Omorganisationen inte bara onödig
I början av juni skickade jag ett antal frågor till förvaltningen efter att jag läst material kring omorganisationen. Då ställde jag mig frågan vad syftet med omorganisationen egentligen är. Fortfarande så förstår jag inte behovet. Det många sätt att beskriva behovet i fina ord, men faktaunderlaget ger fortfarande inget stabilt argument för varför omorganisationen är nödvändig.
Detta inlägg baseras på de svar jag fick i juni från förvaltningen liksom det underlag som Barn- och utbildningsnämnden fick i augusti. Numreringarna nedan följer numreringen i förvaltningens underlag som ni åtminstone kan hitta här på vår sida .
Resultatet av förra omorganisationen
Majoriteten beslutade att stänga Långbergsskolan och flytta den till Karinslunds tomma lokaler. Långbergsskolan blev istället förskolan Trollskogen. Jag hade mina egna barn där under semesterperioden då endast en förskola var öppen, kan inte påstå att jag blev direkt imponerad över lokalerna eller övertygad om deras lämplighet som förskola. Majoriteten borde stå fast vid sitt mer eller mindre uttalade löfte att Långbergsskolans flytt var temporär och att den ska återuppstå som skola på rätt plats. För när man läser majoritetens (tjänstemännens) förslag så kokar det ned till en enda fråga. De förväntade stora inflyttande barnkullarna i de nya områdena i och mellan Långberget och Finninge resulterar i en förväntan om en mer central skola än Karinslund.
En annan bevekelsegrund för våra förslag handlar om att familjer som flyttar in i Finninge/Långberget kanske framöver inte kommer att vilja ta sig till Karinslund. Kostnaden för dagens transporter borde läggas på pedagoger. – Andreas Gydinggård, Verksamhetschef Grundskolorna
Menar majoriteten att det inte var en dum idé att permanenta flytten av Långbergsskolan med tanke på att upptagningsområdet (dvs det område där eleverna blir erbjudna plats på Långbergsskolan innan de väljer och det område som har skolskjuts beräknad utifrån Långbergsskolan) inte har ändrats. Barn i Malmby förväntas alltså gå i skola på Tosterön. Jag vet av egen erfarenhet att som förälder så väljer man en närmre skola.
Intressant är också som ni ser nedan att kostnaden för transporter ökar i omorganisationsförslaget, så vad grundskolornas verksamhetschef hänvisar till kan man fundera på.
Kommentarer till det presenterade underlaget
1. Befolkningsutveckling
Majoriteten hävdar att det blir 400 fler barn i Strängnäs stad, större delen i de lägre årskurserna.
2. Översyn av lokalkapacitet
Majoriteten hävdar att det finns en stor och besvärande lokalproblematik i att eleverna har för mycket plats och att det kostar pengar.
Det finns ingen utrymmesbrist på Paulinska eller för mycket plats. Utvecklingen inom åk 6-9 har nått botten och inom fem år kommer antalet elever öka med 100 st, enligt kommunens underlag. Det får plats på Paulinska och tar bort eventuell överkapacitet. Inget behov av att göra om den alltså.
Enligt beräkningarna så finns plats i de tre kommunala skolorna för den beräknade ökningen av elever i centrum (ca 250 st på 5 år). Vasa, Finninge och Karinslund/Långberget kan svälja den förväntade ökningen.
Jo, i det presentationsmaterial som kontoret presenterat för nämnden framgår att vi idag har totalt ca 250 tomma platser på Vasa (75), Finninge (125) och Långberget (125). – Kommunens svar på min fråga om inte 240 elever får plats kommande 5 år.
Om majoriteten har tänkt sig att permanenta Långbergsflytten och inte gå på den linje som utpekas som problem i framtiden [… det behövs en ny centrumskola (inte så förvånande med tanke på att man tog bort Långbergskolan)…] så måste förstås upptagningsområdena ändras. En större del av centrum måste få Karinslund som basskola så att elever inom dess nuvarande upptagningsområde istället kan börja gå på Vasa eller Finninge som borde vara mer geografiskt logiskt. Enligt kommunens eget underlag finns alltså inget behov av att rent lokalmässigt omorganisera skolan igen. Eller som förvaltningen svarade när jag frågade…
Karinlundsskolans (Långbergets) upptagningsområde är området mellan Järnvägen , gamla E4 och ut till Malmby. På sikt kommer eleverna i området att söka sig till närmare skolor, Finningeskolan och Vasa vilket kommer att medföra att dessa skolor inte räcker till, särskilt med hänsyn till att utbyggnad sker i området.
