Varför inte folkomröstning?
Det finns problem med representativ demokrati. Det är tydligt i Strängnäs men man kan ju tycka att det är något av ett systemfel.
Under valrörelsen i Strängnäs så gödslade både majoriteten och större delen av oppositionen med vallöften som alla måste ha vetat var direkt nonsens (tyvärr verkar många väljare ha gått på det (igen!) och känner sig nu svikna). Man målade upp en bild av satsningar på allt och mörkade totalt att det inte var realistiskt överhuvudtaget. Vi i Vänsterpartiet valde en annan väg och baserade vårt budskap i valrörelsen på samma sak som vi har gjort under många år nu; den kommunala organisationen är relativt slimmad, det finns inga stora nedskärningsvinster utan betydande kvalitetsförluster i allt från handläggningstider till skolresultat. Allt vi sa att vi ville satsa på var fullt finansierat och möjligt att genomföra eftersom vi inte hymlar med att vi tycker att den kommunala verksamheten är underfinansierad och därmed skatten för låg.
Denna gödsling av majoriteten lade grunden till ett faktiskt relativt välgrundat avståndstagande från den lokala politiken, vilket även lyser igenom i den aktuella skolomorganisationsfrågan. ”Politiker” har i Strängnäs fått närapå skällsordsstatus och det är ett direkt hot mot demokratin.
När då majoriteten, utan finansiellt underlag, hävdar att de måste göra omorganisationen av kostnadsbesparingsskäl så står det i direkt motsats till vad man sagt i valrörelsen. När förvaltningen kan genomdriva förslag som framstår som om de grundar sig snarare i lärarnas arbetssituation än barnens/föräldrarnas upplevelse av skolan så framstår allt som majoriteten pratat om att ta tillbaka makten över politiken som snömos. När majoriteten driver igenom förslag som direkt påverkar medborgares vardag (i detta fall skolelever, deras föräldrar och ev. syskon) utan att egentligen framstå som att man tar någon sorts hänsyn till vad brukarna faktiskt vill i detta fall så undermineras förtroendet för det politiska systemet.
Det är lätt att hävda att man står för brukarinflytande, dialog och öppenhet när man anser sig ha rätten att begränsa det till oviktiga frågor och sådana där åsikterna överensstämmer med ens egna idéer.
Alex Voronov skriver i tidningen (ekuriren.se) om att politiken bör rösta nej till folkomröstning. Argumenten för det känns tveksamma. Att man inte kan bryta ut denna fråga från övrig politik är inte mycket till argument.
Majoriteten har inte presenterat ett underlag som ens förklarar varför omorganisationen egentligen är nödvändig (det finns argument för varför de genomför den men det är inte samma sak när brukarna är emot förslaget). Det finns alltså inga budgetfinansiella eller personalorganisatoriska komplikationer som gör att frågan måste behandlas i ett sådant sammanhang och därmed inte kunna tas enskilt (eftersom majoriteten kunde besluta på det bristfälliga underlaget).
En folkomröstning om att antingen införa F-6, 7-9 skola enligt gamla hederliga låg-, mellan-, högstadiemodellen eller ännu hellre att helt enkelt behålla organisationen som den ser ut nu är fullt tänkbar och utan större komplikationer. Majoritetens 100-miljonerssatsning på ombyggnader av skolor finansierar allt (inkl. ev. tillbyggnad av Finningeskolan), precis som det gör i majoritetens beslut.
Ekonomiska konsekvenser och finansiering för kommunen
De förändringar som måste göras i befintliga lokaler är till största delen att hänföra till underhållsåtgärder som kommer att utföras oavsett framtida organisation. Även anpassningen av Paulinskas skolgård är nödvändig oavsett organisation. De olika åtgärderna kommer att kostnadsberäknas av SFAB och inrymmas i den ekonomiska satsningen på skollokaler.
Jag kan ju tycka att efter att ha granskat allt underlag som är någorlunda lättåtkomligt så framstår enda anledningen till varför dagens organisation skulle behöva ändras (speciellt om man som majoriteten hänvisar alla kostnader till 100-miljonerssatsningen) till att åk 6- lärarna måste åka mellan skolorna till olika ämnesklasser, knappast ett problem i centrumskolorna och snarare ett argument mot de små landsbygdsskolorna.
Folkomröstningarnas status har höjts och det är numera svårare att rösta ned ett folkomröstningsförslag. I princip hänger det i Strängnäs på Moderaternas ställningstagande. Jag är egentligen ingen varm förespråkare av direktdemokrati (men jag kan tycka att tre års mandatperiod var bättre än fyra år). I detta fall är en folkomröstning en säkerhetsventil för att lätta på trycket i en situation som i allafall i mina ögon inte framstår som vad jag kallar demokratisk. Det är också viktigt att möjligheten finns för att komma åt just det jag började med… att de demokratiskt valda politikerna inte står för den politik som de framfört i valet och därmed blivit valda att företräda. Att då som Voronov kategoriskt avvisa frågan är som jag ser det fel sätt att hantera problematiken.
Det är svårt att hålla farten och engagemanget uppe efter att beslutet tagits, att riva upp ett beslut är alltid svårare än att stoppa det. Jag hoppas att de som nu känner sig överkörda tar den sista chansen att påverka, att en så stor grupp går ifrån detta med en känsla av att inget man gör har någon effekt på politiken kan inte vara bra.
David Aronsson
V Strängnäs