artikel

Interpellation – Hur jobbar presidiet?

(Denna interpellation har än så länge fastnat hos presidiet innan behandling i fullmäktige, på grund av att fullmäktiges ordförande inte nämns som övriga av fullmäktige beslutade mottagare av interpellationer)

Mottagare: Leif Lindström , KF ordförande

Jag vill börja med att klargöra att detta inte är dold kritik eller smygargumentation. Även om jag villigt erkänner att det var Sverigedemokraternas motion, exemplet nedan, som föranleder denna interpellation (något sorts sista-droppen-princip). Det är ett ärligt menat försök att få en diskussion kring fullmäktigepresidiets roll.

Presidiet har som jag ser det en viktig roll i att styra vilka ärenden som tas upp på fullmäktige samt även att ge ledamöterna vägledning kring fullmäktiges roll och kompetensområde.

När motioner och interpellationer tas upp för första beslut kring om de får framställas eller inte så går det normalt väldigt fort. Du som kommunfullmäktiges ordförande hinner ibland knappt läsa klart ärendemeningen innan du konstaterar att det inte finns någon på talarlistan och att fullmäktige kan gå till beslut. Oftast inväntas inga reaktioner från fullmäktige utan du som ordförande tolkar KFs mening och beslutar i nästan ett andetag.

Jag tycker att det ibland, betoning på ibland, har medfört att ärenden fått framställas när de egentligen skulle krävt viss bearbetning och resonemang/diskussion för att iallafall jag skulle tycka att frågan om de fick framställas är helt klargjord.

Fullmäktiges och nämndernas uppgifter klargörs i kommunallagen.

9 § Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget, främst
1. mål och riktlinjer för verksamheten,
2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,
3. nämndernas organisation och verksamhetsformer,
4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
5. val av revisorer,
6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,
7. årsredovisning och ansvarsfrihet,
8. folkomröstning i kommunen eller landstinget, och
9. extra val till fullmäktige.
   Fullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i denna lag eller i andra författningar. Lag (2010:1414).

13 § Nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning skall handha.
   Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat till dem.

ExempelPå fullmäktige i februari la Sverigedemokraterna fram en motion som heter “Gemensamt policydokument mellan partier gällande vid tal/torgmöten osv.”. Den syftar till att ta fram ett policydokument som reglerar politiska partier (måste ses som partiernas medlemmars) agerande vid andra partiers sammankomster.

Eftersom den framställs som en motion och inte informellt mellan partier så förutsätter jag att KF eller den nämnd KF delegerar till tar beslut i frågan. I detta fall beslutades att KF skulle ta beslut i frågan (i och med remittering till KS och ingen delegation).

Det jag då ställer mig frågande till i detta exempel är hur den motionen ligger inom KFs kompetensområde. KFs beslut gäller den kommunala verksamheten och allmänheten genom ex. ordningsföreskrifter. KF kan inte anses ha beslutanderätt genom ordningsföreskrifter i frågor som gäller grundlagsskyddade frågor, som yttrandefrihet. KF kan inte besluta kring något som ska gälla för de politiska partierna utanför fullmäktigesalen och den kommunala verksamheten. Fullmäktige har inget mandat att besluta om ordningsföreskrifter för politiska partiers medlemmar, annat än som kommunmedborgare.

Hur ska då fullmäktige kunna ta beslut i denna motion? Varför får den då framställas?

Frågeställningen

  1. Hur arbetar presidiet rent praktiskt med förberedande arbete inför att motioner och interpellationer framställs?
  2. Hur skulle presidiet agera om det uppstår tveksamhet ifall en motion eller interpellation verkligen får framställas?
    a.       Låter presidiet motioner och interpellationer som i praktiken inte kan beslutas eller besvaras ändå framställas för beredning?
    b.      Kontaktar presidiet gruppledare och framställande ledamot/-möter om det uppstår frågetecken?
  3. Hur ser presidiet på att alltid ta en exempelvis 10 sekunder paus mellan ärendemening, tolkning av fullmäktiges mening och beslut så att vi aningens tröga ledamöter hinner reagera? På ett standardlångt KF-möte blir det 10-talet minuter längre möte.

David Aronsson
Vänsterpartiet Strängnäs

Kopiera länk