LOV – lagen om valfrihet, lagen om valfrihet för företagen att tävla om våra skattepengar, lagen om valfrihet för ägare till privata företag att åka på semester för våra skattepengar. Brukarna får valfrihet att välja logga på bilen som kommer.

Socialtjänstlagen kommer förhoppningsvis i och med kommande ändringar tvinga fram mer riktig valfrihet för brukarna av bland annat hemtjänsten. Det finns dock inget som hindrar kommunen från att redan idag utveckla sin verksamhet med ännu mer valfrihet. Att man ska kunna välja person som utför omsorg är självklart. Att man ska få behålla samma person under så lång tid som möjligt är lika självklart (något som LOV snarare förvärrar för de som inte vill/klarar att välja utförare, då de hamnar i ett ”rättvist” system med rotation mellan utförare).

Vi försökte stoppa LOV på KF. Vi försökte också få det återremitterat för att brukaraspekterna skulle kunna belysas.

På fullmäktige var det flera av högerns ledamöter som gick upp och pratade om att nu skulle brukarna få välja vem som skötte deras intimhygien… fullständigt nonsens och lurendrejeri. Om det är Carema som kommer istället för kommunen är inte sannolikheten för att få välja person bättre på något sätt.

Vi frågade varför detta införs… till slut kom svaret från kommunalrådet Jens Persson (C)…. ”Kolla hur det ser ut. Strängnäs är sämst i mälardalen på privatisering” (ungefärligt citat). Se även ekurirens artikel.

Vad vi sa (i ett tidigt utkast, uppdatering kommer…) på KF

”KF 13§ Införande av LOV inom hemtjänsten

Vad är syftet?

I det till stora drag välutformade tjänsteutlåtandet till socialnämnden stod det…

”Om beslut fattas om att valfrihet ska införas inom hemtjänsten behöver socialnämnden ta ställning till vad som är syftet med införandet”

Vad är syftet?

• Att göra det för att det nu går?
• Att göra det för att ge det privata kapitalet tillgänglighet till kommunal sektor?
• Att inte öka den kommunala verksamheten i takt med volymen utan ta in privata utförare?
• Att låta brukarna välja vem som ska komma till dem?

Jag är för valfrihet. Det är viktigt att brukarna får välja så mycket som möjligt och styra sin vardag så långt de kan.

De företag som har visat sig mest kapabla att ta hand om dessa uppdrag är stora nationella/internationella jättar och små lokala företag.

”De nystartade mindre företag som har lokal förankring har varit mer framgångsrika beroende på att personalen varit känd och i stor utsträckning förut jobbat inom hemtjänsten”…som det står i underlaget…. dvs brukarna har valt att följa med den personal de tidigare haft. Loggan på bilen har ändrats.

Varför ska vi införa detta? Faktiskt nytta eller ideologiskt baserad ineffektivitet?

Ett LOV system innebär inte bara byråkrati för 2,5 miljon per år. Det innebär också fler och ineffektivare bilresor, dubbla kostnader för kontor etc..”

Mariefredsnämnden är ineffektiv pseudodemokrati och de positiva effekterna kan tillskrivas det utlokaliserade Mariefredskontoret

Nu har resultatet av KPMG’s utvärdering av försöket med en Mariefredsnämnden kommit. Där ser man svagt positiva ord kring demokratiaspekter, utifrån skakigt underlag, och en tydlig sågning vad det gäller nämndens effekt på kommunal styrning och ledning, dvs möjligheten att leverera önskat resultat till medborgarna (vilket vi ser som ytterst viktigt även ur ett demokratiskt perspektiv).

Även om resultatet (speciellt inte utifrån demokratiaspekter) inte blir särskilt tydligt utifrån vald utvärderingsmetodik så anser vi oss stärkta i vår syn att försöket med Mariefredsnämnden bör avslutas och nämnden upphöra, liksom att man ska ta lärdom av de positiva effekterna (av bl.a Mariefredskontoret) när lösningar för närdemokrati diskuteras för alla kommundelar, vilket är aktuellt för Stallarholmen.

