Skip to main content

Etikett: Skola

Debatt – Läggestaskolan borde inte falla på skolpengsstrulet

Skrivet av strangnas den . Postad i Kommentarer och uttalanden, Skolpolitik.

Detta är en debattartikel som publicerades i Strengnäs Tidning den 17 februari 2024.

Varför byggs inte Läggestaskolan nu? Mariefredsskolan är överfull och Åkerskolan kommer heller inte kunna fyllas hur mycket som helst.

En inte obetydlig faktor är också vad kommunen vill ha för inflyttning till Läggestaområdet. Är det arbetande föräldrar som uppskattar platsen och förutsättningarna eller är det områden som kommer att bidra till Strängnäs kommuns allt mer skeva befolkningsprognos? Hur ser kommunen på sin roll i att forma, planera och styra samhällsutvecklingen?

Skolan i Läggesta har varit en fråga sedan skolutredningen 2018 som resulterade i stängda småskolor och flytten av högstadiet från Stallarholmsskolan. Då nämndes också behovet av en skola i Läggesta. Det är år 2025 som varit det år som nämnden hållit fast vid som det år som skolan skulle vara klar, detta trots att prognoserna hittills sagt att behovet var 2024.

Nu har prognoserna ändrats igen. Skolan är försenad. Byggnationer blir inte av i den takt som var tänkt. Det har heller inte flyttat in så många barnfamiljer som man trodde. Att det inte flyttar in barnfamiljer kanske är just för att det inte finns någon skola?

Vi kan inte se att det finns något som hindrar att kommunen ordnar med den avfart som behövs för skolområdet och den övergång som barnen från Marielund och Läggesta behöver för att komma över vägen. Därefter kan en ordentlig skolgård, den önskade lokala gymnastiksalen och en första etapp av skolan byggas på rätt plats. I enlighet med gällande detaljplan för området.

Skolchefen nämner i en artikel att en skola som inte är full går ut över skolpengen. Ja, Strängnäs kommun har hälften av eleverna i friskolor. Friskolor som i någon sort omvänd rättvisa kräver att få sin del av kommunens kostnadsökning för en ny kommunal skola.

Systemet är som det är och går man emot det så brukar minst en av friskolorna överklaga beslutet. Det borde dock vara fullt möjligt att runda den delen av systemet. Låt Barn- och utbildningsnämnden hyra de delar av skolan och annat som de använder, anpassa hyran efter det slitage och den ventilation etc. som uppstår respektive behövs för ett mindre antal elever. Avtala om en kostnad för nämnden som inte medför en märkbar ökning av kostnaden per elev, använd de flexibla delarna av systemet för att balansera elevpengen. Gå inte i systemets fälla i onödan. Låt kommunstyrelsen stå för kostnaderna för lokaler som inte används som utbildningslokaler och lägg exploateringskostnader för ytor och vägar i exploateringsprojektet och inte i skolans budget.

Marknadsskolans udda finansieringssystem ska inte förhindra att kommunen planerar och bygger de skolor som behövs. Skolor som ger en bra utbildning och driver utvecklingen av bostadsområden i rätt riktning. Bygg inte temporära baracklösningar för så viktig verksamhet när det ändå kommer att behövas en skola.

David Aronsson, gruppledare

Carolina Moretti, ersättare barn- och utbildningsnämnden

Debatt: Det är olyckligt om någon har missat skolsystemets segregerande effekter

Skrivet av strangnas den . Postad i Kommentarer och uttalanden.

(Det här är en debattartikel som publicerades i Mariefredsposten den 12 maj 2023. Det är en delvis en replik på Strengnäs tidnings ledarredaktions svar på den här debattartikeln )

Det har kommit en del kommentarer och funderingar sedan min debattartikel om skolorna i Strängnäs kommun publicerades. En del tror att det i en kommun som Strängnäs inte kan vara segregation som är problemet.

Jag trodde att jag varit tydlig. Det som föranledde min debattartikel var en ledare i Strengnäs tidning, där man funderade kring vad som är problemet i Strängnäs skolor och varför ingen kan svara på det.

Problemet är segregation och lokalt är pengar lösningen.

