Skip to main content

Författare: David

Pressmeddelande: Vänsterpartiet Strängnäs förslag till budget för 2012

Skrivet av David den . Postad i Kommentarer och uttalanden.

Pressmeddelande

Vänsterpartiet Strängnäs alternativa årsplan med budget för 2012

Vänsterpartiet kommer på tisdag den 31/5 publicera sitt förslag på årsplan och budget för 2012, detta sker på strangnas.vansterpartiet.se. I den beskriver vi hur vi anser att kommunen och dess bolag ska drivas och vilken servicenivå vi förväntar oss för den budget vi föreslår.

Skillnaderna mot majoritetens förslag är inte enorma men dock av betydande karaktär. Den totala budgeten för nämnderna, exkl. löneuppräkning, är 46 miljoner större än majoritetens förslag. Detta utrymme har skapats genom att vi föreslår att den kommunala skattesatsen ökas med 60 öre (till 22,33 kr) samt att vi budgeterar ett mindre överskott än vad majoriteten gör. Vänsterpartiet anser fortfarande att den höjning av kommunalskatten med 90 öre skulle ha varit 1:50 kr. Att denna nivå var korrekt anser vi fortfarande och detta bekräftas av att de nödvändiga åtgärderna för 2012 skulle kunna genomföras med en sådan skattenivå. Vi föreslår också en antal mindre besparingsåtgärder där den största är sänkta arvoden till hel och deltidsarvoderade politiker.

Den avgörande skillnaden mot majoritetens förslag på budget är att Vänsterpartiets kompenserar nämnderna så att 2011 års kvalitetsnivå kan upprätthållas. Vi ser till skillnad från majoriteten inga möjligheter för Barn och Utbildningsnämnden eller Socialnämnden att göra besparingar. De nödvändiga kvalitetsförbättringarna måste gå före. I majoritetens förslag finns inga utrymmen för förbättringar och personaltätheten inom vård och omsorg kommer att behöva sänkas på grund av generella besparingskrav. Att majoriteten heller inte förefaller ha beaktat kostnaderna som det nya läraravtalet medför samt införandet av lärarlegitimation gör att kostnader på nära 15 miljoner tillkommer utan att BUN kompenseras för det. Totalt innebär majoritetens förslag att Socialnämnden saknar knappt 12 miljoner och Barn- och Utbildningsnämnden knappt 13 miljoner för att upprätthålla 2011 års nivå.

Vänsterpartiet föreslår också samma satsningar på skollokaler som majoriteten med skillnaden att vi även föreslår ökade resurser för den faktiska verksamheten. Bra lärare, acceptabla löner och mindre klasser för god pedagogisk miljö är minst lika viktigt som upprustade lokaler. En investering i upprustning av lokaler sker trots att vi anser att detta är något som fastighetsbolaget ska hantera genom sin planering och hyressättning. Kraven på bolaget kring låga hyror och ekonomisk avkastning har som vi ser det skapat detta behov.

Vi kan inte se hur majoriteten, och speciellt Socialdemokraterna, kan vidhålla att låg skatt är viktigare än att uppfylla behov och vallöften vad det gäller personaltäthet. Det är beklämmande att majoriteten berömmer sig själva för att de lappar resultatet av förd politik gällande fastigheter samtidigt som det görs generella nedskärningar även inom skola, vård och omsorg.

Huvudpunkter i Vänsterpartiets budget följer nedan (sid 2) och en detaljerad redovisning av nämndbudget samt jämförelse mellan Vänsterpartiet förslag, bibehållen kvalitet och majoritetens förslag (sid 3).

 

Frågor kan ställas till David Aronsson på tel 070-3627050 eller företrädesvis via [email protected]

Huvudpunkter i budgeten

Utgångspunkten för budgeten är bibehållen kvalitet jämfört med 2011 med de åtgärder som definierats av nämnder och förvaltning.  Vi ser dock full kompensation för ingångna nationella kollektivavtal inom utbildningsområdet som att bibehålla befintlig kvalitet (9,3 miljoner). Utöver det föreslår vi följande satsningar.

