Skip to main content

Bättre målstyrning

Detta är vad jag sa i KF den 26 april 2011 angående Årsredovisning för 2010. Det kan bli lite kryptiskt om man inte läst årsredovisningen.

KF § 8

När jag läser 8:29 där uppföljningen av ägardirektiven står så ser fastigheterna ut som en konstant huvudvärk. Verksamheterna har problem med att lokalkostnaderna är för höga och fastighetsbolaget har enligt redovisningen problem med att hyreshöjningar uteblivit.

Om vi hamnar i en situation där pressen på lägre hyror underminerar ägardirektivet kring underhåll och värdesäkring över tid så knaprar vi på grenen vi sitter på.

Jag vet ju att vi i opposition tillsammans med Socialdemokraterna kritiserade de borgerliga majoriteterna för att ha svältfött kommunen så att bland annat ett underhållsberg byggts upp i fastighetsbeståndet. Det är nu upp till sittande majoriteten, med Socialdemokraterna, att se till att fastighetsbolaget klarar att underhålla och vårda fastigheterna på ett sådant sätt att inte nästa majoritet också får ta över en underhållsskuld.

Sen tänkte jag kommentera enskilda mål i korthet, så det blir lite tvära kast. Förhoppningsvis tar någon med sig något av det.

På sid 8:31 mål 1.7 kan man läsa att att det inte finns statistik över elanvändningen, så målet inte kan utvärderas. Vi har ju ett kommunalt elbolag, kan man inte få underlag från dem angående hur deras elförsäljning till kunder i kommunen har ändrats (exklusive kundflyttar). Då kunde man ju få underlag för delar av måluppföljningen, annars har målet ingen funktion.

På sidan efter finns mål 6.2 och 6.3… angående kommunen som arbetsgivare och diskriminering, mål som i alla fall jag tycker är rätt relevanta. Mätning har inte utförts, varför? Jag har ett minne av att kommunen har ett enkätverktyg? Hade ju inte varit svårt skicka ut dessa frågor.

Jens (Persson, KS ordf.) berömmer med viss rätt majoriteten [dvs sig själv] för att de har fått ordning på ekonomin.

Hur kommer det sig då att KS så grovt bommat målet om minskning av inköpskostnader? Minskningen på 4% har blivit en ökning med 8%. Är målet relevant om det kommer i andra hand i jämförelse med verksamhetsbehov? Det gäller alltså mål 6.6 på sid 8:32.

Enligt mål 2.7 på barn och utbildningsnämnden (sid 8:34) så ska resultaten på nationella prov vara bättre än riksgenomsnitt. Där står att målet är uppnått för årskurs 9. Det är ju en sanning med modifikation, för matematik var Strängnäs sämre än rikssnittet (i alla fall enligt vad jag såg på skolverkets sida). Statistiken för årskurs 3 och 5 har kommit nu och för årskurs 3 klarades målet men inte för årskurs 5. Så jag antar att det nu finns en plan för hur målet ska uppnås.

Spontant känns det som att det inom Kulturnämnden och Socialnämndens områden är så att kostnader motsvarar verksamhet. Att dessa två nämnder har mål som säger att de ska hålla nere kostnaderna (mål 6.1 på båda nämnderna) känns lika udda som redovisad måluppföljning. Kulturnämndens skulle lika gärna kunna läsas… ”Vi satsar inte lika mycket på kultur per innevånare som andra kommuner”. Socialnämndens förklaras väl av taskig bemanning, utebliven driftsättning av gruppboenden och mindre verksamhet än budgeterat inom en rad områden.

Målen redovisar inte effektivitet (vilket de iofs enligt målformuleringen inte heller ska göra) utan de visar utebliven verksamhet. Själv tycker jag som sagt att det är rätt udda.

Sen har jag bara ett litet påpekande om ett skrivfel. På sid 8:16 ovanför fig 2 så har det blivit fel i texten kring långtidssjukfrånvaron. Det ska ju inte stå bara procent utan vad det är procent av, som det gör i målredovisningen.

Man kan ju inte direkt yrka att målen ska bli bättre och uppföljning och målstyrning skarpare… så jag yrkar bifall till KS förslag till beslut.

