Skip to main content

Debatt: Skydda Ulvaskogen, minska utsläppen och ge invånarna inflytande

Debattartikel publicerad i Eskilstuna-kuriren med Strengnäs tidning (foto: Mikael Lander)
För vänsterpartiet är Ulvaskogen en högprioriterad fråga vi länge arbetat med och inte viker ifrån! Vi behövs i kommunfullmäktige, varken sittande styre (M) och (S) eller de flesta övriga oppositionspartier tar frågan på tillräckligt allvar. Ulvaskogen, som andra skyddsvärda skogar, våtmarker, odlingsmarker och andra viktiga biotoper måste värnas för framtiden genom bildande av naturreservat och biotopskyddsområden.

Ulvaskogen, vid sjöarna Visnaren och Nedre Marviken, i Åkers bergslag. En skog med många flerhundraåriga träd och skyddade arter av både växter och djur, som akut hotas av avverkning. Det är en tätortsnära skog med höga friluftsvärden. Där kan alla uppleva naturen. Ett reservat skulle också kunna binda ihop de befintliga reservaten i området för ännu större värde.

På bara 3 veckor från anmälan om avverkning kan skogen vara borta! Därför kräver vi att beslut fattas om tillfälligt avverkningsskydd, tills dess ett Naturreservat har bildats!

I Strängnäs planerar det sittande styret för ett stort AI-center och ett gigantiskt logistikcenter, men misslyckas uppnå såväl miljö- som klimatmål. En allvarlig felbedömning, som kan få stora konsekvenser för kommande generationers möjlighet till försörjning och livskvalitet.

I Strängnäs kommun försvinner skogar i snabb takt för att det kortsiktigt finns pengar att tjäna. Men miljökonsekvenserna vid slutavverkning blir enorma och oöverskådliga både på kort och lång sikt. Kalhyggen förstör ekosystem, ökar risken för översvämning, ras och skred samt förorening av vattnet. Något av det viktigaste vi kan göra här i Strängnäs är därför att skydda skogarna och marken.

Grönplanen, som är en plan för hur skog och mark ska förvaltas, räcker inte då den när som helst kan ändras genom politiska beslut. Därför måste vi bilda naturreservat av mark med högt naturvärde och tätortsnära skog med högt friluftsvärde. Strängnäs kommun skyddar endast 2,8 % av sin yta, medan rikssnittet är 15 %. Detta sätter kommunen i skamvrån både nationellt och iSörmland. Det finns fler saker som oroar. I styrets flerårsplan har det globala målet om fossilfrihet 2030 tagits bort. M+S blundar för riskerna. Vi gör tvärtom!

Den största källan till fossila utsläpp här i Strängnäs är alla privata bensin- och dieseldrivna bilar. De står för drygt 50% av utsläppen. Det viktigaste vi kan göra är därför att underlätta för invånarna att sluta tanka bensin och diesel och istället gå, cykla, åka buss och tåg samt köra bil fossilfritt. För att minska utsläpp i den här omfattningen, krävs nära samarbete med invånarna, bland annat genom medborgarråd. Detta är avgörande för att nå målet Ett fossilfritt Strängnäs år 2030 och klimatneutralt år 2040.

Vi måste förändra snabbt, stoppa planerna på fler försämringar genom logistikparker och AI-centra. Verka för ett lantbruk där djur får leva enligt sina behov och inte plågas. Vi får inte äventyra kommande generationers försörjning och livskvalitet. Vi behöver din röst i processen.

Interpellation: Hur ser simkunnigheten ut i Strängnäs?

Hur ser simkunnigheten ut i Strängnäs?

Interpellation till Kommunfullmäktige 2026-06-22 Ställd till ordförande i Barn- och utbildningsnämnden Catharina St Cyr

Detta undrar vi med anledning av att Svensk simidrott skriver att 53 000 i åldrarna 10–16 år inte kan simma i landet. Vi är en mälarkommun med goda möjligheter till fritidsverksamheter i och kring vatten. Så simkunnighet är oerhört viktigt…

Frågor

Därför undrar vi följande:

  1. Hur många av Strängnäs elever i årskurs 6 klarar av kraven att kunna simma 200 meter?
  2. Ges elever med NPF-diagnoser tillgång till simträning och simprov i lugnare miljö?
  3. Har vi några rapporterade tillbud i Strängnäs kommun som är knutet till brist i simkunnighet?