Kommunstyrelsen

  • Jämställdhetssatsning i löneförhandlingar
  • Kollektivtrafiksatsningar
  • Sänkta politiska arvoden

Barn och utbildningsnämnden

  • Ökad personaltäthet inom förskola och grundskola

Kulturnämnden

  • Höjt medieanslag
  • Socialbibliotekarie anställs
  • Förlängt öppethållande på biblioteken
  • Minskade köer till piano- och gitarrkurser

Nämnden för hållbart samhälle

  • Utökning med tjänst för tillgänglighet och jämställdhetsarbete

Plan och byggnämnden

  • Åtgärdande av eftersläpning med att åtgärda hinder i den offentliga miljön (tillgänglighet)

Socialnämnden

  • Ökad bemanning inom särskilt boende
  • Inga effektiviseringskrav

Teknik och fritidsnämnden

  • Lokaleffektivisering
  • Ökad avgift för felparkering

Skatteökning 60 öre

Nämndbudget 2012 

(tusen kr)

Vänsterpartiets förslag 

 Bibehållen kvalitet* Majoritetens förslag Vänsterpartiet i förhållande till majoriteten Majoriteten i förhållande till bibehållen kvalitet
Kommunfullmäktige 9 317 9 317 9228 89 -89
Kommunstyrelse 96 105 97 780 108941 -12 836 11 161
Barn- och utbildningsnämnd 735 552 715 552 702721 32 831 -12 831
Socialnämnd 539 251 529 651 518038 21 213 -11 613
Kulturnämnd 26 610 24 400 24700 1 910 300
Plan och byggnämnd 7 952 8 394 8249 -297 -145
Nämnden för hållbart samhälle 4 737 3 976 4936 -199 960
Teknik- och fritidsnämnd 104 892 104 612 101217 3 675 -3 395
Summa nämnder** 1 550 059 1 519 325 1503672 46 386 -15 652

*I ”Bibehållen kvalitet” ingår uppräkningar av löner och priser samt volymsrelaterade kostnader enligt nämndernas/förvaltningens definition, med skillnaden att vi inkluderar kostnaden för det nya läraravtalet eftersom vi uppfattat det som SKL:s uppmaning att detta ska uppfyllas.

**I redovisningen per nämnd ingår inte löneuppräkning för att de ska vara jämförbara med majoritetens förslag, 25643 tkr tillkommer i totalen för nämnderna i båda förslagen och i ”bibehållen kvalitet”.

 

Prioritering för VA-utbyggnad utan underlag

Skrivet av David den . Postad i Kommentarer och uttalanden.

Detta är vad jag sa angående tidsplanen för utbyggnad av kommunalt VA till omvandlingsområden på KF den 26 april 2011.

KF § 21

I Djupvik/Storudden så finns matningsledningar till och från området framdraget sedan 2009. En hel del av fastigheterna i områdets utkant i strandkanten ut mot Storudden är anslutna, liksom en handfull fastigheter i Lundby-delen av det för övrigt redan detaljplanelagda Djupvik.

Därför förstår jag inte att man inte fortsätter med att gräva i området för att ansluta kvarvarande fastigheter. Anslutningsavgifterna som kan betala för kostnaden att ansluta området kommer ju inte förrän fastigheterna ansluts. Att arbetet påbörjats och fastighetsägarna i hela området informerats, i kombination med det plötsliga stoppet, har förstås haft effekt för de fastighetsägare som förväntat sig att få kommunalt VA inom kort.

Delvis utifrån detta undrar jag vad är grunden för prioriteringsordningen? Om vi i fullmäktige ska ta ett beslut så måste vi ju veta vilket underlag som finns för förslaget? Är det miljöhänsyn som avgör, storleken på projektet (dvs SEVABs kostnader), hur omvandlat området redan är eller är det förvaltningens andra planer som styr?

Som det ser ut nu så är allt vi har att gå på för att prioritera en viktig åtgärd ut miljö-, hälsa- och omvandlingshänseende ett protokoll från SEVAB där det i princip bara står vad beslutet ska vara.