En ny skola, alternativt utbyggnad av både Vasaskolan och Finningeskolan kommer att behöva byggas i detta område om inte fortsatt bussning av barnen i området fortsätter.
3. Konsekvensanalys av statliga styrdokument…
”Om fyra år kommer grundlärare med examen om 240 högskolepoäng med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1-3 examineras från bland annat Mälardalens högskola” – ur underlaget till nämnden.
Är detta på allvar? Ska vi genomföra ytterligare en stor omorganisation för att möta en ny sammansättning lärare om fyra år? Det kommer sannolikt inte finnas brist på lärare med legitimation för att arbeta i de skolor som finns i nuläget under lång tid framöver. Omsättningen på lärare är inte stor så genomslaget av den nya utbildningsinriktningen kommer att dröja lång tid framåt.
”De nya statliga reformerna på skolområdet kommer bland annat att innebära att elever får betyg i skolår 6 och att nationella prov genomförs i skolår 3, 6 och 9. En omorganisation till tre f-3 skolor och två 4-9 skolor möjliggör för skolan och eleverna att formativt arbeta i riktning mot dessa avstämningar av kunskapsutvecklingen. ”
Kan någon förklara för oss varför F-5 resp 6-9 är sämre indelning än F-3 och 4-9 om man har prov i åk 3, 6, och 9? Med F-5 kan man arbeta med resultatet i provet i åk 3 i bekant miljö. Sen får nästa skola åk 6 provet som start på utbildningen och åk 9 som kvitto. Det framstår inte som så mycket sämre än situationen vid föreslagen omorganisation att det motiverar omorganisationen.
4. Skolskjutskostnader
”Skolskjutskostnaderna beräknas öka med 230 tkr när den nya skolorganisationen är helt genomförd. ”
Hur var det där med att lägga resurserna på lärare? 230 tkr är försvinnande lite i jämförelse med Barn- och utbildningsnämndens hela budget, men det är en halv lärare som försvinner. Detta är förstås inte ett argument för omorganisation, iofs inte heller något starkt argument mot.
5. Renovering av grundskolorna
Förvaltningen beskriver en situation där majoriteten satsar pengar på att renovera skolorna. Det har inte mycket med omorganisationen att göra. Detta stycke är dock intressant då det visar att en av knäckfrågorna, hur gör man Paulinska ok för åk 4?, inte har någon lösning ännu.
”Anpassningar av skolmiljöer, såväl inne som ute, är nödvändiga. De samtal som förts med personal och elever utifrån en behovsbeskrivning av lokalanpassningar på Paulinska skolan kommer att komplettera denna text inför nämndens beslut i september. ” Detta är de enda som står i förslagsbeskrivningen relaterat till anpassning av Paulinska.
6. Ekonomiska konsekvenser
Förvaltningen/majoriteten beskriver i förslaget att en ny centrumskola behövs. Likaså säger man att Tosteröskolan kommer bli överfull om förskolan inte flyttar.
Se våra kommentarer till 1 och 2 ovan. De kommande 5 åren behövs ingen ny skola, eleverna får plats. Det bekräftar förvaltningen. Med den kraftiga befolkningsökning som väntas ske i kommunen de kommande åren gör att prognostisering är svår och förvaltningen har bommat rejält tidigare. Det finns inget tillräckligt bra underlag för att genomföra omorganisationer baserad på prognoser som ligger mer än 5 år framåt i tiden.
Om Karinslund blir en F-9 finns inget behov av mer plats i Tosteröskolan. Den är full idag, låt den fortsätta vara full. Det blir i sådant fall en fråga om upptagningsområden.
7. Rektorernas perspektiv
Det skulle vara kul att veta var rektorerna faktisk sa. Det är ytterst tomt i detta avsnitt och formuleringarna år sådana att det framstår som att rektorerna inte lämnade ett underlag som stödjer förslaget fullt ut.
”I samtal med rektorer för de kommunala grundskolorna i Strängnäs kommun framför flera rektorer argument kring lärarbehörighet som ett skäl för F-3skolor och två 4-9 skolor.” – Detta är det enda som står kring var rektorerna faktiskt tycker. I klartext kan det betyda att två rektorer nämnde lärarbehörigheten som ett argument för omorganisationen, behöver inte ens betyda att de gjorde mer än att bara acceptera att det var ett faktiskt argument. Någon värdering av hur starkt argumentet var framgår inte. Beskrivningen av ett rektorsperspektiv framstår inte som ett argument för omorganisationen.
