Skip to main content
Kvinna inom omsorgen som pratar med man i rullstol

När man blir äldre…

…ska man få välja att bo hemma och få hemtjänst

…ska man, när det blir för svårt att bo hemma även med hemtjänstens stöd, få flytta till särskilt boende eller trygghetsboende

…ska man kunna lära känna den hemtjänstpersonal som kommer och ger en stöd i vardagen – det ska inte vara nya personer hela tiden

…ska man kunna känna att personalen i hemtjänsten eller i särskilt boende har arbetsförhållanden som gör att arbetet kan ske utan stress och på en hög kvalitetsnivå.

Att bo hemma, eller inte

Valfrihet är viktigt, valfrihet som skapar kvalitet i livet. Som att kunna välja att bo kvar hemma med stöd av hemtjänsten. En bra hemtjänst ger frihet till de som behöver hjälp i vardagen. En bra hemtjänst ger också möjlighet för par att bo tillsammans fast att ens make/maka behöver mer stöd än vad man kan ge själv.

Valfrihet är också att kunna flytta till ett trygghetsboende. Ett trygghetsboende är lite som ett studentboende för äldre. Man bor lite mindre, lite närmre och med större gemensamhetsytor. Ett trygghetsboende har inte någon personal från kommunen, men det kan ju ofta vara smart att ha en hemtjänstgrupp placerad där eftersom många i kvarteret kan ha hemtjänst.

Trygghetsboende som det ser ut idag i Strängnäs kommun är egentligen som vilket 70+ boende som helst. Det är ofta nyproducerade lägenheter, med pris därefter och bostadskö. Ett trygghetsboende borde även det vara ett biståndsbeslut. Kommunen borde ha trygghetsboenden med personal/hemtjänsten, lite som ett särskilt boende för pigga äldre. Annars kan man kalla det för särskilt boende om man vill.

Valfrihet är också att få flytta till särskilt boende när det känns som att allt är beroende på hemtjänsten. När man inte kan gå ut längre. När man vill ha folk runt omkring sig för det mesta. Det ska inte vara svårt att få ett beslut om att flytta till särskilt boende. En person som känner sig utsatt och vill flytta till särskilt boende ska inte behöva orka slåss för det!

Kvinna inom omsorgen som pratar med man i rullstol

I vårt budgetförslag avsatte vi 160 miljoner i fastighetsinvestering för 2018 och 31 miljoner för personal och drift under 2019 för att ett nytt särskilt boende med 40 platser skulle kunna byggas. Det tror vi är lösningen på att ge fler plats på särskilt boende. Det gör också att en del av dem som bor på särskilt boende är äldre som behöver mindre stöd, till fördel för andra boende och personalen. Att ha andra boende i sin närhet som kan sällskapa gör att personer med Alzheimer försämras långsammare. En bra bonus för att låta de som vill flytta till särskilt boende.

Att ha hemtjänst

För många äldre är hemtjänsten en förutsättning för livskvalitet. Det betyder att hemtjänsten måste ha en bra kvalitet. Det betyder då också att personalen måste få en chans att göra sitt jobb. Bemanningen måste ha marginal för sjukdomar och frånvaro, beslutade timmar måste ge utrymme för att ge det stöd som är tänkt. Personalen ska förstås få möjlighet att utveckla sina kunskaper och ta del av nya rön om till exempel omsorgsteknologi, som de kan använda för att skapa en bättre hemtjänst.

Äldre kvinna som sitter och tittar på en kvinnlig omsorgspersonal som har händerna på kvinnans axlar

Vi vill riva upp LOV-systemet (LOV=lagen om valfrihetssystem, det vill säga valfriheten för privata företag att konkurrera med kommunerna). Det har skapat ett ineffektivt system, där resurser går åt till resor och administration… och vinster… istället för att lägga allt i hemtjänstens utförande. Om kommunen hade all hemtjänst skulle det innebära att antalet personal kan öka och att det blir kortare avstånd mellan dem som får hemtjänst. Då hade resurserna kunnat läggas på att stärka hemtjänsten och personalen, att minska antalet anställda per chef och få ned sjukfrånvaron. Att kunna välja ett privat företag istället för kommunen istället för att få bättre hemtjänst, är inte valfrihet som vi vill ha den.

Budget för de äldre

Om du vill läsa hela vårt budgetförslag så hittar du det här, Skuggbudget 2018-2020

Här är de förslag och satsningar som kan ses som kopplade helt eller delvis till äldre personer:

Inga besparingar på socialnämnden! (15 miljoner kr)

Våra förslag på förbättringar skulle falla platt med majoritetens sparförslag.

Försök inom omsorgen – 6-timmars arbetsdag med bibehållen lön (6 miljoner kr)

I flera kommuner har försök gjorts med 6 timmars arbetsdag. Med bra resultat på exempelvis sjukfrånvaro och kvalitet.

Utbyggnad – särskilt boende (år 2019) (31 miljoner kr)

40 extra platser, ni ser fördelarna i texten ovan.

