Detta är vad vänsterpartiets representanter framförde/yrkade på under KF den 26 oktober 2009. Dagordning hittar ni här. Det är nedskrivet från stödanteckningar så det är inte alltid det är exakta citat.

KF 8:

Det är intressant att vi har mål som gäller utsläppet av koldioxid utan att kunna följa upp det. Måttet på koldioxidutsläppen på sid 11 är ju också rätt komiskt. Det var väl allt jag tänkte säga om det…

Jag räknade hårt med att övriga oppositionen skulle säga allt och en hel del till. Så jag tänkte uppehålla mig vid Personalutveckling.

Hur avgör vi utifrån delårsrapport hur väl Strängnäs kommun har lyckats med sin roll som arbetsgivare och målet om att vara en attraktiv arbetsgivare? Det är ett ytterst viktigt mål då det är en förutsättning i framtiden när andelen äldre ökar och därmed minskar tillgängligheten till personer i arbetsför ålder i takt med att behovet av dom ökar.

Jämställdheten lyser med sin frånvaro i rapporten. Målet om jämställdhet behandlas nästan inte alls. Det hade ju varit intressant att få en rapport från förvaltningens arbete med lönekartläggning, lika löner och identifiering av osakliga löneskillnader, ojämlika utvecklingsmöjligheter etc. Inte bara att man gjort en lönekartläggning och jämställdhetsplan.

JÄMO som delar av DO hette tidigare avslutade efter många och långa kompletteringar det ärende som jag skapade med min anmälan. Kommunens arbete var i det läget långt ifrån klart… även om det fanns en lönekartläggning och jämställdhetsplan. JÄMO avskrev det då kompletteringarna indikerade en riktning och planering som gick åt rätt håll. De helt uppenbara felaktigheterna hade ju också rättats till efter hand. Det hade ju varit snyggt ifall fullmäktige hade kunnat få en bild av huruvida arbetet har fortsatt i den indikerade riktningen eller inte.

De anställdas hälsa som indikator på arbetsplatsens attraktivitet är en annan fråga…

Det jag kommer säga nu kanske är onödigt elakt, men jag kan inte utifrån delårsrapporten se om den redovisning som finns verkligen är bra eller inte.

Det finns arbetsgivare som med statliga myndigheter och regeringens stöd allt kraftigare ifrågasätter långtidsjuka. En del arbetsgivare genomför omorganiseringar där långtidssjuka försvinner från organisationen. Arbetsgivare gör medvetna avsteg från reglerna och antingen tar de skadestånd som kommer eller hoppas på att ingen orkar med att driva ärendet vidare.

Har kommunen lyckats med de rehabiliteringsåtgärder och samarbeten som beskrivs eller inte? Oavsett så sjunker uppenbart andelen långtidssjuka kraftigt. Jag förutsätter iofs att det är ett gott tecken, men det hade gärna fått vara tydligare beskrivet.

En annan del av det hela är att även om det förhoppningsvis är positivt att den totala sjukfrånvaron har sjunkit kraftigt så döljer det vad som ser ut som en kraftig ökning av den korta frånvaron.

Ska man använda de anställdas hälsa som ett mått på attraktionskraften hos en arbetsgivare så är det inte långtidssjuka som är intressanta. Där kan ett fåtal heltidssjukskrivningar medföra stora ändringar av sifforna. Den riktigt korta repeterade frånvaron är det som indikerar att personer inte är så nöjda med sin arbetssituation eller arbetsgivare.

[Visa bild]

Denna bild baseras på en uträkning utifrån de siffror som anges i rapporten angående total sjukfrånvaro och andel långtidssjukskrivna. Den ger en annan bild och jag skulle vilja veta hur det egentligen står till.

Tilläggsyrkande

1. Att rapportering kring måluppfyllnad angående att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare i kommande rapporter tydligt redovisar pågående arbete och dess resultat

David Aronsson
Vänsterpartiet

KF15:

Jag tyckte inte rapporten var så illa som Dag gjorde. Stegen som används ser ut som en relativt bra metod.

Det jag undrar är vem har satt det som kallas ”önskvärt läge” i tabellerna? Barn och ungdomar eller tjänstemän eller förtroendevalda i respektive kommunalt organ? Kulturskolan har ju t.ex genomfört en enkät men vad har övriga gjort?

Miljö och räddningsnämnden har ju gjort det väldigt lätt för sig när man sätter minimalt inflytande på en stor del bara för att det är ”myndighetsutövande”. Man kan väl informera ungdomar om myndighetsutövning och ta emot frågor?

