Idag togs beslut i Barn- och utbildningsnämnden att skolorna i Länna, Härad, Fogdö utanför de fyra större tätorterna samt Tosteröskolan i Strängnäs stad och högstadiet i Stallarholmen och högstadiet på Karinslundsskolan i Strängnäs ska läggas ned.
Resultatet av den utredning som majoriteten i kommunstyrelsen den 31 maj gav förvaltningen i uppdrag att genomföra som en del av den långsiktiga ekonomiska politiken har passerat första beslutsinstansen.  Vänsterpartiet röstade med delar av oppositionen för återremiss för att få ett beslutsunderlag som kanske kan förtydliga varför majoriteten vill genomföra denna åtgärd. När det inte gick så röstade vi för avslag.Utredning har bara utgått från ekonomiska effekter för nämnden. Som har en möjligt kostnadsminskning med 15 miljoner per år, men som inte tagit med viktiga ekonomiska konsekvenser som kan underminera den ekonomiska effekten. En utredning som inte tagit hänsyn till hur friskolorna kan komma att agera när stadieindelningen blir kaos, som inte tar hänsyn till samhällsekonomiska effekter. En utredning som levererade vad som beslutats, men som inte räcker som underlag för att lägga alla kommunens små skolor med de effekter det har för elever, familjer och lokalsamhällen. Effekter som blir priset av att spara in som mest 2 % av nämndens budget.

Skolstrukturen är en fråga som varje gång den kommer upp av naturliga skäl skapar debatt och oro. Var barnen går i skolan och kvalitén på deras utbildning är frågor som berör alla. Alla har någon gång själva gått i skolan, går i skolan själv nu, har barn eller barnbarn som går skolan eller helt enkelt bara allmänt bryr sig om hur denna viktiga del av den kommunala verksamheten sköts.

Vänsterpartister har varit aktiva i debatten om skolstrukturen. Här samlar vi några av de inlägg som gjorts av partiet eller medlemmar. Under länkarna finns sammanfattande frågor som P4 Sörmland skickade ut inför ett radioinslag, med våra svar.

Debattartikel i E-kuriren/Strengnäs tidning den 7 nov

Replik i E-kuriren/Strengnäs tidning 9 oktober

 

Hur ser ni på utredningen?

Det är inte bra om en kommun dras med kostnader som kan läggas på annat utan kvalitetsförlust. Därför var utredningen i teorin rimlig. Den var däremot ganska onödig då resultatet av den var bekant sedan tidigare undersökningar och ganska uppenbar från övriga faktorer.

Utredningen är tunn gällande konsekvenser av förslagen. Beräkningar baseras delvis på att eleverna inte i stor utsträckning går till friskolor, utan att deras elevpeng tillfaller de kommunala skolorna.

Utredningens förslag ger inte tillräckligt mycket resurser för att lösa skolans problem. Det skapar också en oro i organisationen och i hela den kommunala grundskolan. Det riskerar att kommande år äta upp eventuella besparingar.

Vilket förslag förordar ni?

Inget av dem.

Utredningen ger ingen ny information. Vi har sedan tidigare tagit ställning för att vi anser att de små skolorna kan vara kvar så länge de har ett elevantal som gör det möjligt att ha en bra utbildningskvalitet till inte helt orimliga extra kostnader.

Vi anser att Länna skola är för liten och den bör stängas. Det går inte att ha en F-3-skola som nästan inte får ihop tillräckligt med elever för en enda F-3-klass.

I övrigt finns inga skäl till förändring i nuläget.

Att stänga Stallarholmens och Karinslunds 6-9 är feltänkt. Det blir en tillbakagång till det sämre för barn i Stallarholmen och att bara ha ett kommunalt högstadium att välja på i Strängnäs stad driver elever till friskolorna. Paulinska skolan blir också mer full än vad som är önskvärt.

Om ni är emot förslagen i utredningen, hur vill ni i så fall att kommunen ska lösa problemen som utredningen pekar på?

Vi hade i vår budget för 2018 föreslagit att den socioekonomiska delen av skolpengen ökas från ca 15 miljoner till 55 miljoner (52 miljoner total budgetökning för BUN). Det kommer att ge ett stort tillskott till de skolor som idag får det svårare på grund av den segregerade skolan i Strängnäs kommun.

Att behålla de skolor som nu är nedläggningshotade och “kompensera” de övriga skolorna för den uteblivna besparingen/tillskottet kostar ca 10 öre i skattehöjning. Det ser vi som ett rimligt alternativ.

Vi ser skolans problem som en kombination av de negativa effekterna av skolvalssystemet och totalt sett för lite resurser. Lokalerna är för grundskolan en marginell fråga.

Uppdaterades: 03 dec 2017