Det ska gå att lita på skolan, omsorgen, socialtjänsten och alla delar av välfärden. För invånarna betyder det också förutsägbarhet. Från ett år till ett annat ska inte förutsättningarna ändras till det sämre.

Politiken behöver alltså vara långsiktig och fokuserad på de kommunala tjänsternas kvalitet och omfattning och inte i första hand på överskottsmål och soliditet. Det behövs däremot också kontroll på ekonomin och förståelse för att fastställd budget i grunden ska hållas, men också att det är meningslöst att ställa krav som inte motsvarar de resurser som tilldelats organisationen.

Kommunen måste möta invånarnas behov. Att genomföra förändringar som för tryggheten längre från människor är inte kommunens roll. Det går till exempel inte att tvinga fram en digitalisering om det betyder att de som behöver stödet inte kommer fram. Det såg vi allt för tydligt när ansökan om försörjningsstöd skulle göras helt digitalt, även av personer som inte kan eller inte har självklar tillgång till datorer eller mobiler och som inte kan signera en ansökan digitalt.

Det ska vara självklart att en invånare som har ett behov av kontakt med kommunen ska nå fram. Vården och andra organisationer där det är avgörande för invånaren att samordning sker ska inte behöva jaga kommunen.

Skolan i Strängnäs kommun levererar idag inte fullt ut det invånarna och samhället behöver. Strängnäs har drabbats hårt av de styrningsproblem och segregation som friskolesystemets nuvarande utformning medför. Samtidigt har styrande majoriteter helt misslyckats med att möta den kraftiga socioekonomiska segregation som uppstått. Det påverkar enskilda elevers förutsättningar att få den skolgång de har rätt till och underminerar skolors möjlighet att hjälpa barn i behov av särskilt stöd.

Medborgardemokrati och inflytande är någon som kan förbättra en kommun. Det förutsätter kvalitet i dialogen och att den nämnd eller den del av förvaltningen som öppnar för synpunkter också har tänkt efter på vad synpunkterna ska användas till och var det finns förändringsmöjligheter. Dialogen ska ge besluten mer underlag och göra den kommunala verksamheten bättre.

Kommunal verksamhet är  till för människorna i kommunen, direkt eller indirekt. Öppenheten är avgörande för ett inkluderande och hållbart samhälle. Medborgarkontoren har en viktig roll som kan bli större om de ännu mer används för att skapa dialog inför beslut i frågor som berör kommundelen. 

Förskola och Fritids

Förskola och fritids ska ge barn goda och rättvisa uppväxtvillkor och har både en omvårdande och en pedagogisk uppgift. Förskolan ska uppmuntra till lärande och bidra med utmaningar och stimulans för barns nyfikenhet. Samtidigt är den en förutsättning för båda föräldrars rätt till arbete och jämställdhet. 

Förskolan är viktig även för de barn vars föräldrar är hemma om dagarna. Barn till föräldralediga och arbetslösa ska kunna fortsätta gå på förskola i den omfattning som är lämpligt för varje barn för att ta del av förskolans pedagogiska verksamhet. Det behövs mer än de 15 timmar som är begränsningen idag.

Barn under tre år behöver mindre grupper med hög personaltäthet för att få sina känslomässiga behov tillgodosedda. Vi anser att det ska vara som mest 12 barn per grupp med 1- 3-åringar och 15 barn per grupp med 3-6-åringar. Det ska också arbeta minst en vuxen per fyra barn i grupper med 1 – 3 åringar och en vuxen per fem barn i grupper med 3 – 5 åringar. Successivt vill vi öka andelen förskollärare.

Även fritids ska ha fokus på att stimulera barnens lärande. Fritids ska komplettera skolan och erbjuda aktiviteter som stimulerar till lek, skapande och social utveckling. Därför behöver fritids goda förutsättningar i form av bra lokaler, lämplig gruppstorlek och utbildade fritidspedagoger.