Upp till 3 i Stegen, dvs att ställa frågor och få svar, är väl fullständigt naturlig nivå för att inkludera barn och ungdomar i frågor som gäller deras närmiljö, trafik ur miljösynpunkt…. eller även andra frågor som avfall och kemikaliefrågor. Även vid myndighetsutövnign. Det kan ju vara relevant för ett barn att få möjlighet att lämna synpunkter, t.ex. i remitteringsfasen, och få en förklaring till varför ett företag tillåts släppa ut avlopp i närheten av det som barnet uppfattar som badstrand. Observera att detta är en förenkling av frågan…

Att barn på vissa skolor med skolskjuts känner att de inte fått påverka den är lite illa… Det är också väldigt förvånande att eleverna i Härad och Fogdö tycker att det är helt ok att skolskjutsarna bara finns och att deras inflytande inte ens uppgår till att de får ett papper… dvs nivå ett istället för nivå två.

Det är också ett stort minus att det inte finns några kommentarer från vissa skolor. Det gör siffrorna smått meningslösa. Speciellt med tanke på de spretiga kommentarer och siffror som syns från vissa skolor.

Tilläggsyrkande:

Jag yrkar bifall till att-sats 1 och 2. och yrkar ett tillägg …

1. Uppdra åt nämnderna och BUFF att genom samordning öka samstämmigheten i olika enheters sätt att rapportera.

David Aronsson
Vänsterpartiet

==========

KF19

Det förlag till mål som jag nu kommer att visa har jag inte hanterat på ett bra sätt. Jag tänker inte heller ta upp någon tid med att förklara tanken bakom dem. De finns i sin helhet i det förslag till strategisk plan som vi kommer lägga. Vet inte hur vi demokratiskt ska förhålla oss till eventuella mål som tas här nu…

I stort tycker jag att de förslag på mål som KS har lagt är rätt ok.

Men angående mål 1 så undrar jag däremot vad som menas med ”Med utgångspunkt från långsiktigt hållbar utveckling”… betyder det att vår målsättning inte är att ha en långsiktigt hållbar utveckling, utan något mer luddigt odefinierbart som både är ännu svårare att definiera och mycket lättare att uppnå.

Trygghet är en upplevelse baserat på ens livssituation. Kommunen kan höja säkerhetsnivån, men ofta leder det till mer otrygghet då det förtydligar ett identifierat säkerhetsproblem. Känsla av otrygghet är också mest problematisk när det i sin förlängning leder till försämrad fysisk eller mental hälsa. Därför kan trygghetsdelen av målet strykas.

Jag tror att vi tolkar mål 6 olika. Effektivitet och gott arbetsgivarskap har olika betydelse för olika personer. Med min tolkning är målet helt ok.

I första hand yrkar jag på våra mål i sin helhet enligt nedan…

”Ingen lämnas utanför”

1. Alla kommunmedborgare ska behandlas på ett likvärdigt sätt, oavsett etnisk tillhörighet, kön, ålder eller funktionsnedsättning.
2. Alla kommunmedborgare ska ges likartade förutsättningar, inte bara likartade möjligheter.”Hållbarhet”

1. Utsläpp av koldioxid från kommunala verksamheter och bolag visar en kraftigt sjunkande trend, både i absoluta tal och relativt verksamhetsnivån.
2. Kommunen är väl rustad att hantera effekterna av kommande klimatomställning.
3. Hälsan förbättras hos kommuninvånarna.
4. Arbetsmiljön är bra även för kommunalt anställda.

”Långsiktighet”

1. Svängningar i verksamhetens kvalitet och långsiktiga hållbarhet på grund av kortsiktiga svängningar i nationell eller internationell ekonomi ska utebli.
2. Arbetslösheten i kommunen sjunker.
3. Kommunen har en bred näringslivsbas.

”Demokratiskt”

1. De politiska besluten är väl underbyggda och tydligt förankrade i KF.
2. Demokratiskt initierade ärenden (motioner, medborgarförslag) ska om möjligt ges företräde i handläggningen.
3. En tydlig koppling ska finnas i varje politiskt beslut till aktuellt övergripande mål.

I andra hand yrkar jag att målen ändras enligt följande…

1. Befolkningen ökar årligen med en samhälleligt och miljömässigt hållbar utveckling.

1. Hälsan förbättras hos kommuninvånarna.

David Aronsson
Vänsterpartiet

Uppdaterades: 26 okt 2009