Det är olyckligt om någon har missat skolsystemets  segregerande effekter. Denna påverkan finns i alla kommuner och det har ingen betydelse att Strängnäs är en rimligt välmående kommun utan tydliga socioekonomiskt utsatta områden. Man kan däremot att konstatera att SCB säger att Strängnäs kommun har störst inkomstskillnader
av kommunerna i Sörmland.

Friskolan Karlavagnen (F-3) och den kommunala Karinslundsskolan (F-6) ligger båda på Tosterö i Strängnäs stad. Det är 300 meter mellan skolorna och det tar ungefär 3 minuter att gå mellan dem. Bland föräldrarna till eleverna på Karlavagnen har 69 % eftergymnasial utbildning, medan motsvarande siffra för Karinslund är 33 %. Att barn har utländsk bakgrund är inte en av de tyngre faktorerna för
hur väl de kommer att klara sig i skolan, men det är ändå symptomatiskt för segregationen att Karinslundsskolan har 51 % elever med utländsk bakgrund medan Karlavagnen har för få för att Skolverket alls ska vilja redovisa det i statistiken.

Hur kan man inte se att detta är segregation? Att barnen har blivit uppdelade efter föräldrarnas utbildning är ett stort problem i klassrummen. Jag kan inte se andra skäl än ideologiska när såväl lokalpolitiker som liberala Strengnäs tidnings ledarredaktion duckar för det.

Det är ett strukturellt problem. Det går att motverka lokalt med en utökning eller en förändring av hur skolpengen fördelas. Hur skolan sedan använder pengarna, till tvålärarsystem, små grupper, elevassistenter, bättre läromedel, har jag som politiker och förälder definitivt åsikter om men hur skolan bedrivs i den dagliga  verksamheten är faktiskt rektorns ansvar och kompetensområde. Det är inte en fråga för direkt politisk styrning.

David Aronsson
Gruppledare

Debattartikel: Det är segregationen som är skolans problem

Skrivet av strangnas den . Postad i Kommentarer och uttalanden.

[Detta är en replik på en ledare i Strengnäs tidning den 1 maj 2023. Publicerad i Mariefredspostens papperstidning och på Strengnäs tidnings web den 5 maj]

På Strengnäs tidnings ledarsida upprepas de felaktigheter som sprids av Strängnäspartiet och Liberalerna gällande främst de kommunala skolorna i Strängnäs.

I åratal har vi i Vänsterpartiet tjatat på majoriteten och de övriga partierna att öppna ögonen för segregationens effekter i skolorna i Strängnäs, den socioekonomiska situationen och bristen på likvärdighet. När det till slut började kännas som att socialdemokraterna och tillräckligt många moderater började se vad vi såg, nämligen att de socioekonomiska effekterna och då speciellt föräldrarnas utbildningsnivå blivit ett problem, så kommer nya och nygamla lokalpolitiker in i debatten. Nu börjar allt om från början igen.

All forskning pekar på att föräldrarnas utbildningsnivå är den tyngsta bakgrundsfaktorn av de som påverkar förutsättningarna för eleven att nå kunskapsmålen. Det är också den viktigaste faktorn i Skolverkets SALSA-modell som bland annat Liberalerna hänvisade till i den debattartikel som ledarredaktionen ser som “beviset” för att segregationen inte är problemet.

Mellan 2004 och 2017 förväntade modellen att Mariefredskolan skulle få stabilt omkring 80-85 % av eleverna godkända i alla ämnen. År 2022 förväntades det vara 71 % godkända. Därför att Skolverkets modeller reagerar på de socioekonomiska effekter som segregationen ger, som att föräldrarnas utbildningsnivå sjönk. Sen kan man fundera på om skolan misslyckades med att möta den förändringen, för de faktiska resultaten sjönk snabbare. Det var inte 10 år sedan effekten kom, det var det år som Gripsholmsskolans första åk 9 gick ut.

SALSA-modellen är ett viktigt sätt att beskriva några tunga socioekonomiska effekter i ett skolperspektiv på ett sätt som går att förstå. Det man däremot måste komma ihåg är att det är en statistisk modell, även om modellen är bra på att beskriva verkligheten så är den inte verkligheten. Det finns så många faktorer som påverkar att statistik aldrig blir något annat än ett utvecklingsverktyg för den enskilda skolan. Det är inte ett sätt att jämföra skolor.

