Att upphöra med elevpengssystemet
Innan du börjar läsa detta och om du sedan väljer att leta vidare och trassla in dig i frågan så kan det vara väl värt att fundera över om vad som egentligen är skollagens syfte… att främja barnens intressen, inte ägarna av friskolor… och hur väl det tillgodoses i en kommun som har ett elevpengssystem enligt Strängnäs modell.
Lika tillgång till utbildning
8 § Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.
I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Likvärdig utbildning
9 § Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.
Särskild hänsyn till barnets bästa
10 § I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år.
…
Majoriteten (eller förstås i praktiken förvaltningen) har fått den irriterande vanan att åberopa lagstiftning som om deras tolkning är lagens formulering.
Vad det gäller folkomröstningsbeslutet så ser jag det som ett direkt feltänk. I beredningssvaret på vår motion om att elevpengssystemet ska upphöra så är det mer en tolkningsfråga om vad de egentligen menar, eftersom de skriver sin som jag ser det felaktiga tolkning av lagtexten som slutsats, men även har med en nästan ordagrann layoutändrad lagtext..
Problemet här blir då att majoritetens egen tolkning/förenkling av lagstiftningen lurar fullmäktigeledamöterna att tro att vårt förslag är lagtekniskt omöjligt.
Vad vi föreslår i motionen är att elevpengssystemet upphör… systemet upphör. Skolpeng måste utgå enligt lag och förordning och lokaldelen av den ska vara baserat på kommunens kostnad per elev om det inte finns särskilda skäl, men det gäller fristående skolor. Även med vårt förslag så blir den per definition kraftigt volymsberoende eftersom förväntade kostnader till stor del är volymsberoende, man får anta att antal elever påverkar hur många böcker man måste köpa in hur många lärare som behövs, etc.
Det finns däremot inget krav om att skolpengssystem enligt Strängnäs modell måste användas!
Lagen är väldigt tydlig med att det är den kommunala budgeten som ligger till grund för ersättningen (=skolpengen) till fristående huvudmän. Den kommunala budgeten är inte specifierad i “per elev”. Oavsett hur den interna fördelningen sker mellan de kommunala skolorna och på vilket sätt den sker så ska de fristående skolorna få en ersättning som baseras på budgeten.
Visst finns det sätt att korrigera elevpengssystemet så att det blir mer rationellt. Vi tycker däremot att det blir för stelbenta system.
Vad vi föreslår är att det statiska och felframkallande elevpengssystemet tas bort och skolans ersättning budgeteras utifrån det som skolförordningen specificerar (se nedan)… Så att skolor som exempelvis får större kostnader per elev pga suboptimala klassstorlekar eller sjunkande elevantal kan kompenseras för det på ett flexibelt men likvärdigt sätt.
Det är även fullt möjligt att skolorna (kommunala eller fristående) istället ska ersättas för sina faktiska lokalkostnader. Det skulle vara en logisk fortsättning på vad vi föreslår.
Allmänt om grundbelopp
4 § I 9 kap. 20 §, 10 kap. 38 § och 11 kap. 37 § skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Vid tillämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för
1. undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,
2. lärverktyg avse kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader,
3. elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser,
4. måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader,
5. administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet,
6. mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp), och
7. lokalkostnader avse kostnader för hyra, driftskostnader, inventarier som inte är läromedel, kapitalkostnader i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering.
David Aronsson
Gruppledare KF, V Strängnäs