Vad beror ryckigheten och kortsiktigheten i skolplaneringen i Strängnäs kommun på? Hur har den nationella skolpolitiken påverkat skolutvecklingen? Att den har haft negativa konsekvenser för elever och undervisningen står utom all tvivel.

De senaste decennierna har skolresultaten både nationellt och kommunalt försämrats. Kommunen hamnar lågt ner på kvalitetsmätningar från både Skolverket och Lärarförbundet. Det har skett parallellt med att privatskolor/friskolor har slagit igenom på bred front. Det finns ett samband mellan friskolesystemet, vinstintressena och segregationen. De borgerliga majoriteterna, nu också med socialdemokraterna, har i Strängnäs reflexmässigt sagt ja till alla ansökningar om att få starta friskolor. Man har mer sett till ideologi än till det bästa för skolutvecklingen i sin helhet. En negativ konsekvens är svårigheten att planera lokalbehovet inom den kommunala skolan.
En annan är att vi har fått en mer skiktad skola, istället för en likvärdig och sammanhållen skola. På nationell nivå har allianspartierna dessutom på kort tid genomfört fler förändringar; nytt betygsystem, införande av lärarlegitimation, ny stadieindelning i grundskolan, ny lärarutbildning etc. Det har, precis som skolutvecklingen i Strängnäs, genomförts utan att man har gjort tillräckliga konsekvensanalyser. Detta har skapat oro, otrygghet och osäkerhet på skolorna.

Vänsterpartiet vill komma bort från privatiseringen och marknadsanpassningen av skolsystemet. Vi vill ha en likvärdig skola över hela landet. Utbildning är ett nationellt ansvar. Hur mycket som satsas på skolan ska inta vara beroende var man bor. Därför vill V att skolväsendet, utan allt för mycket detaljstyrning, åter ska bli statligt.
Lasse Pettersson

Uppdaterades: 02 mar 2012