Varför Överselö och Ytterselö står med i listan skulle också vara kul att veta. Menar man att hela ön är ett omvandlingsområde?

Jag yrkar att ärendet återremitteras för komplettering så att fullmäktiges ledamöter kan se underlaget för föreslagen prioritering samt för inkludering av Håstahagsvägen i Stallarholmen.

Motivering: För att fullmäktige ska kunna göra en relevant prioritering krävs underlag ur miljösynpunkt (utsläpp), hälsa (befintlig vatten) samt en avvägning mellan beräknade kostnader och potentiella intäkter. Enligt tidningsuppgifter så avser SEVAB att ansluta Håstahagsvägen inom kort, denna saknas i prioriteringslistan.

[Under den fortsatta diskussionen tryckte jag på att det är en stor och viktig åtgärd för miljö och möjligheten till omvandling, samt något som kan drabba enskilda hår, vilken förtjänar bättre underlag]

David Aronsson
Gruppledare KF

Beslutad Klimat- och energiplan var egentligen inte tillräckligt bra

Skrivet av David den . Postad i Kommentarer och uttalanden.

Detta är vad jag sa och yrkade på fullmäktige den 26 april 2011 angående förslaget till Klimat- och energiplan med energieffektiviseringsstrategi.

KF 11

Jag tycker inte att lönsamhet ska stå med som krav när vi pratar om energieffektivisering i en klimat och energiplan. Varje investering ska givetvis vägas mot andra tänkbara investeringar, men med tanke på hotet från ökande koldioxidhalter så måste det kunna finnas möjlighet att genomföra energibesparingar som inte kräver att de är finansiellt lönsamma. Definitionen på ordet lönsamt lär väl också kunna variera en del mellan förvaltningen och bolagen och mellan de kommunala bolagen.

Planen har vissa element som är lite udda för en plan som gäller 2011 till 2014. I första hand gäller det nulägesbeskrivningarna som generellt beskriver situationen för minst två år sedan. Sen gäller det även diverse händelser, som Pfizers nya fabrik, dubbelspår på svealandsbanan och i princip hela koldioxidutsläppsavsnittet på sidorna 11:19 och 11:20 som inte är aktuella för den perioden utan bara borde vara en del av sifferunderlaget för den totala energianvändningen och koldioxidutsläppen på väg in i 2011.

Det blir också lite konstigt när DSM:s nedläggnings stora påverkan på oljeförbrukning och till viss del elförbrukningen inte slår igenom på den totala energianvändningen per innevånare. Vilket förstås beror på att siffrorna kring total energianvändning gäller för 2008 och inte 2010.

Om syftet med revideringen var att skapa ett mer relevant dokument än det som antogs 2006 så har man förstås lyckats, men dokumentet känns å andra sidan inte direkt relevant för 2011.

Jag tycker helt enkelt inte att planen som den ser ut nu är bra nog. Däremot har den remitterats rätt omfattande så det är väl bara att konstatera att detta ändå får lov att ses som bra nog. Därför tänkte jag låta bli att yrka återremiss utan nöjer mig med att yrka avslag på att-sats två [gällande krav att energibesparingsåtgärder ska vara lönsamma]

Jag kan inte heller låta bli att påpeka att ur läsbarhetssynvinkel så är liggande text inte en höjdare, framför allt inte för de som har lässvårigheter. Det hade ju inte varit något problem att skriva ut stående med kanske några tabeller liggande.

Bättre målstyrning

Skrivet av David den . Postad i Övrigt.

Detta är vad jag sa i KF den 26 april 2011 angående Årsredovisning för 2010. Det kan bli lite kryptiskt om man inte läst årsredovisningen.

KF § 8

När jag läser 8:29 där uppföljningen av ägardirektiven står så ser fastigheterna ut som en konstant huvudvärk. Verksamheterna har problem med att lokalkostnaderna är för höga och fastighetsbolaget har enligt redovisningen problem med att hyreshöjningar uteblivit.

