Skip to main content

Vänstern i Strängnäs – Klimat och miljö – Nr 3 – 2023

Framför dig har du vår lokala tidning (som pdf-fil) Vänstern i Strängnäs.

Vänstern i Strängnäs – Nr 3, 2023

Den här gången är det ett temanummer om miljö- och klimat. Det passar oss bra. Vi är det grönaste partiet i Strängnäs kommun och det rödaste. Hållbarhet och solidaritet går hand i hand. Om klimatet går åt pepparn så kan nästan ingen köpa sig fri men på vägen dit kommer de som redan har det svårt att drabbas allra hårdast.

I detta nummer kan du läsa en del lokala artiklar och en del med ett mer nationellt fokus. Hoppas att du uppskattar tidningen!

Vill du hjälpa till med nästa nummer och för ett grönare och rödare Strängnäs  i övrigt så är det lätt att gå med i partiet. 

Gå in på vansterpartiet.se/bli-medlem och börja jobba med oss!

För några artiklar från tidningen och tidigare nummer så klicka här

Här ligger hela tidningen som bilder om det passar bättre.

Tre vänsterpartister på ett exploaterat och skövlat område

Oro inför planer på stor exploatering i Strängnäs – Vänstern i Strängnäs Nr 3- 2023

 I april i år beslutade kommunen att utreda förutsättningarna för ett planprogram för logistik- och verksamhetsområde utmed E20 från Gorsingeberget hela vägen till Grundbro och Hallmyra (planerna beskrivs på Strängnäs kommuns hemsida). Vi pratade med vänsterpartisterna Yvonne, Anna och David om den oro planerna medför.

Det här är en artikel från nr 3 – 2023 av tidningen Vänstern i Strängnäs, som ges ut fyra gånger per år till utvalda hushåll i Strängnäs och på nätet.

 Vad är det som oroar med projektet?

Anna: Projektet beskrivs som klimatsmart, men utifrån ett klimatperspektiv är det oroande att stora skogar – som ju är kolsänkor – huggs ner, berg sprängs bort och stora ytor asfalteras. Vart ska allt vatten ta vägen vid extremregn när marken är hårdgjord?

EU har tagit fram Soil strategy for 2030, för att skydda jordbruksmark för matproduktion och andra ekosystemtjänster och man identifierar kommuners byggplaner som ett av de största hoten. Ett annat hot här gäller grundvattentäkten i Gorsinge.

Yvonne: Jag är självklart orolig inför projektet, och listan på hur samhället skulle kunna påverkas är väldigt lång; naturvärden, reservvattentäkten, dagvattenutredningar, infrastruktur – allt är av stor betydelse för inflyttningen till kommunen. Rent allmänt har jag svårt att förlika mig med att man i kommunen ger företagarna så stort utrymme. Jag skulle vilja att man tvärtom ger medborgarna tolkningsrätten till hur våra gemensamma tillgångar ska användas.  

Anna: Ja, och området beskrivs som en ny stadsdel, den planlagda ytan är långt större än Strängnäs stad. Då påverkas väl långt fler än boende inom området? Dessutom skrivs att en miljökonsekvensanalys inte är nödvändig i det här skedet, men hur ska vi kunna ta ställning om alla risker inte beskrivs? En annan aspekt är förfulningen av staden. Vi har kulturhistoriska kvaliteter här som ger staden sin identitet?  

Får företagare för stort utrymme i kommunen?

David: Visst är det besvärligt med Kilenkryssets omfattande påverkan och inflytande i Strängnäs. Det finns personkopplingar till politiken, personal rör sig mellan kommunen och bolaget, det stora markinnehavet och köpen som bolaget gör. Kommunen får en allt för tillbakalutad hållning till samhällsplaneringen.

Anna: Jag tycker att det är bekymmersamt att en privat aktör får så mycket utrymme att forma en kommun. Kommunens resurser borde vara alla medborgares ansvar och rätt att utveckla. Det skapar ett demokratiskt underskott när Kilenkrysset utger sig för att utveckla Strängnäs framtid. Den framtiden bygger på en ohållbar idé om evig tillväxt, men riskerar att få miljömässiga och finansiella konsekvenser med klimatförändringarna. 

Ser ni några positiva aspekter kring projektet?

David : Omlastningscentraler behövs för att kunna ställa om till mer tåg. Användandet av redan befintlig väg- och tåginfrastruktur och det kommer skapa fler lokala arbetsplatser.

Anna: Jag förstår ju att kommunen vill skapa fler arbetstillfällen, men lönsamheten i en omlastningscentral hänger till stor del på automatisering. Skulle det ge 6 – 10.000 nya arbetstillfällen? 