35 demensplatser (4,2 miljoner kr)

En demensplats på särskilt boende har lite högre personaltäthet, lite fler personer som kan stötta och hjälpa. Det är viktigt för många personer med demens som idag bor på plats med vanlig bemanning. Det är bra för personalen och för andra boende när personer med demens får egna resurser istället för att få andra boendes resurser.

Förberedelse återförande hemtjänst till kommunal drift (1,5 miljoner kr)

Genomförandet av LOV var inte bra, för mycket lämnades åt sidan och vi ser resultatet idag.

Ökat antal handläggare / arbetsmiljö (1,2 miljoner kr)

Det behövs mer resurser på socialkontoret. Både för handläggarnas arbetsmiljö och för det arbete som är viktigt för alla som behöver socialtjänstens hjälp.

Heltid som rättighet > ökad bemanning (9 miljoner kr)

Vi vill kombinera rätten till heltid med att låta det leda till ökad bemanning när de som vill går upp i tid.

Kompetensutveckling personal inom omsorg (2,5 miljoner kr)

Våra argument för att satsa på kompetensutveckling ser du i texten ovan.

Trygg och säker hemgång (4,5 miljoner kr)

Överenskommelsen med Landstinget kring hur det ska gå till när äldre kommer hem eller till särskilt boende efter en sjukhusvistelse kommer att göra det bättre för alla, för sjukhusen, omsorgen och de äldre. Det kostar däremot en del pengar.

Utökad larmpatrull (3,75 miljoner)

För att de som bor hemma med hemtjänst ska kunna känna sig trygga med att någon kommer snabbt när de trycker på larmet, eller när kamera visar att något är fel.

Socialbibliotekarie (0,6 miljoner kr)

För dig som inte så lätt kan komma till biblioteket, t.ex om man bor på särskilt boende, så är det bra att biblioteket kan komma till dig.

Utveckling av måltider för barn och äldre (0,5 miljoner kr)

Måltiden är så mycket mer än maten. Det är känslan, intrycken, sällskapet som kommer i samband med maten. Ett arbete behöver göras för inte minst de som får maten hemskickad.

Är författningssamlingen aktuell?

INTERPELLATION

Till kommunalrådet Jacob Högfeldt

I 3 kap 30 § i Kommunallagen står det att “Gällande kommunala föreskrifter ska finnas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller landstingets webbplats”. Därför antog KS 2014-02-14 en policy angående uppdatering av författningssamlingen. Enligt den ska varje kontor meddela stabsavdelningen om nya dokument skapas eller några ändringar sker i de befintliga.

Taxor är tvingande att ha i författningssamlingen, men ett flertal av dem i samlingen är gamla. Taxa 2010 för uppdragsverksamhet är nog äldst, men flera är från 2015.

Arkivbeskrivning för BUN är från 2007, vilket i och för sig kan vara den senaste versionen.

Strängnäs kommun har också valt att ha flera olika typer av dokument i författningssamlingen, inte bara de föreskrifter som det är lagkrav på att ha där.

Författningssamlingen har tyvärr blivit som en gammal Sfi-fi bok, där åren har passerat handlingen.  Ett exempel är Biblioteksplanen som hänvisar till Vision 2010. Flera av planerna i författningssamlingen är gamla eller slutat vara giltiga. Vissa har inte bara ersatts genom nya beslut, de finns i två versioner i författningssamlingen.

Ett flertal dokument i författningssamlingen hade redan slutat att gälla när styrdokumentet om uppdatering antogs av KS i feb 2014.

Vänsterpartiet vill mot denna bakgrund ställa följande frågor:

  • Hur ska medborgarna veta om det är gällande föreskrifter som ligger där om samlingen i vissa delar uppenbarligen inte uppdateras?
  • Ingår författningssamlingen i internkontrollen?
  • Följer kommunen lagkravet kring författningssamling?
  • Vilka åtgärder innehåller kontorens/nämndernas rutiner för uppdatering av samlingen efter nya beslut?

David Aronsson, Vänsterpartiet

Interpellation – Reducerad tid i hemtjänsten

(Svaret på interpellationen kan ni läsa här: https://www.strangnas.se/globalassets/upload/kommun-och-politik/kallelser-och-protokoll/01-kommunfullmaktige/2016/10-oktober/06.-interpellation-for-besvarande-om-reducerad-tid-i-hemtjansten.pdf)
(Interpellationsdebatten kan ni se här: https://strangnas.webcasterplay.net/More.aspx?ID=583FF33E-ACA9-4E1A-AE4F-3A0B4F94B5B0)

Till:  Socialnämndens ordförande

När nya riktlinjer för biståndshandläggning antogs i Socialnämnden i augusti så var syftet att …

“Föreslagen revidering av riktlinjerna är en del i det arbete som pågår för att öka träffsäkerheten vid beställning av hemtjänstinsatser samt minska volymen Biståndsbedömda och därmed utförda timmar för insatser i ordinärt boende.”

Nämnden har också på samma möte i augusti antagit bland annat dessa mål för 2017.