Grund- och gymnasieskolan

Skolan ska ge barn och ungdomar kunskaper som bildar grundstenar för livet. Därför måste skolan bli en skola för alla. Skolan har ett viktigt uppdrag i att ge kunskaper och erfarenheter som kompenserar för social bakgrund och ger alla möjligheter i livet. Skolan ska också vara en plats där barn från olika bakgrund får lära känna varandra.

Friskolorna i Strängnäs har idag en tydligt segregerande effekt. Skillnaden i föräldrarnas utbildningsnivå är markant mellan vissa friskolor och den kommunala skolan. Att Strängnäs har så stor andel friskolor har också medför ineffektiv elevstruktur. Det drabbar eleverna om inte resurser tillförs för att kompensera. Vi tycker att den andel av resurserna som fördelas utifrån socioekonomiska faktorer (till exempel föräldrars utbildningsnivå), måste bli märkbart större än vad den är nu.

Den kommunala skolan måste agera som om den är i en konkurrenssituation och inte låta friskolorna styra förutsättningarna.

Skolbibliotek är en viktig faktor för inhämtande av kunskap och de motverkar segregationens effekter. Eleverna i Strängnäs skolor ska ha tillgång till lagstadgade skolbibliotek som genom att de bidrar till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning verkar för en utveckling av det demokratiska samhället.

Vissa barn behöver mer resurser än andra för att klara sin skolgång. Kommunens uppgift är att säkerställa att det finns tillgång till extra resurser vid behov. Det är också viktigt att skolan har ett nära samarbete med målsman. Välfungerande åtgärdsplaner för elever med funktionsnedsättning ska vara obligatoriska.

Särskolan har en viktig funktion att fylla i de fall där elever med olika funktionsnedsättningar inte kan gå i vanlig grundskola, trots extra stöd. Särskolan ska normalt ligga i samma lokaler som den kommunala skolan med jämnåriga elever, både för att ge möjlighet till gemensam verksamhet och för att underlätta för de elever som läser integrerat med övriga elever i vissa ämnen. Den situation som F-5-särskolan hamnat i när övriga Tosteröskolan lades ned behöver förändras och särskolan igen integreras med en annan F-3-skola vad det gäller lokaler och verksamhet.

Thomasgymnasiet har en självklar plats bland Strängnäs skolor. Det ska vara en komplett gymnasieskola med både de teoretiska och praktiska linjerna samt fortsätta att ha ett välfungerande individuellt program.

Utbildning för vuxna

Komvux och Grundvux är mycket viktiga verksamheter, både för samhället och för enskilda personer. Möjligheten att få en andra chans medför att utbildningsnivån hos befolkningen ökar och fler människor kan hitta sin plats i samhället. I en allt mer kunskapsintensiv omvärld har det blivit svårare att byta yrkesbana. Komvux ska kunna ge möjligheter till det. Även de elever som sent inser att de behöver högre betyg för att nå sina mål och vill öka sina kunskaper i hopp om att få ett högre betyg måste kunna få plats på komvux. Rätten till en andra chans ska alltid finnas.

Att SFI-utbildningen, svenska för invandrare, görs individanpassad så att eleverna kan tillgodogöra sig svenska så snabbt som möjligt är viktigt. För att vuxna med eller utan studievana ska kunna motiveras att genomgå ytterligare utbildning så krävs det att utbildningen görs effektiv, intressant och attraktiv för både de som är analfabeter och de som har universitetsstudier bakom sig.

Kulturskolan

För att främja elevernas kulturintresse bör en aktiv kulturskola bibehållas och utvecklas. Med höga terminsavgifter ser vi en risk att barn utesluts från kulturskolan på grund av föräldrarnas ekonomiska situation. Vi vill att alla barn och unga ska få möjlighet att delta i Kulturskolan aktiviteter, därför vill vi ha låga eller inga terminsavgifter.

Rätten till ett rikt liv under hela livet

Andelen äldre blir allt större. Trots förbättrad hälsa för de allra flesta äldre långt upp i åldrarna ökar ändå den åldersrelaterade ohälsan med bland annat förslitningar, benskörhet och demenssjukdomar. För de äldre som drabbas av ohälsa och sjukdom är det mycket viktigt att vården och omsorgen fungerar. Det är framförallt viktigt att insatserna samordnas, att medicinska och sociala aspekter vägs samman. Detta är en förutsättning för att den äldre ska kunna fortsätta att leva ett så rikt och aktivt liv som möjligt.

