Detta är ett debattsvar som publicerades i Eskilstuna-Kuriren med Strängnäs tidning den 9 februari 2012.

Med en debattartikel den 4 februari går Barn- och utbildningsnämndens ordförande, Fredrik Lundgren, och socialdemokratiska vice ordförande, Torbjörn Johansson, ut i försvar för den nedskärningsmodell som varit Strängnäsmajoritetens kännetecken.

I opposition var vi (V) och S överens om att skolan var underfinansierad, att det fanns möjligheter till effektivisering men att det behövdes skjutas till mer pengar i skolbudgeten för att undvika oacceptabla nedskärningar. I en majoritet med C, FP och Mp berömmer sig S nu istället för att nämnden, efter kvalitetssänkande nedskärningar, håller budget.

Tror majoriteten att lärarna kommer lyckas lära eleverna mer med mindre resurser bara för att nämnden satt högre resultatmål för utbildningen? Vi tror att lärarna alltid har gjort sitt bästa, utifrån ramen av resurser, elevunderlag och organisation, för att lära sina elever. Vad artikelförfattarna tänkte på när de skrev att deras skärpta mål skulle få direkt effekt på meritvärdet förstår vi inte, har inte eleverna redan gått klart en stor del av grundskolan när de skärpta målen kom? Å andra sidan så redovisar Skolverket att meritvärdet plötsligt sjönk som en sten mellan år 2010 och 2011, då kanske det blir lätt för nämnden att redovisa en ökning när det återställer sig till mer normal nivå. De försämrade resultaten på de nationella proven i åk 3 visar att nämnden inte klarat att ge eleverna de kunskaper de behöver. De resultaten återspeglar, kanske tydligare än andel elever med godkänt betyg i åk 9, de senaste årens nedskärningar.

För Thomasgymnasiet, efter Campusflytten, är lokalkostnaderna per elev lika höga som de rena utbildningskostnaderna. I grundskolan är lokalkostnaden nu en tredjedel. Vår fråga kvarstår,  kommer man att skjuta till resurser efter fastighetsinvesteringen för att motverka en campuseffekt inom grundskolan?

David Aronsson
Lasse Pettersson
V Strängnäs

Uppdaterades: 09 feb 2012