Det dataunderlag som finns visar däremot vad problemet är. Skolorna i Strängnäs kommun har segregerats med avseende på föräldrarnas utbildningsnivå. Eftersom den styrande majoriteten ännu inte gör tillräckligt åt det i finansieringen av skolan så kommer den likvärdiga skolan inte uppkomma som av magi.

Ledarredaktionen på Strengnäs tidning verkar inte se att Gripsholmsskolan med 79 % av föräldrarna med eftergymnasial utbildning och 4 % elever med utländsk bakgrund och Paulinska skolan med 44 % av föräldrarna med eftergymnasial utbildning och 47 % elever med utländsk bakgrund arbetar under olika förutsättningar. Skolpengen har inte justerats nog för att möta det.

Jag har som förälder under de senaste 8 åren sett förbättringen i Paulinska skolans arbete. Det finns helt klart saker kvar att jobba med men skolan uppfyller sitt uppdrag så väl som budgeten medger och i stort utifrån den förväntan som Skolverkets modeller har på skolan. Det är också den enda kommunala skolan som under en tid haft uppåtgående förväntan från modellen, sannolikt för att segregationen som kom med friskolorna i Strängnäs stad nu börjar återställas. Det syns dock inte i resultaten ännu.

Det är däremot inte tillräckligt att en socioekonomiskt missgynnad skola presterar som förväntat, likvärdig skola förutsätter en överprestation. Det räcker inte budgeten till idag och det påverkar de samlade resultaten för kommunen.

David Aronsson
Gruppledare
Vänsterpartiet Strängnäs

Grafer med underlag från Salsadatabasen. Klicka på dem för större bild.

 

Vänstern i Strängnäs – Ledare – Rättvis skola kräver insatser

Skrivet av strangnas den . Postad i Vänstern i Strängnäs.

Det går inte så bra i skolorna i Strängnäs kommun. Alla har varit överens om det under lång tid. Lika frånvarande har verksamma åtgärder varit. 

(Du kan läsa Ledaren som pdf-fil via denna länk)

Det går inte att säga vad resultatet skulle blivit utan Skolutvecklingsprogram 2023. Flera bra åtgärder har kommit senaste åren genom det ökade samarbetet mellan skola, socialtjänst och fritidsgårdarna. Skolresultaten sjönk stadigt ändå. 

Optimistiska personer tror att det organiserade samarbetet mellan den kommunala skolan och friskolorna på sikt kommer att lyfta skolorna, mer cyniska personer tror att det mest var avsett att få friskolorna att sluta överklaga skolpengen eller att låta friskolorna ducka segregationen. Så mycket resultat har vi inte sett.

Andelen elever som klarar godkänt i alla ämnen har sänkts, lite varje år. Enligt Skolverkets statistik så är andelen som klarar godkänt i alla ämnen nu under 70 procent. Det låg på över 80 procent för tio år sedan. De styrande politikerna förklarar att nu finns indikationer på att det vänder. Det finns hittills inget som egentligen talar för det.

Det är en grundläggande orättvisa att elever går ut grundskolan utan att kunna gå vidare till gymnasiet. Det är skadligt för individen och för samhället. 

Argumentet att det inte är en fråga om pengar hörs sällan numera, för det är förstås en fråga om pengar. Pengar betyder personal som har tid och kompetens att hjälpa eleverna. Pengar betyder mindre klasser så att fler elever syns och får stöd. Pengar ger skolan resurser att fokusera, för pengar är personal.

Det viktiga är att pengarna går dit där de får mest effekt för att lyfta de elever som idag inte klarar skolan. Hela vägen från förskolan till slutet på högstadiet behöver pengarna riktas in till rätt åtgärder. Det gör de inte idag.

Det måste få märkas ännu mer i fördelningen av pengar mellan skolor att var femte elev som gick ut nian i somras i den kommunala skolan var född utomlands, var tjugonde i friskolorna. Likaså att i Åkersskolan så var det var tredje elev vars föräldrar hade eftergymnasial utbildning, när det bara var vart femte barn vars föräldrar inte hade det på Montessori.

Skolsystemet blir inte kompensatoriskt och rättvist bara för att man vill det, eller för att skollagen säger att det ska vara det. Det krävs att någon gör något också.