Beslutsmening på förvaltningsrättens beslut att inhibera skolnedläggningsbeslutet

Varför kommunen inte ska överklaga förvaltningsrättens beslut

För mig är det både en demokratifråga och en formaliafråga. Det blev fel och skolnedläggningsbeslutet borde ogiltigförklaras. Om jag råkar gå in som ordinarie på det kommande KS-mötet så är det den linje jag kommer att hålla.

Jag kommer här att redogöra för hur jag ser på Förvaltningsrättens beslut om att inhibera skolnedläggningsbeslutet.

Som de flesta (iallafall i kommunen) vet så har det tagits ett beslut om att lägga ned flera mindre skolor och två högstadier. Vänsterpartiet har haft åsikter om hur beslutet om att lägga ned skolor kom till och på själva beslutet, på mest alla aspekter av det (effekt/nytta för eleverna i kommunen, underlaget, demokrati/medborgardialog etc..). Det kan ni läsa via etiketten Skolstruktursutredning (som har totalt 8 ytterligare inlägg). Förvaltningsrätten inhiberade sedan beslutet (tillfälligt förklarade det ogiltigt, länk till Strengnäs tidning/Ekuriren) och det får den bara göra ifall det finns anledning att tro att beslutet kommit till på ett felaktigt sätt.

Den 12 april ska Kommunstyrelsen fatta beslut gällande att överklaga Förvaltningsrättens beslut om att inhibera KFs beslut. Samtidigt ska kommunstyrelsen besluta om ett yttrande i själva ärendet (medborgares överklagan av KFs och BUNs beslut). Dessa handlingar är just nu inte tillgängliga (inte för mig som ersättare heller), endast kallelsen finns. De kommer någon gång innan och efter mötet att finnas på kommunstyrelsens sida för handlingar.

Majoriteten har framfört upprepade gånger att vi har representativ demokrati, så t.ex. kommunala folkomröstningar är slöseri med tid (fritt citerat). Som jag ser det är förutsättningen för en representativ demokrati att de som representerar också vet vad medborgarna tycker i frågor. Ska vi inte ta reda på det då? Jo, det är klart att vi ska och det gör vi förstås. Vi som har kommunpolitiska uppdrag pratar med våra egna medlemmar och de ger oss information från sina kontaktnät. Vi pratar med medborgare i olika sammanhang både i person och på nätet. Som enskilda partier eller politiker kan vi däremot aldrig täcka hela den röstberättigade gruppen. Det är för många personer även för alla partier tillsammans att aktivt söka upp. Vi kan inte heller praktiskt prata med alla de som inte får rösta ännu som påverkas direkt av detta beslut (skolelever i grundskolan). En förutsättning är då att medborgarna också själva hör av sig till oss. För att de ska kunna göra det inför ett beslut så måste de veta att det ska fattas och när beslutet kommer. Även om man vet att ett ärende är aktivt så har alla personer egna liv och egna saker att hålla koll på. Påminnelsen om att kontakta en politiker kanske inte blir akut om det inte är uppenbart att tiden rinner ut.

Överklagandet

Överklagandet är delvis baserat på kommunallagens 5 kapitel 13 §.

13 § Ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje sammanträde med fullmäktige och uppgifter om de ärenden som ska behandlas. Fullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens eller landstingets anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.

Den paragrafen är rätt anspråkslös om det inte vore för rättsfall som har förtydligat var gränserna går för hur förvirrande beskrivningen av ett ärende får vara och ändå räcka till för att vara “uppgifter om de ärenden som ska behandlas”.

I flera fall som avgjorts i domstol som jag googlat fram så skriver domstolen i beslutet i princip följande …

Huvudsyftet med bestämmelserna om kungörelse är att kommunmedlemmarna ska hållas underrättande om när och var kommunens beslutande organ träffar sina avgöranden och vilka frågor som ska behandlas. För att uppnå detta syfte och för att kommunmedlemmarna ska kunna direkt av kungörelsen utläsa vad som ska behandlas vid sammanträdet, måste alla de ärenden som ska förekomma tydligt anges i kungörelsen (se RÅ 1990 ref. 18 samt RÅ 1981:2:78).

(just denna text är från https://www.helagotland.se/img/2016/5/10/12651959.pdf, står på sidan 18 i rättens bedömning och den är för övrigt en intressant dom gällande hur luddig en ärendebeskrivning får vara)

Ärendet

I detta fall var skolstruktursutredningen en del av ett större KS-ärende som heter Långsiktig ekonomisk planering. Det var också vad KS/KF kallade fortsättningen på ärendet när man beslutade att genomföra ett av förslagen i utredningen (att lägga ned ett antal skolor/stadier).

Inför beslutet så var det nästan tragiskt att se personer som var engagerade i frågan som skrev i sociala medier ungefär “Har de lyssnat på oss och ändrat sig?! Ärendet skulle komma för beslut men det är inte på dagordningen!”. Att det gick att missförstå vad “Långsiktig ekonomisk planering” faktiskt gällde är uppenbart.

Ska då inte alla veta allt vad som händer i kommunen och framför allt när det händer? Nej, varför? Många som engagerat sig i skolfrågan denna gång har haft direkt anknytning till den, exempelvis som föräldrar eller mor-/farföräldrar, och det har varit svårt nog att hålla koll på turerna. Som jag ser det syftar lagen till att exempelvis en medborgare som värnar om Härad och Härads utveckling ska förstå att det faktiskt är på gång ett beslut om att lägga ned Härads skola, när hen får information om vad fullmäktige ska besluta om. Det är inte lokaltidningen roll att föra fram det redaktionellt, inte heller radions. Fullmäktige ska göra det jobbet så att medborgarna kan reagera och kontakta sina (representerande) politiker innan beslutet är fattat. I detta fall har fullmäktige inte gjort det. Ärendebeskrivningen är extremt intetsägande och är med marginal mer otydlig än vad de beslut jag googlat mig till blev upphävda på grund av.

Slutsats

Jag tycker inte att beslutet om inhibition ska överklagas. Enligt min bedömning har KS/KF (och sen följdaktligen BUN) helt enkelt gjort fel, det borde KS acceptera. Jag tycker också att kommunstyrelsen bör lämna ett yttrande till rätten om att man har för avsikt att stoppa genomförandet och ta om beslutet i laga ordning. Denna gång då lugnt och fint med god framförhållning… och efter folkomröstningen i frågan.

Detta är en formaliafråga, men det är inte bara en formaliafråga. En grund för en fungerande representativ demokrati har åsidosatts. Det är inte formaliafel att sucka över, det är demokrati.

(…och borde vi ledamöter i fullmäktige ha fattat att det var en knasig ärendemening? Ja! Visst borde vi ha gjort det. Jag brukar själv försöka hålla koll på formalian och jag kan tycka att jag borde förstått att det var ett felbeskrivet ärende med tanke på att jag fick förklara för enskilda personer att det var skolnedläggningsärendet. I det allmänna haveriet i detta ärende så tänkte jag inte på det, fast att jag sett att folk missförstod dagordningen. Det fanns liksom nog saker att tänka på och påpeka ändå.)

 

David Aronsson

Gruppledare/ledamot i fullmäktige
Ersättare i kommunstyrelsen
Vänsterpartiet Strängnäs

 

Kopiera länk