David Aronsson, Yvonne Knuutinen, Merja Kylmämaa Vänsterpartiet Strängnäs

Motion: Vidareutbildning för kommunens arbetsterapeuter

Motion till Kommunfullmäktige 2026-06-22 Arbetsterapeuter har en viktig roll i kommunens hälso- och sjukvård. De bidrar till att människor kan leva ett mer självständigt liv, klara sin vardag bättre och bo kvar hemma längre. I takt med en åldrande befolkning, ökade behov av rehabilitering samt en snabb utveckling inom hjälpmedel, kognitivt stöd och välfärdsteknik behöver också arbetsterapeuternas kompetens utvecklas och stärkas över tid. Flera nationella aktörer lyfter behovet av stärkt rehabilitering, ökad kunskapsbas och bättre användning av hjälpmedel i kommunal verksamhet. Vidareutbildning för arbetsterapeuter kan ge kommunen bättre förutsättningar att möta framtidens behov, höja kvaliteten i insatserna och säkerställa att invånarna får tillgång till jämlika och personcentrerade lösningar. Det kan handla om fördjupad kompetens inom exempelvis demensvård, kognitivt stöd, hjälpmedelsförskrivning, bostadsanpassning och digitala arbetssätt. För personer med nedsatt syn eller hörsel kan rätt stöd, anpassningar och hjälpmedel vara avgörande för möjligheten att kommunicera, orientera sig, förebygga fall, ta del av information och klara vardagens aktiviteter på ett tryggt och självständigt sätt. En aktiv satsning på vidareutbildning stärker inte bara den enskilda yrkesutövaren utan också hela verksamheten. Det kan bidra till bättre bedömningar, mer träffsäkra åtgärder, effektivare användning av resurser och ökad trygghet för patienter, brukare och anhöriga. Samtidigt kan möjligheten till kompetensutveckling göra kommunen till en mer attraktiv arbetsgivare, vilket är särskilt viktigt i tider då rekrytering och kompetensförsörjning är stora utmaningar inom välfärden.

Förslag

Därför föreslår vi:
  1. att kommunen utreder behovet av riktad vidareutbildning för kommunens arbetsterapeuter,
  2. att kommunen tar fram en plan för kontinuerlig kompetensutveckling för arbetsterapeuter inom relevanta specialistområden,
  3. att vidareutbildning prioriteras inom områden som demens, kognitivt stöd, välfärdsteknik, syn- och hörselnedsättningar samt rehabilitering i ordinärt boende,
  4. att kommunen säkerställer att arbetsterapeuter ges praktiska möjligheter att delta i vidareutbildning inom ramen för sin tjänst.
David Aronsson, Yvonne Knuutinen, Merja Kylmämaa Vänsterpartiet Strängnäs

Interpellation: Vilken rådgivning ger kommunen med syftet att förmå företag och privatpersoner att bygga och anlägga mark mer hållbart?

Interpellation till Kommunfullmäktige 2026-06-22 Ställd till KSO Jacob Högfäldt I Strängnäs kommun utgör utsläppen relaterade till bygg- och anläggning ca 25 % av kommunens totala fossila utsläpp. Att minska klimatpåverkan för alla bygg- och anläggningsprojekt inom kommunen kräver betydande insatser och engagemang och måste prioriteras. Regeringen har antagit en handlingsplan som identifierar bygg- och fastighetssektorn som en prioriterad del i omställningen till en cirkulär ekonomi. Strängnäs kommunkoncerns byggprojekt i egen regi samt markanvisningar regleras i: Riktlinjer för klimatpåverkan och resurseffektivitet vid byggnation i Strängnäs kommun, antagen 2024. Men Strängnäs kommunkoncerns egna bygg- och anläggningsprojekt utgör bara en mindre del av det som byggs i kommunen. Strängnäs kommun behöver därför en åtgärdsplan: Målet bör vara att alla bygg- och anläggningsprojekt inom Strängnäs kommun ska anpassas enligt kommunens högt ställda krav för minskade fossila utsläpp. Strängnäs kommun har planmonopol och därför kan varken företag eller privatperson påbörja ett större bygg- eller anläggningsprojekt i kommunen utan att först söka tillstånd hos kommunen.

Frågor

Därför undrar vi följande:
  1. Tar Strängnäs kommun regelmässigt tillfället till rådgivning? Vilken typ av rådgivning ges?
  2. Hur skulle rådgivningen kunna utökas för att både företag och privatpersoner ska kunna göra de mest hållbara valen?
  3. Finns en åtgärdsplan för när och hur rådgivning inför bygg- och anläggningsprojekt ska ske?
  4. Arbetar förvaltningen med målsättningen att även det som byggs på mark som ägs av andra (men inom kommunens yta) ska hålla samma hållbarhetskrav som kommunens egna bygg- och exploateringsprojekt?
Vi behöver stärka medvetenheten kring klimatfrågor och hållbara val hos alla, både företag och privatpersoner. David Aronsson, Yvonne Knuutinen, Merja Kylmämaa Vänsterpartiet Strängnäs