Dagens förbättrade hemsjukvård har medfört att äldre kan bo kvar i sitt hem längre. Det är dock angeläget att anhöriga inte pressas till orimliga hjälpinsatser eller skuldbeläggs när de inte orkar vårda sina anhöriga hemma. Därför behövs det kommunala anhörigstödet och andra förebyggande insatser.

Det handlar även om den enskildes trygghet. Det ska vara den enskildes rättighet att som äldre själv bestämma om och när man vill flytta till ett äldreboende. Kommunen har ett ansvar för att det finns äldreboenden och demensboenden i tillräcklig omfattning och i samtliga kommundelar. 

Verksamheter med hög kvalitet i äldreomsorgen skall bevaras och fortsätta att utvecklas i samverkan med de äldres brukarorganisationer. Personaltätheten behöver ökas till en nivå som säkerställer kvaliteten i verksamheten och kompetenshöjande insatser bör erbjudas personal i syfte att säkerställa de äldres individuella behov.

Det är viktigt att uppmärksamma behovet av stöd och omsorg för äldre personer med funktionsnedsättning

Vänsterpartiet vill att hemtjänsten ska vara helt i kommunal regi. Kontinuitet i antal omvårdare som en brukare möter behövs. Det styrda timsystemet ersätts med ett system där brukaren av hemtjänst får möjlighet att styra vad vissa timmar ska användas till. Detta för att skapa valfrihet och kontroll för brukaren istället för att öppna för en konkurrensutsatt marknad där företag gör skattefinansierad vinst på äldres behov.

Omsorgen i särskilda boenden och inom hemtjänsten ska bedrivas utifrån ett hälsofrämjande och rehabiliterande synsätt. En förutsättning för god hälsa hos personer i särskilt boende och de som har behov av hemtjänst är en meningsfull fritid och sysselsättning, de ska vara nöjda med sina möjligheter till ett självständigt och rikt liv. Det kan underlättas genom att till exempel arbetsterapeuter och andra specialister finns tillgängliga och att det finns tillräckligt med personal för att ge tid till att delta i sociala aktiviteter. Det är också en självklarhet att det ska finnas tillgång till wi-fi på alla kommunala boenden, både som aktivitet för de som bor där och för att skapa eller hålla kvar ha aktiva sociala nätverk, liksom för att kunna digitalisera omsorgen.

 

Det behövs en typ av boende som passar för de som bara klarar att bo kvar hemma med hjälp av stor hemtjänstinsats och för de som känner sig ensamma och otrygga. Det är idag ett stort steg till att få plats på särskilt boende. Omsorgsbehovet måste i princip vara större än vad hemtjänsten klarar för att en plats på särskilt boende ska kunna garanteras. Idag byggs trygghetsboenden, som ska vara ett boende med större gemenskap och viss service. Det sker enligt marknadens regler och hyrorna blir höga. Då blir den tryggheten och steget mellan eget boende och särskilt boende bara för de som har råd att betala höga hyror. Vi vill inte att det kommunala bostadsbolaget bygger sådana hyresrätter, bolaget behövs för att bygga vanliga hyresrätter. Vi vill att särskilda boenden byggs av fastighetsbolaget med syftet att vara till för äldre kommunmedborgare som har visst omsorgsbehov, men främst behov av gemenskap och trygghet. Det ska vara kommunal verksamhet med hyror enligt samma principer som särskilt boende, så att alla kan ha råd.

En del av livet som är viktig för måendet är måltiderna. Vänsterpartiet kommer att arbeta för att det ska gå att få biståndsbeslut på att få äta mat i en kommunal lokal i närområdet, en måltidsgemenskap som komplettering till att få färdiglagad mat skickad till hemmet.

Uppdaterades: 03 sep 2022