“C2 Tryggheten inom äldreomsorgen ska öka.

D2 Sjukfrånvaron ska minska inom alla verksamheter.

E1 Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och kostnaderna ska ligga i nivå med jämförbara kommuner.”

Om den totala volymen minskar så kommer kostnaden per timme att öka. Andelen fasta kostnader blir högre, spilltiden blir en större del av insatserna om antal timmar minskar mer än relativt antal personer. Detta skulle medföra ett ökat tryck på hemtjänsten avseende fortsatta besparingar i förhållande till fastslagen timkostnad, med den följdeffekt det kan ha på förutsättningarna att sänka sjukfrånvaron.

Ingen kan väl idag på allvar hävda att problemet med hemtjänsten är att det finns för mycket tid för omsorg och stöd. Det var i och för sig bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som reserverade sig mot beslutet, så övriga partier ser uppenbarligen hemtjänstens bekymmer som primärt ekonomiska (att de beslutade insatserna/hemtjänsten kostar för mycket).

Jag har följande frågor…

  1. Hur mycket total tid per år tänker nämnden spara in på att genomföra dessa riktlinjer?
  2. Vad innebär den minskade tiden i total kostnadsminskning per år?
  3. Kommer tiden bara sparas genom att antalet personer som har hemtjänstinsatser minskar eller kommer det även (eller främst) bli en sänkning av tilldelad tid per person?
  4. Vad är nämndens bedömning av hur många personer som får mindre tid respektive ingen tid alls efter att riktlinjerna fått fullt genomslag?
  5. Hur gynnar beslutet om nya riktlinjer en minskning av sjukfrånvaron inom hemtjänsten?
    Har socialnämnden genom att anta dessa riktlinjer frångått den tidigare uttalade målsättningen att så långt det är möjligt satsa på ordinärt boende i stället för särskilt boende?
  6. Hur kan ett beslut som syftar till att sänka kostnaderna/antal timmar anges i beslutsunderlaget som att inte ha några ekonomiska konsekvenser?

 

David Aronsson

Vänsterpartiet Strängnäs

Interpellation angående handlingsplaner om hantering av sexuella trakasserier – BUN

(Ni kan läsa interpellationssvaret här: https://www.strangnas.se/globalassets/upload/kommun-och-politik/kallelser-och-protokoll/01-kommunfullmaktige/2016/09-september/04.-interpellation-till-buns-ordforande-angaende-handlingsplaner-om-hantering-av-sexuella-trakasserier.pdf)
(Ni kan tyvärr inte se interpellationsdebatten så september inte ligger ute på kommunens hemsida, https://strangnas.webcasterplay.net/Default.aspx)

Till: BUN ordf. (likalydande interpellationer med anpassade frågor lämnades även till KS ordf och till Socialnämndens ordf)

Män är problemet. Det är lätt konstaterat att om män slutade att trakassera tjejer och kvinnor och slutade göra sexuella övergrepp så skulle statistiken se helt annorlunda ut, och mycket bättre. Som man är det lätt att känna sig utpekad och misstänkliggjord, men det går inte att ducka för att det är en berättigad misstanke.

Vi är däremot alla en del av ett system som har en alldeles för hög acceptans för att tjejer och kvinnor utsätts för detta. Vi har alla kollegor, vänner, barn och syskon som både är en del av och utsätts av systemet, där kan vi göra skillnad på ett personligt plan. Vi som politiker kan påverka strukturer på ett annat sätt.

Det finns två(?) övergripande handlingsplaner som hanterar sexuella trakasserier i den kommunala författningssamlingen, ingen av dem verkar vara helt nya. En rimlig uppdateringstid för planer är vart femte år, vilket då är 2016 för den handlingsplan som gäller förskola och skola och 2017 för den som gäller kommunens anställda (inom andra områden?).

Frågor:

  1. Är en uppdatering av den kommunövergripande handlingsplanen för kommunens anställda planerad i närtid?
  2. Varför reglerar inte den övergripande planen även agerande i situationer där elever utsätter andra elever för trakasserier eller övergrepp? Kommer det att åtgärdas i framtida revideringar?
  3. Har alla kommunala skolor och förskolor reviderade likabehandlingsplaner enligt den övergripande handlingsplanen?
  4. Är du nöjd med innehållet i de kommunala skolornas likabehandlingsplaner? Medför de att alla verbala och fysiska trakasserier, som oönskad beröring, resulterar i en motverkande/repressiv åtgärd från skolans personal riktad mot förövaren?
  5. Hur följs skolornas prestation inom detta område upp och vad visar uppföljningen?
  6. Vissa likabehandlingsplaner ser ganska olika ut från varandra, hur sker samarbete mellan skolorna i dessa frågor?
  7. Arbetar kommunen och de enskilda enheterna med att motverka att trakasserier fortfarande i för stor utsträckning inte bedöms utifrån den utsattes situation/uppfattning av händelsen? Hur sker detta arbete? Gärna med exempel på konkreta åtgärder.

David Aronsson
Vänsterpartiet Strängnäs