8. Lärarnas situation
Det är lika svårt för oss att bedöma vad lärarna egentligen sagt som det var för stycket relaterat till rektorernas situation. Information orelaterad till omorganisationen blandas med farhågor bland läraran om anställning på flera skolor och oro för den egna anställningen. Vi ser inte detta som oväsentligt. Dagens lärare har inte en behörighet eller stadiumindelning som nödvändigtvis passar omorganisationsförslaget. Vi riskerar alltså att skapa en rörig situation under de många år som dagens lärare inte har gått i pension, dvs 10-tals år framåt. Detta är inte ett argument för omorganisationen.
9. Elevperspektiv
”I stort tycker flera av barnen att det är bra att pengarna inte går till hyra av lokaler utan till undervisningen. ” – Detta skriker ledande frågeställning så mycket att det underminerar all annan information i förvaltningens beskrivning. Det framgår inte i förvaltningens beskrivning hur mycket lokalkostnaderna ökar totalt genom att behålla den befintliga organsationen i förhållande till vid en omorganisation. Ingen kan ju på allvar tro att Paulinska ska kunna genomgå omfattande anpassningsarbete utan att det påverkar hyran. Likaså måste ju de föreslagna F-3 skolorna byggas om för att anpassas till ett mycket större antal små barn. Det kommer också påverka hyran i negativ riktning.
”Eleverna föredrar två 4-9 skolor, jämfört med en 4-6 skola och en 7-9 skola.”
Den undersökning som genomfört framstår som fullständigt vinklad. Det är i förhållande till dagens situation som frågorna ska ställas, inte i jämförelse med ett påhittat skräckscenario.
I beskrivningen av elevperspektivet finns absolut ingenting som tyder på att omorganisationen är nödvändig eller önskvärd utan snarare att elevernas farhågor indikerar problem men att de tror att problemen kan lösas. Detta är inte heller ett argument för omorganisation.
Vänsterpartiet i Strängnäs motsätter sig att ytterligare en omorganisation sker. Likaså anser vi att Moderaternas förslag till lösning inte framstår som mer hållbart, med ett undantag (samverkan mellan Vasa och Paulinska, se nedan).
Vasa och Paulinska skulle kunna skapa en F-9 skola där elevkullarnas storlek avgör vilken skola som åk 5 placeras på. De ligger i direkt anslutning till varandra och arbete pågår ju uppenbarligen redan för att styra bort trafik från området mellan skolorna. Paulinskas elever har alltid ätit lunch i Vasaskolans matsal. För Vasaskolans elever kan det inte kännas främmande att börja i Paulinska. En samordnad organisation skull också kunna medföra vissa fördelar ur kostnadsperspektiv. Att Vasaskolan har efterssatt underhåll eftersom alla förutsatte att den skulle läggas ned som resultat av förra skollokalsundersökningen kan inte användas som argument för att genomföra en omfattande skolomorganisation.
För Härad och Fogdö skola innebär detta på pappret att de fortsätter vara F-5, men de eleverna kommer då till en ny skola i åk 6 när många andra på skolan har varit där sen åk 4. Likaså finns det väl inga aviserade ändringar av friskolorna så förutsättningarna att flytta mellan privat skola till kommunal, eller åt andra hållet, blir sämre.
För att travestera majoriteten och förvaltningen. Resurser och kraft behöver läggas på lärarna och det pedagogiska arbetet, inte på ytterligare en omorganisation.
Omorganisationen framstår inte bara som onödig utan ytterligare ett orosmoment för den numera hårt konkurrentutsatta kommunala skolan. Lugn och ro och stabilitet är enligt vår bedömning långt viktigare än de fördelar (som också går att ifrågasätta) som framförs i förslaget från majoriteten.
Reaktioner från politiker och föräldrar kan delvis ses på dessa länkar.
Politiker ignorerar föräldrar (Debatt, ekuriren)
En cynisk inställning till skolan (SP, ekuriren)
Skolomorganisationen en skandal (debatt, ekuriren)
Demokratin skymfas i Strängnäs (MP, ekuriren)
David Aronsson
Gruppledare i KF och ordförande
V Strängnäs