Insändare i Mariefreds tidning, 8 februari 2020.

När man lägger ordet på tungan känns det bra, skolutvecklingsprogrammet 2023. 

Nu har det gått några veckor på det nya året 2020 och jag har en fråga att ställa. Är det en illusion eller fungerar det i praktiken det här med utveckling och en likvärdig utbildning?

Svaret är tyvärr NEJ, idag fungerar det inte.

Det är bara några år kvar på programmet, var står vi och vad har hänt? Ser man på den likvärdiga skolan för alla så lovar programmet mycket till varje enskild elev, utifrån den enskilda elevens förutsättningar. 

Sorgligt nog så har politiken inte levererat en skola för alla, trots skollagens formuleringar och utvecklingsprogram 2023.

Många fler elever tillbringar mer tid hemma utan möjligheter att vara i skolan, många fler vårdnadshavare känner sig maktlösa, inga konkreta åtgärder, inte fler åtgärdsprogram, inte fler elever som når målen. Det är läget för huvudmannen, alltså de ansvariga politikerna i Strängnäs kommun. Det sker inte tillräcklig leverans.

Dags att vakna innan tolvslaget 2023 och vi kliver in i det året då allt ska vara klappat och klart. Framtiden kommer fort. Det är dags att aktivera kompensatoriska åtgärder. Jag är trött på okunskapen om alla elever som utsätts för ett livslångt mänskligt lidande. Jag är trött på att höra att elevpengen höjs, när det bara är en omskrivning för en ökning som inte ens klarar av lönejusteringar för pedagoger och lärare. 

Min upplevelse är att skolutvecklingsprogrammet är en skymf mot de elever som inte får uppleva ett lärande som lever upp till skollagen.

Vi behöver en utbildningsort som levererar utvecklande lärande till ALLA elever. 

Vi vill inte ha mer av en nedbrytande trend där alla inte får möjligheter att lyckas. 

Leverera det ni lovat!

Förälder och vänsterpartist

Uppdaterades: 08 feb 2020