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar.
har barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling.
har barn till föräldrar som är arbetssökande. Vistelsetid är max 15 timmar per vecka.
barn till föräldrar som är föräldralediga med nytt syskon. Vistelsetid är max 15 timmar per vecka.”
(Enligt uppgift från förvaltningen så är vistelsetiden för personer med sjukersättning begränsad till sjukersättningens omfattning)

Vi anser att Strängnäs ska sälla sig till ett flertal kommuner i Stockholms och Uppsala län och införa en längre vistelsetid än 15 timmar. Vi föreslår att den maximala vistelsetiden fastställs till 6 timmar per dag (30 timmar per vecka).

Förslaget innebär sannolikt ett ökat antal barn på förskolorna vissa tider/dagar jämfört med idag. Fördelning av resurser sker idag baserat på antal barn, inte utifrån vistelsetid. Det gör att förskolan får samma ersättning för ett barn med nedsatt tid som för ett barn på heltid. Det gör att förslaget inte har några ekonomiska effekter för förskolorna. Vid en förväntad övergång till ersättning för vistelsetid kommer förslaget snarare dämpa effekten av en sådan förändring för enskilda förskolor med många barn med nedsatt tid (när dessa går upp i tid). Vår bedömning är att de pedagogiska fördelarna vida överväger mot eventuella negativa effekter av förslaget.

Vi yrkar att

Reglerna för rätt till förskola ändras så att alla barn mellan 1-5 år har rätt till en vistelsetid på upp till 6 timmar per dag/30 timmar per vecka, även om föräldrarna inte förvärvsarbetar eller studerar på heltid.

David Aronsson(V) Sandra Blanksvärd(V)

Motion: Högre andel SALSA

Skrivet av strangnas den 22 oktober, 2014. Postad i Fullmäktige.

Skolverket har i rapporter påpekat den ökade betydelsen av socioekonomiska faktorer, både som förklaringsmodell för försämrade skolresultat och sjunkande läsförståelseresultat. Föräldrarnas utbildningsnivå är den faktor som allra tydligast påverkar betygsutfall för eleven.

I studier har Skolverket noterat att undervisningen har förändrats till att bli mer generell, tvärt emot tanken med de förändringar som gjordes under nittiotalet. Det gör att elevens behov av stöd i hemmet ökar och föräldrarnas förutsättningar att leverera det stödet blir då avgörande.

Skolan har genom de beslut som tagits på nationell och delvis på lokal nivå blivit mer segregerad. En segregerad skola förstärker fortsatt segregering när exempelvis föräldrar med akademisk utbildning i större grad sätter eleverna i skolor med större andel föräldrar med den bakgrunden.

I Strängnäs stad har skillnaden mellan de kommunala 4-9-skolorna och motsvarande friskolor blivit mycket stor avseende vissa socioekonomiska faktorer.

	AndelFlickor (%)	Andel med utländsk bakgrund (%)	Föräldrar med eftergymnasial utbildning (%)	Meritvärde VT 2013	Uppnådde målen VT2013
Paulinska skolan	43	32	37	204	65%
Karinslundskolan	47	21	37

Friskolan Asken	46	6	66	231	95%
Europaskolan Rogge	54	10	63	239	88%
Strängnäs montesoriskola	57	11	80	241	87%

SALSA-modellen är ett sätt att fördela resurser. Strängnäs använder en modell framtagen i samarbete med bland annat Uppsala. Den tar hänsyn till faktorerna nedan.

Andel nyinvandrade elever, fördelat på 3 grupper (0-2 år, 3-6 år, >6 år eller inte invandrad)
Vårdnadshavarnas utbildningsnivå, fördelat på 3 grupper (förgymnasial, gymnasial, eftergymnasial eller högre)
Ekonomiskt bistånd (har/har inte)
Sammanboende vårdnadshavare (bor med båda/bor med en eller ingen)

I budget för 2014 fördelades totalt 16,8 miljoner genom SALSA-modellen till grundskolor i kommunen. Totalt uppgick verksamhetsområdet grundskolor till 355 miljoner. SALSA-fördelningen uppgick alltså till 4,7%.

De stora skillnader som finns mellan skolorna, där vissa skolor har dubbelt så mycket föräldrar med akademisk utbildning, kan inte motverkas med en ekonomisk korrigering som är så liten som 5%.

För enskild elevpengstilldelning varierade tilldelningen som mest med drygt 16 tkr per år, det är ca 20% av det totala grundbeloppet.

Vår bedömning är att den stora segregation som skett i skolorna i Strängnäs (och då främst i Strängnäs stad, men även kommunövergripande) inte motverkas i tillräcklig grad. Den stora skillnaden mellan skolorna i andel elever som klarar målen pekar på att kommunen inte kan leverera en kompensatorisk skola.

För att korrigera för det större behovet av lärartäthet och elevstöd samt för högre lärarlöner som attraktionsmedel så anser vi att SALSA-andelen av elevpengen måste öka.

En ökning av SALSA-andelen till 8% skulle under år 2014 ha medfört en fördelning av ca 30 miljoner baserat på socioekonomiska faktorer.

Vi yrkar att

SALSA-andelen av verksamhetsområdet Grundskola ökas och fastställs till 8% för år 2015
SALSA-andelen av verksamhetsområdet Grundskola ökas och fastställs till 10% år 2016, 12% år 2017, 14% år 2018. Denna fördelning bibehålls till dess att kommunfullmäktige tar ett annat beslut.
En utvärdering av skolans kompensatoriska funktion genomförs årligen och redovisas som en del av årsredovisningen.

David Aronsson (V) Sandra Blanksvärd (V) Peter Hjukström (V)