Vad har Strängnäsvänstern för hållning i frågan?

David: Strängnäsvänstern har ännu inte tagit ställning till projektet. Det blir ju alltid stor påverkan av en så omfattande etablering, speciellt för de som bor och rör sig i området. Generellt vill vi minska masskonsumtionen snarare än att bygga förutsättningar för den.

Text: Nina Danson

Vänstern i Strängnäs – Ledare – Rättvis skola kräver insatser

Det går inte så bra i skolorna i Strängnäs kommun. Alla har varit överens om det under lång tid. Lika frånvarande har verksamma åtgärder varit. 

(Du kan läsa Ledaren som pdf-fil via denna länk)

Det går inte att säga vad resultatet skulle blivit utan Skolutvecklingsprogram 2023. Flera bra åtgärder har kommit senaste åren genom det ökade samarbetet mellan skola, socialtjänst och fritidsgårdarna. Skolresultaten sjönk stadigt ändå. 

Optimistiska personer tror att det organiserade samarbetet mellan den kommunala skolan och friskolorna på sikt kommer att lyfta skolorna, mer cyniska personer tror att det mest var avsett att få friskolorna att sluta överklaga skolpengen eller att låta friskolorna ducka segregationen. Så mycket resultat har vi inte sett.

Andelen elever som klarar godkänt i alla ämnen har sänkts, lite varje år. Enligt Skolverkets statistik så är andelen som klarar godkänt i alla ämnen nu under 70 procent. Det låg på över 80 procent för tio år sedan. De styrande politikerna förklarar att nu finns indikationer på att det vänder. Det finns hittills inget som egentligen talar för det.

Det är en grundläggande orättvisa att elever går ut grundskolan utan att kunna gå vidare till gymnasiet. Det är skadligt för individen och för samhället. 

Argumentet att det inte är en fråga om pengar hörs sällan numera, för det är förstås en fråga om pengar. Pengar betyder personal som har tid och kompetens att hjälpa eleverna. Pengar betyder mindre klasser så att fler elever syns och får stöd. Pengar ger skolan resurser att fokusera, för pengar är personal.

Det viktiga är att pengarna går dit där de får mest effekt för att lyfta de elever som idag inte klarar skolan. Hela vägen från förskolan till slutet på högstadiet behöver pengarna riktas in till rätt åtgärder. Det gör de inte idag.

Det måste få märkas ännu mer i fördelningen av pengar mellan skolor att var femte elev som gick ut nian i somras i den kommunala skolan var född utomlands, var tjugonde i friskolorna. Likaså att i Åkersskolan så var det var tredje elev vars föräldrar hade eftergymnasial utbildning, när det bara var vart femte barn vars föräldrar inte hade det på Montessori.

Skolsystemet blir inte kompensatoriskt och rättvist bara för att man vill det, eller för att skollagen säger att det ska vara det. Det krävs att någon gör något också.

Vänstern i Strängnäs Krönika – Tankar från en förtroendevald


Förskjutningen av fokus från det grundläggande uppdraget (faktisk kärnverksamhet), till det parallella uppdraget (systemförvaltning), har accelererat de senaste 20 åren. Det får inte bara konsekvenser för kärnverksamheten, utan även för arbetsmiljön i de parallella verksamheterna.

Övernitisk kontroll, utifrån tanken att organisationen är beställare av kärnverksamhet och inte utförare, skapar kontrollverktyg för att det går och inte för att behov finns. En förlamande tystnadskultur breder ut sig, med snällt utförda sysslor som ingen förstår syftet med.

Lönemässigt har vi under en lång tid premierat bisysslarna på bekostnad av huvudsysslarna, vilket lett till att administration lönar sig bättre än produktion.

Vad kan då facken göra? Inte mycket, de har fullt upp med att sätta plåster.

Det krävs att patienten (myndigheten, regionen, kommunen, politiken) får en sjukdomsinsikt och tillsammans med medarbetarna styr om till den faktiska kärnverksamheten och dess behov. Ledningen behöver leva mer i verksamheten, inte sväva fritt över den och skicka ner processer, styrdokument etc. som bara skapar en illusion av funktion.

Alla behöver ägna sig åt självrannsakan och med kritiska ögon analysera allt från organisationsstruktur till arbetssätt och lönesättningsmodeller.

Att systemen är viktigare än det de skall leda till, är ohållbart. Den faktiska kärnverksamheten måste åter bli huvudsaken.

Henrik Sjödahl
Fackligt förtroendevald i Fackförbundet ST