[Kanske ska kommentera varför jag som oppostitionspolitiker bifaller KS förslag att avsätta medel från 2010 för fortsatt satsning 2011, för t.ex. den försenade ungdomssatsningen, och att godkänna årsredovisningen. Omfördelningen av pengar ser bra ut och årsredovisningen är vad jag kan bedöma ganska korrekt och bättre än tidigare år. Därför såg jag det som värt att yrka bifall]

David Aronsson
Gruppledare KF

Språket har betydelse

Klimatförändringen är en svår och komplicerad fråga och det blir inte lättare att förstå allvaret om problemen formuleras på ett missledande sätt. Några exempel, förra fredagen publicerade Dagens Nyheter ett reportage om de senaste översvämningarna i Australien och de extrema svängningarna mellan torka och ihållande regn. Artikelns rubrik som upptog ansenlig del av första sidan kungjorde ”klimathotet viftas undan”. Det är något egendomligt med det här uttrycket ”klimathotet”, det antyder att klimatet har ett självständigt förlopp som hotar oss. Man menar förstås att klimatförändringen utgör ett hot mot kontinenten, men ändå är uttrycket missledande och fördunklar det faktum, som de flesta forskare är eniga om, att klimatförändringen är framkallad av mänskligaktivitet. Ett annat exempel är nyheten som lästes i Rapport för några veckor sedan nämligen att koldioxidutsläppen i Sverige minskade förra året, alltså det är något positivt som har inträffat. Undersöker man statistiken (som är rätt så snårig) från SCB och Energimyndighet framträder en mer nyanserad bild. Visserligen har utsläppet minskat men det beror delvis på den låga konjunkturen. Men även om utsläppen av växthusgaserna har minskat något så forsätter halten av dessa gaser att stiga. Det är samma sak när man fyller ett kar med vatten, stryps vatten tillförsel något så fortsätter karet att fyllas med vatten om än med mindre takt. För att koldioxid halten i atmosfären ska sluta öka så krävs det noll eller mycket låga utsläpp, och fram till dess lär det dröja väldigt väldigt länge.

Tunisiska folket skriver historia

Plötsligt händer det i Tunis, trots all politisk och social bedrövelse som utmärker de arabiska länderna. Internetaktivister, arbetare, arbetslösa och bönder (obs. få extrema religiösa grupper) strömmar ut på gatorna och störtar den auktoritära härskande elitklassen som har styrt landet sedan befrielse från Frankrike i mars 1956. Och även om det politiska läget är fortfarande i en övergångsperiod så har tunisierna redan bevisat att en demokratiskförändring är möjlig i arabvärlden. En avgörande händelse i förloppet var arméns vägran att stödja regimen, följaktligen tvingades presidenten på flykt ur landet. Ändock så har detta inte inträffat om inte massorna var ute på gatorna och demonstrerade fredligt och i stora mängder.
Orsakerna till revolutionen är bristen på demokrati, korruption och ojämn fördelning av landets resurser. Dessa förhållanden kännetecknar hela arabvärlden. Därför betraktar regimerna i området med stor oro det som händer i Tunis. I själva verket gnistan (bokstavligen) som triggade processen var händelsen att en arbetslös akademiker som sålde grönsaker brände upp sig i protest efter bråk med polisen. Sedan dess har flera egyptier och algerier protesterade med samma dödliga och tragiska metod.

Arvodena är för höga!

I första kommentaren till Strängnäs tidnings referat av kommunstyrelsens arvodesbeslut kunde man läsa… ”Enda gången alla partier är överens är när de egna arvodena skall höjas. Skandal.”

Alla partier är inte överens. Vad jag vet så stödjer iallafall inte (V)i, SP eller Mfp förslaget till beslut, speciellt i fallet för moderaternas ”kommunalråd som representerar de partier som inte sitter i majoritet” (även benämnd oppositionsråd). I och för sig kan ju SP och Mfp ha ändrat sig, men det tror jag inte.

Vänsterpartiet har i vårt förslag till budget med en besparing på arvodena. Jag kommer lägga följande yrkande (i princip) när ärendet når fullmäktige:

  1. Att ”aktuellt månatligt riksdagsmannaarvodet” ersätts av ”för året av SCB fastställt prisbasbelopp” som underlag för arvoden i bilaga 2 och i de av Kommunstyrelsen föreslagna att-satserna.
  2. Att procentsats för andre vice ordförande i KS sänks till 20%
  3. Att ersättningen till det femte kommunalrådet ”representerar de partier…” sänks till 10%
  4. Bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut med ändringar enligt att-sats 1-3 ovan.

Detta medför att ersättningsgrunden sänks från 56 000 kr/månad till 42 800 kr/månad. Därmed blir kommunalrådens arvoden i nivå med välbetalda högre chefer inom kommunal sektor. Detta är en mer relevant nivå för personer som ska företräda folket i sin helhet.

Detta minskar också de politiska kostnaderna med 1,7 miljoner utan att det går ut över de ledamöter som sitter i nämnder och fullmäktige.

David Aronsson
Gruppledare i fullmäktige och (förstås) medlem i V Strängnäs