Vi var emot bildandet av Mariefredsnämnden av flera skäl…

1. Likvärdighetsprincipen gör det som vi ser det omöjligt att särbehandla 16% av kommunens befolkning. Då ska man ha kommundelsnämnder för alla kommundelar (inkl. Strängnäs stad).
2. Att ha en nämnd medför att sammansättningen på politikerna blir i princip som fullmäktige. Det medför antingen bildandet av sk. nämndpartier eller att partipiskan viner även över nämnderna. [Nu ser det annorlunda ut pga att vi i ”fyra fria” (V, Mp, Sp, Mfp) i vår valtekniska samverkan fördelade så att Mariefredspartiet fick oproportionerligt antal av våra gemensamma platser i nämnden].
3. Rambudgeten och de styrande principbesluten tas kommunövergripande. Mariefredsnämnden har små möjligheter att göra omfördelningar (speciellt inte med tanke på 1. ovan, dvs man kan inte ge Mariefreds äldre eller barn sämre eller bättre ekonomiska förutsättningar än resten av kommunens)
4. Vi trodde inte att demokratin gynnas av att samma politiker som sitter i KF för Mariefred dubbleras i en nämnd. Mariefred är också väl representerade bland politikerna i KF och bland de ledande i partierna.
5. De frågor som lades på nämnden så var tyngden på frågor som egentligen är kommungemensamma (t.ex. skola och omsorg). Plan och bygg-frågor som är den egentligen tyngsta lokala frågan togs inte över av nämnden.

Att det var ett så brutalt hafsverk för att möta bildandet av Mariefredspartiet gjorde ju inte saken bättre, konsulternas rapport säger det på ett bra sätt..

”Vi kan konstatera att det vid införandet av Mariefredsnämnden fanns en otydlig målbild och beskrivningar kring vad kommunen ville uppnå med kommunal demokrati och bildandet av nämnden. Vi kan också konstatera att det fanns andra syften med bildandet än kommunal demokrati. Därmed försvåras också möjligheten att bedöma om införandet av Mariefredsnämnden har gett avsedda effekter.

Snabbheten vid införandet inskränkte också möjligheten att tydliggöra roller och ansvar mellan Mariefredsnämnden och övriga nämnder.

…

Mariefredsnämnden gör eventuellt även ”nytta” för de politiska företrädare som ville ”gjuta olja på vågorna” i Mariefred. Att medborgarna i Mariefred är mer nöjda med den politiska organisationen och att striden eller opinionen för att bilda en egen kommun tonats ner, har antagligen ett visst värde, eftersom kommunledningens resurser då i högre grad kan användas för andra frågor.”   – KPMG, Utvärdering av Mariefredsnämnden, 2010-05-21

Vi ställer oss lite frågande till tolkningarna av medborgarenkäten i KPMGs rapport, Om inte annat för att endast 7% av de tillfrågade anser att de känner till nämndens arbete ”mycket väl” och endast 25% att de känner till den ”ganska väl”. Underlaget för att göra en faktamässig bedömning av nämndens funktion blir då relativt begränsat. KPMGs slutsats framstår som aningens malplacerad.

”Slutligen understryker vi att resultatet av medborgarundersökningen visar positiva effekter avseende demokratin som är svåra att bortse från samt att ett politiskt organ för Mariefred bedöms vara viktigt.” – KPMG, Utvärdering av Mariefredsnämnden, 2010-05-21

Det finns mycket lite som tyder på att Mariefredsnämnden har haft en signifikant större kontakt med medborgarna än vad en facknämnd hade kunnat haft om den informerade lokalt om när viktiga lokala frågor skulle tas upp till diskussion inför kommande beslut. Antal medborgare som deltar på nämndmötena är mycket litet.

Då ser vi snarare att Mariefreds-kommunalrådet (ordf. i Mariefredsnämnden Björn Lind (fp)) och ledande personer i de två största partierna (fd gruppledaren Arne Arvidsson (M) och gruppledaren Ingrid Fäldt (S)) samt förstås Mariefredspartiet har fått större exponering i och med skapandet av nämnden och därmed förbättrat kontaktytorna. Vi anser dock inte att nämndernas funktion generellt sett är att skapa mediaavtryck.

”Vårt intryck av resultatet från medborgarundersökningen är att det finns en andel medborgare i Mariefred som är uppenbart positiva till Mariefredsnämnden. Att ungefär en femtedel av de tillfrågade ser förbättringar i medborgarnas möjligheter till inflytande måste betraktas som en indikation på att nämnden haft betydelse och satt ett visst avtryck i medborgarnas medvetande.” – KPMG, Utvärdering av Mariefredsnämnden, 2010-05-21

Att det finns en opinion i Mariefred som anser att nämnden ska vara kvar är inte konstigt och bör ses i ljuset av bl.a. det medborgarförslag som lämnats in om folkomröstning om egen kommun för Mariefred (och Åker Styckebruk) och delvis utifrån Mariefredspartiets motion om att göra en kommunal skola till friskola (läs Mariefredsskolan), liksom förstås bildandet av Mariefredspartiet och till liten del Granskningspartiet.

