(Detta är ett inlägg publicerat 30 mars 2022 i en debatt på Strengäs tidnings debattsida, läs vårt första via denna länk.)

Lennart Nilsson svarar den 23 mars på bland annat vår debattartikel. Han hävdar att vår debattartikel bygger på ideologi och svepande påståenden. Låt oss då beskriva fakta i frågan om valfrihetssystem i hemtjänsten, LOV.

Mindre än hälften av de med omsorgsbehov väljer utförare.

Under de senaste sex åren har LOV-bolagen inte ett enda år i snitt haft fler utbildade undersköterskor än den kommunala utföraren, det största bolaget har aldrig nått upp till LOV-kravet på 65 % utbildade undersköterskor. Att ha utbildad personal är en avgörande kvalitetsfaktor, speciellt om den som får omsorg börjar uppvisa en oroande hälsoförsämring.

LOV innebär att de som får omsorg är geografiskt utspridda och fri etableringsrätt för bolag. Ett privat bolag med verksamhet i Strängnäs tätort kan tacka nej till någon som bor långt ute på Selaön, det kan förstås inte kommunen. Ju fler utförare det finns desto mer av hemtjänstpersonalens tid går åt till bilkörning. År 2015 körde den kommunala hemtjänsten 4,23 kilometer per timme hemtjänst, fram till år 2018 hade det ökat till 5,09 kilometer per timme hemtjänst. LOV är grundläggande ineffektivt.

Nilsson skriver att hemtjänsten även innan LOV visade på “röda siffror”, men att en budget är underfinansierad säger inget om kostnadsläget. År 2012 var kostnaden per brukare 8 % högre i Strängnäs än riket. År 2020 var kostnaden 32 % högre än riket. Detta är på grund av LOV.

Att mäta kvalitet i hemtjänsten med stöd av en enkät innebär vissa svårigheter. De senaste åren har det bara varit 58-70 % av de som får hemtjänst som själva eller tillsammans med en samboende partner svarat på enkäten. Det har också bara varit 64-73 % av de som svarat som vet hur man framför synpunkter eller klagomål på utförandet. De som då inte klarar att svara på enkäten, de som sannolikt har det största omsorgsbehovet, hur väl mäts deras upplevelse av hemtjänsten? Hur många av de vet hur man framför klagomål?

Den kommunala personalen har inget behov av att skönmåla sin arbetssituation, hur mycket för fort de kör mellan insatser och hur insatsen gått. Det är god grund för kvalitetsbedömning, till skillnad från en konkurrensutsatt vinstdrivande verksamhet. Det är därför det finns kvalitetskrav i LOV-avtalen. Krav som inte följs av bolagen, vilket nämnden knappt agerat på.

Av åtta bolag som varit aktiva är tre kvar. Resten har slutat självmant eller tvingats sluta när det till slut infördes grundläggande krav för att få tillstånd att bedriva hemtjänst. Av de tre bolagen är det bara ett enda som har en ekonomisk situation som uppfyller kraven i LOV-avtalen.

Det är Nilsson som är ideologiskt förblindad när han tror att det går att skapa effektiv och kvalitetsbaserad hemtjänst i nuvarande organisationsform.

I svaret på vår motion om att avveckla LOV den 1 jan 2024, och fram till dess kraftigt skärpa kvalitetskraven, fick vi veta att först i mars i år infördes digital tidsredovisning även för de privata utförarna. Med tanke på hur det sett ut i ett stort antal kommuner med fusk med tidsredovisning så är det en nivå av tillit vi önskat att kommunen inte haft.

När vi säger att “hemtjänsten ska vara effektiv och bra, inte billig” så menar vi att kvalitet och effektivitet ska gå före kostnadspress och underbudgeteringens fokus på röda siffror. Effektivitet, det vill säga hur mycket kvalitet man kan leverera per krona, är viktigare än kostnadsnivån. LOV är inte effektivt.

David Aronsson
Kommunstyrelsen

Merja Kylmämaa
Socialnämnden

Peter Hjukström
Fullmäktigeledamot

Vänsterpartiet Strängnäs

Uppdaterades: 30 mar 2022