Skolorganisatoriska funderingar

Folkomröstningen angående den kommunala grundskolans stadieindelning dröjer. När den beslutas på nästa fullmäktige så är det fortfarande lång tid kvar till den faktiskt genomförs (mer än ett halvår).

Diskussionerna om möjliga lösningar har ju inte slutat bara för att majoriteten valde att implementera den nya F-3/4-9 + F-9 + F-5 organisationen. Bortsett för varför denna genomfördes på detta sätt och med den indelning som ovan ser lite förvirrande ut har diskuterats rätt ingående.
(Min blogs inlägg om skolpolitik kan ni se här http://davidaronsson.blogspot.se/search/label/Skolpolitik Vänsterpartiet Strängnäs skolrelaterade artiklar hittar ni här http://strangnas.vansterpartiet.se/tag/skola/) med kanske denna artikel som den mest relevanta, http://strangnas.vansterpartiet.se/2011/08/26/omorganisationen-inte-bara-onodig/

Syftet är ju att skapa en organisation som uppfyller åtminstone det som kan anses grundläggande, dvs. att elevunderlaget är tillräckligt för effektiv organisation, lokalerna är anpassade för utbildningen och de mindre barnen har nära till skolan.

Vad går då att spekulera kring?

Om man vill skapa en skolorganisation som styrs till stor del av tjänstemännen så är kanske nedanstående en tanke. Den skapar mycket stor flexibilitet. Möjligheten till bättre utnyttjande av NO-salar och NO-lärare på de två gamla högstadieskolorna blir också bra för åk 4-6.

Slå ihop Paulinska, Vasa och Finninge till en enda F-9 skola (med alla lokaler kvar). Det är kanske lite väl långt med Finninge-Paulinska men det kan ju organiseras (och är ju samma sak med nuvarande organisation efter åk 3). Låt sedan skolorna i samråd med föräldrarna och barnen få till elevernas fysiska placering flytande mellan skolorna på det sätt som passar. Upptagningsområdet blir förstås brutalt stort.

Slå ihop Tosterö och Karinslund till en F-9 skola enligt princip enligt ovan. Låt landsbygdsskolorna (Fogdö och Härad) ansluta i åk 4. Att i nuläget behålla dem som F-5 är fullständigt onödigt. Låt fritids och storbarnsgrupper i förskolan expandera i skolans lokaler i den mån det finns plats över på landsbygdsskolorna.

En annat tänkbar lösning är landsbygds-/småskolor som F-3 (Fogdö, Länna, Härad, Tosterö). Det ger de små barnen nära till skolan. De äldre barnen som bör få bättre tillgång till specialiserade lokaler/lärare (naturvetenskap, idrott) än vad som är rimligt att upprätthålla på små skolor. Samordnade rektorsområden för Tosterö/Fogdö, Länna/Åker och Härad/Finninge för administrativ effektivitet.

Paulinska + Vasa som F-9. Skolorna ligger så nära varandra att det inte finns någon anledning att gå ifrån det upplägg som gäller i Mariefred, Åker och Stallarholmen.

Finninge F-6, men upptagningsområdet måste då kapas till Vasaskolans fördel om barnen ska få plats utan åtgärder. Nackdelen är att NO-salar liknande de på 4-9-skolor bör skapas i Finningeskolan.

Karinslund 4-9. Skolan är ursprungligen en högstadieskola och det kan den bli igen.

Så…

Vad har jag gjort nu?
Jo, samma sak som majoriteten. Fokuserat på övergripande faktorer och tyckande.

Barnen får plats, lärarna används, lokalkostnader och skolskjuts ökar marginellt.

Det som jag inte köper i majoritetens genomförda organisation är ganska lite men ändå ganska mycket.

    F-5 på landsbygdsskolorna under denna mandatperiod. Mycket underligt om det är åk 4-6:s behov av mer specialiserade lokaler/lärare som är en av grunderna till genomförd omorganisation. Landsbygdsskolorna ansluter alltså till en ny skola ett år innan de ska byta till högstadiet. Detta är en olycklig politisk kompromiss som spontant känns lokaliserad till centerpartiets starka fäste på Fogdö/Vansö.
    I princip inget konkret underlag kring vilka kostnader/pedagogiskt resultat man förväntar sig direkt och på sikt. Detta har jag kritiserat i olika tonläge och i olika forum om och om igen. Politik är till stor del tyckande och magkänsla, men om man ska skapa en skolorganisation som på bästa sätt använder resurserna så måste man veta hur resurserna kommer att användas (och redovisa det så att en demokratisk process kan ske i god ordning).

    Det är möjligtvis för omständigt och för mycket okända/varierande faktorer för att kunna räkna på kostnader, lärareffektivitet, sociaoekonomisk/demografisk sammansättning på eleverna i skolorna m.m som skulle kunna vara relevant, för en period av 5-10 år baserat på prognoser och samhälllsplanering.

    Omställningen för de elever som gick åk 4-5 på Finningeskolan. Ett antal barn inom Finningeskolans upptagningsområde lär komma utanför 4 km gränsen (för skolskjuts) men de flesta hamnar mellan 2-4 km från sin skola. Det innebär en hel del förändringar för elever som tidigare själva utan problem gått till skolan på några minuter

David Aronsson
V Strängnäs

Du gillar kanske också...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *