Skip to main content

Etikett: Demokrati

Nedvärderande syn på Folkinitiativ och direktdemokrati

”Alla” vet ju numera att det kommer att bli en folkomröstning i Strängnäs gällande hur skolornas stadieindelning ska vara i Strängnäs stad. Frågan väcktes genom ett Folkinitiativ (dvs underskrifter av minst 10% av väljarkåren). Som vanligt har det varit en samlad opposition mot en samlad majoritet. Jag kan förstå varför men ser det som fullständigt ohederligt av majoriteten.

Visst kan jag förstå att man vill försvara sitt beslut, som majoriteten framstår som rätt nöjda med. Att sätta sig emot kommunallagen, riksdagen och sina egna partiers inställning till lokala folkomröstningar är dock en helt annan sak.

Samtliga riksdagspartier stod bakom de ändringar av kommunallagen som gjorde Folkinitiativ starkare. Miljöpartiet är det parti som brukar tävla med oss om att vara mest för direktdemokrati och direkt inflytande för människor på den vardag de lever i. I Strängnäs så ställde sig Mp på sina majoritetskollegors sida i strävan att stoppa ett sådant direkt inflytande.

Krister Lumme, som är socialdemokrat i Mariefred, går på sin blog till angrepp på oppositionen för vårt stöd för demokratin och vår respekt för riksdagens beslut. Det går väl bara att konstatera att antingen har han (liksom många andra) inte fattat vad ändringarna i kommunallagen innebär, eller så är han en traditionell sosse… dvs direktdemokrati är något för kommunister och anarkister.

För att förklara vad jag menar om kommunallagen så kommer här en minimalt omarbetad version av vad jag sa på senaste KF.


Regeringen i sin vishet, iallafall gällande detta, konstaterade att de lagändringar som tidigare gjorts kring kommunala folkomröstningar inte hade fått önskad effekt.

Allt för många folkinitiativ avslogs i fullmäktige…

Ni ser på bilden nedan ett klipp ur den proposition som blev resultatet av regeringens plötsliga fall av vishet. Texten förefaller skriven för just den situation som majoriteten försökte skapa i Strängnäs.

”Det finns en risk att nuvarande ordning [alltså situationen efter införandet 1994], som hittills inneburit att de medborgare som har engagerat sig och samlat in ett tillräckligt stort antal namnunderskrifter i flertalet fall fått sina initiativ till folkomröstning avslagna i fullmäktige, skapar besvikelse och missnöje bland medborgarna samt en känsla av att inte bli tagna på allvar.

En sådan ordning riskerar snarare att försvaga den kommunala demokratin än att stärka den. Det finns även en risk för att ordningen framstår som skendemokratisk.

I likhet med Grundlagsutredningen anser regeringen att folkinitiativet bör förstärkas”

Utdrag ur proposition 2009:10/80

Det regeringen då föreslog var att den frivillighet kring att avslå eller bifalla som fanns för en majoritet i fullmäktige när folkinitiativ infördes 1994 ändrades till tvingande genomförande och att istället kravet på antalet underskrifter dubblades.

Som någon sort säkerhetsventil inrättades möjligheten för en kvalificera majoritet att stoppa ett folkomröstning.

Man kan ju tänka sig att det borde gå att stoppa en folkomröstning i Strängnäs om att döpa om Riddarholmen i Stockholm till Kalle-Anka-ön eller något annat oseriöst.

Det är ju inte fallet nu. Det finns tydlig förankring i fullmäktige på alla möjliga plan kring stadiumindelning och andra skolfrågor. Möjligheten som finns att stoppa en omröstning är alltså inte aktuell i detta fall.

Som ni har märkt så infördes ändringarna som regeringen föreslog.

Därmed står vi inför faktum att ett avslag till denna omröstning skulle vara en omtolkning av kommunallagen som står i direkt motsats till regeringens intentioner och syfte med de ändringar som trädde i kraft förra året.

Regeringen såg ett behov att skapa ett delvis nytt politiskt system och riksdagen höll med.

Ett folkinitiativ ska som huvudregel leda till en folkomröstning, så bifall till Folkinitiativet.

Skolorganisatoriska funderingar

Folkomröstningen angående den kommunala grundskolans stadieindelning dröjer. När den beslutas på nästa fullmäktige så är det fortfarande lång tid kvar till den faktiskt genomförs (mer än ett halvår).

Diskussionerna om möjliga lösningar har ju inte slutat bara för att majoriteten valde att implementera den nya F-3/4-9 + F-9 + F-5 organisationen. Bortsett för varför denna genomfördes på detta sätt och med den indelning som ovan ser lite förvirrande ut har diskuterats rätt ingående.
(Min blogs inlägg om skolpolitik kan ni se här https://davidaronsson.blogspot.se/search/label/Skolpolitik Vänsterpartiet Strängnäs skolrelaterade artiklar hittar ni här https://strangnas.vansterpartiet.se/tag/skola/) med kanske denna artikel som den mest relevanta, https://strangnas.vansterpartiet.se/2011/08/26/omorganisationen-inte-bara-onodig/

Syftet är ju att skapa en organisation som uppfyller åtminstone det som kan anses grundläggande, dvs. att elevunderlaget är tillräckligt för effektiv organisation, lokalerna är anpassade för utbildningen och de mindre barnen har nära till skolan.

Vad går då att spekulera kring?

Om man vill skapa en skolorganisation som styrs till stor del av tjänstemännen så är kanske nedanstående en tanke. Den skapar mycket stor flexibilitet. Möjligheten till bättre utnyttjande av NO-salar och NO-lärare på de två gamla högstadieskolorna blir också bra för åk 4-6.

Slå ihop Paulinska, Vasa och Finninge till en enda F-9 skola (med alla lokaler kvar). Det är kanske lite väl långt med Finninge-Paulinska men det kan ju organiseras (och är ju samma sak med nuvarande organisation efter åk 3). Låt sedan skolorna i samråd med föräldrarna och barnen få till elevernas fysiska placering flytande mellan skolorna på det sätt som passar. Upptagningsområdet blir förstås brutalt stort.

Slå ihop Tosterö och Karinslund till en F-9 skola enligt princip enligt ovan. Låt landsbygdsskolorna (Fogdö och Härad) ansluta i åk 4. Att i nuläget behålla dem som F-5 är fullständigt onödigt. Låt fritids och storbarnsgrupper i förskolan expandera i skolans lokaler i den mån det finns plats över på landsbygdsskolorna.

En annat tänkbar lösning är landsbygds-/småskolor som F-3 (Fogdö, Länna, Härad, Tosterö). Det ger de små barnen nära till skolan. De äldre barnen som bör få bättre tillgång till specialiserade lokaler/lärare (naturvetenskap, idrott) än vad som är rimligt att upprätthålla på små skolor. Samordnade rektorsområden för Tosterö/Fogdö, Länna/Åker och Härad/Finninge för administrativ effektivitet.

Paulinska + Vasa som F-9. Skolorna ligger så nära varandra att det inte finns någon anledning att gå ifrån det upplägg som gäller i Mariefred, Åker och Stallarholmen.

Finninge F-6, men upptagningsområdet måste då kapas till Vasaskolans fördel om barnen ska få plats utan åtgärder. Nackdelen är att NO-salar liknande de på 4-9-skolor bör skapas i Finningeskolan.

Karinslund 4-9. Skolan är ursprungligen en högstadieskola och det kan den bli igen.

Så…

Vad har jag gjort nu?
Jo, samma sak som majoriteten. Fokuserat på övergripande faktorer och tyckande.

Barnen får plats, lärarna används, lokalkostnader och skolskjuts ökar marginellt.

Det som jag inte köper i majoritetens genomförda organisation är ganska lite men ändå ganska mycket.

    F-5 på landsbygdsskolorna under denna mandatperiod. Mycket underligt om det är åk 4-6:s behov av mer specialiserade lokaler/lärare som är en av grunderna till genomförd omorganisation. Landsbygdsskolorna ansluter alltså till en ny skola ett år innan de ska byta till högstadiet. Detta är en olycklig politisk kompromiss som spontant känns lokaliserad till centerpartiets starka fäste på Fogdö/Vansö.
    I princip inget konkret underlag kring vilka kostnader/pedagogiskt resultat man förväntar sig direkt och på sikt. Detta har jag kritiserat i olika tonläge och i olika forum om och om igen. Politik är till stor del tyckande och magkänsla, men om man ska skapa en skolorganisation som på bästa sätt använder resurserna så måste man veta hur resurserna kommer att användas (och redovisa det så att en demokratisk process kan ske i god ordning).

    Det är möjligtvis för omständigt och för mycket okända/varierande faktorer för att kunna räkna på kostnader, lärareffektivitet, sociaoekonomisk/demografisk sammansättning på eleverna i skolorna m.m som skulle kunna vara relevant, för en period av 5-10 år baserat på prognoser och samhälllsplanering.

    Omställningen för de elever som gick åk 4-5 på Finningeskolan. Ett antal barn inom Finningeskolans upptagningsområde lär komma utanför 4 km gränsen (för skolskjuts) men de flesta hamnar mellan 2-4 km från sin skola. Det innebär en hel del förändringar för elever som tidigare själva utan problem gått till skolan på några minuter

David Aronsson
V Strängnäs

Teoretiskt stöd för folkomröstning?

I måndagen den 23 april var frågan om genomförande av kommunal folkomröstning uppe i fullmäktige. Detta är en sent nedskriven reflektion från mötet.

Majoritetens politiker gjorde sitt bästa för att med argument i stort baserade på att Barn och utbildningsnämnden redan tagit beslut i frågan. Jag antar att man menar beslutet i höstas, men det skulle väl iofs lika gärna kunnat vara beslutet att göra F-5 skolor för x antal år sedan.

Så när det var uppenbart att loppet var kört (2 tim och 50 min in på mötet) så gick Lilian Sjölund, från det teoretiskt direktdemokratikramande Miljöpartiet, upp och yrkade på återremiss…. vilket S snabbt (en halvtimme senare) hakade på. Eftersom återremiss kan ske med en minoritet (som S+Mp) så var ju frågan avgjord, det blev ingen folkomröstning den gången.

Ni kan följa fullmäktigemötet via Mats Perssons strålande websändningstjänst. Tryck c efter att videon startat för att välja ärende, folkomröstningen är ärende 16.

Det jag framförde i omgångar var…

”Förhoppningsvis vet alla var Vänsterpartiet och jag själv står i denna fråga, både det vi ska besluta om idag och kanske även i sakfrågan i sig. Jag tänkte faktiskt inte beröra sakfrågan i sig.

När fullmäktige den 19 december förra året tog beslut om att ärendet fick väckas så godkände vi att minst 10% av de röstberättigade i hela kommunen hade skrivit under ett initiativ om folkomröstning i frågan om indelning av Strängnäs stads skolor i lågmellanstadieskolor och högstadieskolor. Därmed uppfylldes kravet i kommunallagens 23 § angående när ärenden får väckas i fullmäktige.

Det var första steget.

Det vi ska besluta om idag.. som jag ser det… om frågan är en sådan som fullmäktige kan besluta om… inte huruvida det är lämpligt, praktiskt eller allmänt bra för demokratin… , utan helt enkelt om skallkraven i § 34a i kommunallagens uppfylls… det vill säga kan fullmäktige ta beslut i frågan eller inte. Att- sats ett i § 34a.

Det andra kravet i lagen är förstås att beslutet går igenom

Att majoriteten inte vill se en folkomröstning är kristallklart från beredningsunderlaget.

När jag läste texten blev jag lite fundersam..

”Endast frågor som ska avgöras av kommunfullmäktige kan bli föremål för en folkomröstning” skriver man vidare, för övrigt utan hänvisning till var man hittade detta.

Enligt kommunallagens paragraf 34as så får endast frågor som kan avgöras av fullmäktige bli föremål för folkomröstning. Detta var vad jag menade tidigare.

Frågan är inte huruvida fullmäktige ska eller bör besluta i en fråga, inte heller om det är lämpligt eller inte, utan helt enkelt om man kan… Givetvis kan fullmäktige välja att besluta kring stadieindelning av skolor.

Kommunstyrelsen trycker i texten på att folkomröstning kan vara en del av beredningen i ett ärende om så fullmäktige önskar. ”Folkomröstning kan även väckas genom ett sk. Folkinitiativ”… det är ju det som hänt i det här fallet. Det är inte fullmäktige som begärt en folkomröstning som en del av en beredning. Det är ett nytt ärende enligt 23 §, precis som man ska göra, precis som om vi hade lämnat en motion i frågan.

På sid 16:4 skriver kommunstyrelsen att ”Som nämnts är institutet folkomröstning ett led i ett ärendes beredning” och fortsätter in på hanteringen av stadieindelningsärendet i BUN (Barn och utbildningsnämnden.