Om vi hamnar i en situation där pressen på lägre hyror underminerar ägardirektivet kring underhåll och värdesäkring över tid så knaprar vi på grenen vi sitter på.

Jag vet ju att vi i opposition tillsammans med Socialdemokraterna kritiserade de borgerliga majoriteterna för att ha svältfött kommunen så att bland annat ett underhållsberg byggts upp i fastighetsbeståndet. Det är nu upp till sittande majoriteten, med Socialdemokraterna, att se till att fastighetsbolaget klarar att underhålla och vårda fastigheterna på ett sådant sätt att inte nästa majoritet också får ta över en underhållsskuld.

Sen tänkte jag kommentera enskilda mål i korthet, så det blir lite tvära kast. Förhoppningsvis tar någon med sig något av det.

På sid 8:31 mål 1.7 kan man läsa att att det inte finns statistik över elanvändningen, så målet inte kan utvärderas. Vi har ju ett kommunalt elbolag, kan man inte få underlag från dem angående hur deras elförsäljning till kunder i kommunen har ändrats (exklusive kundflyttar). Då kunde man ju få underlag för delar av måluppföljningen, annars har målet ingen funktion.

På sidan efter finns mål 6.2 och 6.3… angående kommunen som arbetsgivare och diskriminering, mål som i alla fall jag tycker är rätt relevanta. Mätning har inte utförts, varför? Jag har ett minne av att kommunen har ett enkätverktyg? Hade ju inte varit svårt skicka ut dessa frågor.

Jens (Persson, KS ordf.) berömmer med viss rätt majoriteten [dvs sig själv] för att de har fått ordning på ekonomin.

Hur kommer det sig då att KS så grovt bommat målet om minskning av inköpskostnader? Minskningen på 4% har blivit en ökning med 8%. Är målet relevant om det kommer i andra hand i jämförelse med verksamhetsbehov? Det gäller alltså mål 6.6 på sid 8:32.

Enligt mål 2.7 på barn och utbildningsnämnden (sid 8:34) så ska resultaten på nationella prov vara bättre än riksgenomsnitt. Där står att målet är uppnått för årskurs 9. Det är ju en sanning med modifikation, för matematik var Strängnäs sämre än rikssnittet (i alla fall enligt vad jag såg på skolverkets sida). Statistiken för årskurs 3 och 5 har kommit nu och för årskurs 3 klarades målet men inte för årskurs 5. Så jag antar att det nu finns en plan för hur målet ska uppnås.

Spontant känns det som att det inom Kulturnämnden och Socialnämndens områden är så att kostnader motsvarar verksamhet. Att dessa två nämnder har mål som säger att de ska hålla nere kostnaderna (mål 6.1 på båda nämnderna) känns lika udda som redovisad måluppföljning. Kulturnämndens skulle lika gärna kunna läsas… ”Vi satsar inte lika mycket på kultur per innevånare som andra kommuner”. Socialnämndens förklaras väl av taskig bemanning, utebliven driftsättning av gruppboenden och mindre verksamhet än budgeterat inom en rad områden.

Målen redovisar inte effektivitet (vilket de iofs enligt målformuleringen inte heller ska göra) utan de visar utebliven verksamhet. Själv tycker jag som sagt att det är rätt udda.

Sen har jag bara ett litet påpekande om ett skrivfel. På sid 8:16 ovanför fig 2 så har det blivit fel i texten kring långtidssjukfrånvaron. Det ska ju inte stå bara procent utan vad det är procent av, som det gör i målredovisningen.

Man kan ju inte direkt yrka att målen ska bli bättre och uppföljning och målstyrning skarpare… så jag yrkar bifall till KS förslag till beslut.

[Kanske ska kommentera varför jag som oppostitionspolitiker bifaller KS förslag att avsätta medel från 2010 för fortsatt satsning 2011, för t.ex. den försenade ungdomssatsningen, och att godkänna årsredovisningen. Omfördelningen av pengar ser bra ut och årsredovisningen är vad jag kan bedöma ganska korrekt och bättre än tidigare år. Därför såg jag det som värt att yrka bifall]

David Aronsson
Gruppledare KF