[Detta är en replik på en ledare i Strengnäs tidning den 1 maj 2023. Publicerad i Mariefredspostens papperstidning och på Strengnäs tidnings web den 5 maj]
På Strengnäs tidnings ledarsida upprepas de felaktigheter som sprids av Strängnäspartiet och Liberalerna gällande främst de kommunala skolorna i Strängnäs.
I åratal har vi i Vänsterpartiet tjatat på majoriteten och de övriga partierna att öppna ögonen för segregationens effekter i skolorna i Strängnäs, den socioekonomiska situationen och bristen på likvärdighet. När det till slut började kännas som att socialdemokraterna och tillräckligt många moderater började se vad vi såg, nämligen att de socioekonomiska effekterna och då speciellt föräldrarnas utbildningsnivå blivit ett problem, så kommer nya och nygamla lokalpolitiker in i debatten. Nu börjar allt om från början igen.
All forskning pekar på att föräldrarnas utbildningsnivå är den tyngsta bakgrundsfaktorn av de som påverkar förutsättningarna för eleven att nå kunskapsmålen. Det är också den viktigaste faktorn i Skolverkets SALSA-modell som bland annat Liberalerna hänvisade till i den debattartikel som ledarredaktionen ser som “beviset” för att segregationen inte är problemet.
Mellan 2004 och 2017 förväntade modellen att Mariefredskolan skulle få stabilt omkring 80-85 % av eleverna godkända i alla ämnen. År 2022 förväntades det vara 71 % godkända. Därför att Skolverkets modeller reagerar på de socioekonomiska effekter som segregationen ger, som att föräldrarnas utbildningsnivå sjönk. Sen kan man fundera på om skolan misslyckades med att möta den förändringen, för de faktiska resultaten sjönk snabbare. Det var inte 10 år sedan effekten kom, det var det år som Gripsholmsskolans första åk 9 gick ut.
SALSA-modellen är ett viktigt sätt att beskriva några tunga socioekonomiska effekter i ett skolperspektiv på ett sätt som går att förstå. Det man däremot måste komma ihåg är att det är en statistisk modell, även om modellen är bra på att beskriva verkligheten så är den inte verkligheten. Det finns så många faktorer som påverkar att statistik aldrig blir något annat än ett utvecklingsverktyg för den enskilda skolan. Det är inte ett sätt att jämföra skolor.
Det dataunderlag som finns visar däremot vad problemet är. Skolorna i Strängnäs kommun har segregerats med avseende på föräldrarnas utbildningsnivå. Eftersom den styrande majoriteten ännu inte gör tillräckligt åt det i finansieringen av skolan så kommer den likvärdiga skolan inte uppkomma som av magi.
Ledarredaktionen på Strengnäs tidning verkar inte se att Gripsholmsskolan med 79 % av föräldrarna med eftergymnasial utbildning och 4 % elever med utländsk bakgrund och Paulinska skolan med 44 % av föräldrarna med eftergymnasial utbildning och 47 % elever med utländsk bakgrund arbetar under olika förutsättningar. Skolpengen har inte justerats nog för att möta det.
Jag har som förälder under de senaste 8 åren sett förbättringen i Paulinska skolans arbete. Det finns helt klart saker kvar att jobba med men skolan uppfyller sitt uppdrag så väl som budgeten medger och i stort utifrån den förväntan som Skolverkets modeller har på skolan. Det är också den enda kommunala skolan som under en tid haft uppåtgående förväntan från modellen, sannolikt för att segregationen som kom med friskolorna i Strängnäs stad nu börjar återställas. Det syns dock inte i resultaten ännu.
Det är däremot inte tillräckligt att en socioekonomiskt missgynnad skola presterar som förväntat, likvärdig skola förutsätter en överprestation. Det räcker inte budgeten till idag och det påverkar de samlade resultaten för kommunen.
David Aronsson
Gruppledare
Vänsterpartiet Strängnäs
Grafer med underlag från Salsadatabasen. Klicka på dem för större bild.