Men varför är det egentligen relevant? Om vi hade motionerat i frågan, hade det då varit relevant att BUN sedan tidigare tagit ett beslut i frågan? Nej, givetvis inte. Vår votering hade inte stoppats bara för att BUN redan tagit beslut. Och det är ingen skillnad på ett ärende väckt genom ett folkinitiativ eller ett ärende väckt i enlighet med en motion.

Detta ärende är helt separat från barn och utbildningsnämndens beslutade ärende om stadieindelning, bortsett från att de behandlar samma ämne. Precis som kulturnämndens begäran om pengar eller Moderaternas motion om vaktmästare gör inom sina specifika sakområden.

Det finns ingen karantänstid för beslut. Ett beslut som tas idag kan vi om i morgon, det kan ju vara bra eller inte. Att BUN tog ett beslut har ingen betydelse, vi kan ta om beslutet ändå.

Genomförande av en rådgivande folkomröstning kring stadieindelning av Strängnäs stads skolor förhindras som sagt var inte av att nämnden tog samma beslut.

Ett ärende har alltså väckts. Fullmäktige kan besluta i frågan. Om då mindre än två tredjedelar av ledamöter säger nej så ska en folkomröstning hållas.

För att vara övertydlig…
34 a § Har ett folkinitiativ väckts enligt 23 § andra stycket ska fullmäktige besluta att folkomröstning ska hållas, om
1. den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den, och
2. inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget.

Jag yrkar bifall till folkinitiativet och avslag till kommunstyrelsens förslag till beslut”

…som reaktion på Miljöpartiets och Socialdemokraternas återremiss (med argument kring krav på detaljer och att 90% av folkomröstningsförslagen, i landet, har fallit) så framförde jag i princip följande.

”Jag är förvånad. Som vänsterpartist har jag lite svårt att se hur Miljöpartiet och Socialdemokraterna kan stå här och säga att man är för folkomröstning… och sedan inte riktigt kan förklara varför man inte röstar för folkomröstning. Det blev så krystat…

En återremiss i det här läget känns som ren förhalningsteknik, speciellt om man egentligen är för folkomröstningar så är detta ren taktik.

Kring detaljerna om folkomröstningen så står det i folkomröstningslagen vilka frågor som ska avgöras av fullmäktige i anslutning till beslutet att genomföra en folkomröstning. Vi ska samråda med valmyndigheten kring vilken dag den ska genomföras, vi kan inte göra saker i fel ordning. Jag har svårt att se att vi skulle kunna samråda med Valmyndigheten kring vilken dag vi ska genomföra den, innan vi har beslutat att genomföra den.

…och sedan det här med att 90% av folkomröstningarna har avslagits. Det var ju som sagt var innan lagen ändrades för att Riksdagen tyckte att man skulle underlätta folkomröstning.

Jag tycker inte heller att detta är en svår fråga. Om man följer folkinitiativets modell… Ska skolorna i Strängnäs stad indelas F-6 och 7-9? Ja eller Nej?”

Vänsterpartiet är för att det genomförs en folkomröstning. Något annat är egentligen otänkbart.

Kommunallagen kan läsas i Lagrummet, liksom lagen om kommunala folkomröstningar. Information finns även på Valmyndighetens hemsida.

David Aronsson

==== Uppdatering  2012-05-14====

Läs även Dag Brembergs (Mfp) inlägg i dagens E-kuriren.

Flygblad: Vapenexport är ett val. Vi säger nej. Vad säger du?

Varför ska vi sälja vapen till diktaturer?

Sverige är i dag en av världens stora vapenleverantörer. Under den borgerliga regeringens tid vid makten har dessutom vapenexporten till icke-demokratier nästan fyrdubblats. Vapen för miljarder går till länder som systematiskt förtrycker sin befolkning.

I flera av dessa fall har affärerna finansierats med svenska exportkrediter, det vill säga statliga lån för att sälja till utlandet. Det innebär att vi använder de svenska skattebetalarnas till att låna ut pengar till diktaturer för att de ska kunna köpa vapen från Sverige.

Kan vi i Sverige verka för mänskliga rättigheter och fred när vi samtidigt beväpnar diktaturer som bryter mot mänskliga rättigheter? Vi menar att det inte går. Därför vill vi införa ett strikt demokratikriterium.

Ingen demokrati – ingen vapenexport!

Ladda ned flygbladet här, det är avsett att vara dubbelsidig A5.