Vi ser det förvånande att endast omkring 20% ser förbättringar efter nämndens tillkomst, det borde med tanke på opinionen kring mer självstyre för Mariefred varit högre.

Att endast 7% anser att de känner till nämndens arbete ”mycket väl” och det ändå är drygt 20% som anser att nämnden förbättrat möjligheterna att påverka beslut ser ut som ett resultat av en allmän känsla, opinion eller om man så önskar önsketänkande. Det faktum att Marifredsnämnden tagit ytterst få beslut gällande specifikt Mariefred leder också till frågan kring vilka beslut nämnden tagit som Mariefredsborna känner att de kunnat påverka. Har 20% av Mariefredsborna försökt påverka ett beslut eller tror man bara att det blivit bättre?

”Vi kan konstatera att det är 9 % av de totala nettokostnaderna (markerat med fet stil) som styrs av Mariefredsnämnden i fråga om budgetfördelning och målformuleringar.

För övriga verksamheter (insatser för äldre, förskola, grundskola, bibliotek och kultur), som utgör 91 % av de totala nettokostnaderna, har nämnden ett mycket begränsat inflytande på ekonomi och verksamhet. Detta innebär i realiteten att Mariefredsnämndens möjligheter till att påverka och styra dessa verksamheters kvalitet och kostnadseffektivitet är starkt begränsat.” – KPMG, Utvärdering av Mariefredsnämnden, 2010-05-21

Bortsett från de tveksamma demokratiska effekterna så framstår att nämnden utifrån ett kommunalt perspektiv medför en negativ effekt på styrningen.

”Mariefredsnämnden har i första hand en negativ effekt på kommunens förmåga att leda och styra verksamheterna. Som vi tidigare nämnt är vår utgångspunkt att nämndorganisationen i första hand handlar om att fördela ansvar och befogenheter för att uppnå de mål som fullmäktige beslutat om. Med den blandade modell som används i Strängnäs kommun menar vi att kommunfullmäktiges möjligheter att besluta om tydliga uppdrag och resursfördelning försvårats.

…

Intervjuerna vi genomfört har visat att de inte funnits några tydliga förväntningar om ökad effektivitet eller förbättrad styrning och ledning. Från tjänstemännen i Strängnäs är det i huvudsak ökad administration, längre handläggningstider och större risk för felaktigheter som framförs som effekter till följda av Mariefredsnämnden.

…

Mariefredsnämnden har ingen eller en mycket begränsad effekt på måluppfyllelse och effektivitet i kommunens större verksamheter skola, förskola och äldreomsorg.

…

För kommunen som helhet har Mariefredsnämnden sannolikt haft en negativ påverkan eftersom styrförmågan minskat med de låsningseffekter som uppstått. Med nuvarande styrsystem begränsas möjligheterna till uppföljning av nyckeltal avseende Mariefredsnämnden.

Även den ökade byråkratiseringen och delvis suboptimering i verksamhet och politik är negativa följder av Mariefredsnämnden. ” – KPMG, Utvärdering av Mariefredsnämnden, 2010-05-21

Det som är positivt med försöket är införandet av ett kommundelskontor med viss tyngd. Även om Mariefredskontoret endast behandlats som en bieffekt av nämnden i utvärderingen så lyser vissa positiva effekter igenom.

”Vi kan konstatera att Mariefredskontoret, som har ett avgränsat lokalt uppdrag, gett vissa positiva effekter när det gäller närheten och inflytande för medborgarna.  Det har dock gett en ökad overheadkostnad för kommunen och det skulle sannolikt innebära ytterligare kostnadsökning om lösningen införs på samtliga kommundelar.

…

Vi kan konstatera, när det gäller den yttre miljön, så har Mariefredsnämnden inneburit positiva effekter avseende skötseln i Mariefred (gator, parker, idrottsplatser, hamnen). ” – KPMG, Utvärdering av Mariefredsnämnden, 2010-05-21

Se även ekuriren.se angående (M) syn på nämnden samt om Stallarholmen